De senaste veckorna har jag ägnat flera timmar åt att titta på T-semaforer av trä i Samlingsportalen.
Inför ett eventuellt modellbygge skulle jag bara kolla upp att det verkligen var som jag trodde - och det visade sig att verkligheten var betydligt mer komplicerad. Eftersom jag hittade en del intressanta fenomen tänkte jag dela med mig av dem här. Signaler och signalering är ett väldigt nytt intresse för mig - så utgå från att jag inget vet.
Kommentarer, korrigeringar, fördjupningar och glada tillrop är mer än välkomna!

T-semaforer verkar vara ett väldigt tidigt fenomen på våra järnvägar. Jag vet inte riktigt om de är lika gamla som skivsignalerna eller om de kom som nästa signaltyp. En del banor verkar dessutom haft skivsignaler på en del stationer och T-semaforer på andra stationer - och jag kan inte se något mönster i hur det fördelar sig.

Den absolut vanligaste varianten verkar vara denna:
En vitmålad mast med två vingar längst upp, den till vänster rödmålad och gäller för tåg som kommer framifrån. Den högra är baksida, gäller tåg som kommer från andra hållet och är vit eller möjligtvis gråmålad.

Samlingsportalen bild KBEA00820, Ottebol

För några veckor sen trodde jag att det här var den enda varianten som finns - nu vet jag bättre, resten av inläggen kommer handla om vad jag har hittat.

Hur T-semaforerna var konstruerade framgår rätt tydligt av den här bilden.
Principen som Stefan Isaksson förklarade i sitt inlägg är att vingen rakt ut betyder stopp, 45 grader nedåt försiktighet och helt nedåt betyder allt väl.
För att kunna fälla vingen helt nedåt finns det uttag i masten.
Signalen Allt väl försvann redan 1877 - så varför fortsatte man att bygga semaforer med samma konstruktion långt efteråt? I England verkar man till stor del ha övergått till massiva master efter att signalen allt väl avskaffades, men i Sverige fortsatte man med en konstruktion som rimligtvis borde vara vekare. Varför då?

Sanlingsportalen KBBA00814

En sidovy av konstruktionen kan man få här:
Det är fri sikt igenom glipan som ska gömma semaforarmarna när de visar Allt väl

Samlingsportalen KBAA05803

I England frångick man tidigt de enfärgat röda semaforarmarna och standard blev röd arm med ett vitt band rakt över en bit in från spetsen.

Några svenska järnvägsbolag med engelska ägare införde den här målningen på sina semaforer. De exempel jag har hittat är från Malmbanan (Sveriges & Norges järnväg) och Frövi-Ludvika järnväg

Samlingsportalen KBEA00090, Boden 1897 (Malmbanan)

Samlingsportalen KBEB02166, Storå (FLJ)

Frövi-Ludvika jvg trafikerade även Bånghammar-Kloten, och följdriktigen finns det en semafor med engelsk målning i Kloten

Samlingsportalen KDAA04497, Kloten

Även Köping-Hult, sedermera Örebro-Köping - med tydliga kopplingar både till England och till Frövi-Ludvika verkar ha använt den engelska målningen på sina semaforer ett tag

Ervalla 1881 - semafor med vitt band, det som jag har kallat engelsk målning
Samlingsportalen KCAA00379

Ervalla station elva år senare, vanlig enfärgad röd semafor vinge
Samlingsportalen KAFR00391

ÖKJ trafikerade ju Örebro-Svartå järnväg. Och - eftersom ÖKJ använde den engelska målningen på sina semaforer följde ju naturligtvis Svartåbanan efter.

Samlingsportalen KDAA04065, Karlslund med engelsk målning

Ett något sämre foto (flaggstången skymmer det som är intressant för oss) finns även från Kvistbro 1897
Samlingsportalen KBEB02318

I en senare bild från Kvistbro, 1912, efter att SJ hade tagit över Svartåbanan så har semaforen blivit enfärgat röd, d.v.s. SJs standard målning

Nu när vi har sett att SJ målade om semaforarmarna på banor man övertog blir den här bilden från Malmbanan riktigt intressant.
Hur ska man tolka färgskiftningen på den röda armen? Är det dålig kvalitet på fotot - eller är det den röda färgen som inte täcker ordentligt utan lite grand av det övermålade vita skiner igenom?

Samlingsportalen KBAA03678, Nuortikon

Naturligtvis finns det ett undantag från min regel om att bolag med engelska ägare målade sina semaforer på engelskt vis.
Fågelmara vid det blekingska smalspåret - långt bort från mina andra exempel både i tid och rum, och så vitt jag vet utan kopplingar till England.

Samlingsportalen Jvm_KAFF00843

En betydligt vanligare målning än den engelska verkar ha varit randiga semaforarmar.

Det förefaller ha varit helt allenarådande på GDG-banorna. Jag har inte hittat någon bild utan randiga semaforarmar, så jag antar att det är ursprungligt, åtminstone för BJ?

BJ
Samlingsportalen KDAA08447, Ställdalen

Samlingsportalen KBEB01618, Köpmannebro

Samlingsportalen KDAA05831, Lödöse

GDJ
Samlingsportalen KBAA05937, Älvdalen

SDJ
Samlingsportalen KBFF00059, Djurås

Samlingsportalen KDAA01401, Duvnäs

SWB hade till att börja med enfärgad röd arm på semaforerna

Samlingsportalen KBAA02891, Kungsängen 1881

Sedermera övergick man till randiga semaforarmar. Och det här bytet skedde långt innan man gick samman med BJ i trafikförvaltningen GSG

Samlingsportalen KBEB02510, Enköping 1890

Flera - men långtifrån alla - järnvägar i Skåne använde randiga semaforarmar. Exemplen jag har hittat är dessa - de som är bättre bevandrade i skånsk järnvägsgeografi kan säkert avgöra vilka bolag det handlar om.

Samlingsportalen KBEB00675, Hammar

Samlingsportalen KBEB00657, Rödaled

Samlingsportalen KDAA11372, Klagshamn

Samlingsportalen KDAA15126, Vallåkra

Även de västgötska smalpårsbanorna använde den randiga målningen

Samlingsportalen KAFR00597, Jula

Samlingsportalen KDAA05479, Leksberg

Ulricehamns järnväg låg ju en bra bit från de övriga västgötska smalspårsbanorna, men i den här frågan verkar man ha varit samordnade

Samlingsportalen KBAA02981, Lena

Även på de sydsvenska smalspåren förekom randiga semaforarmar

Samlingsportalen KAFR00486, Sjöryd

Samlingsportalen KBEB04716, Brömsebro

Flera järnvägar verkar ha börjat med enfärgat röda armar och sedan målat om dem till randiga. Här kommer några exempel:

NAEJ

Samlingsportalen KBAA00585, Alnaryd 1900

Samlingsportalen KAFF01091, Tving 1930

TJ
Samlingsportalen KAFR00317, Suntak 1906

Samlingsportalen KBAA04916, Suntak 1912

SGGJ
Samlingsportalen KBAA02124, Hedesunda 1901

Samlingsportalen KDAA02913, Hedesunda 1936

Två bilder på Samlingsportalen har en helt unik avvikande målning - ett vitt fält mitt på semaforarmen. Förklaringen till den här målningen? Ingen aning - och andra stationer på de berörda banorna verkar inte ah den här målningen

Samlingsportalen KAGF00130, Södra Vi

Samlingsportalen KBEB01183, Hovslätt

Semaforen i Kvänum verkar ha fått en helt unik målning som jag inte sett någon annan stans - halva vingen i var sin färg. Vilka färger? Ingen aning. Och vad kan ha varit så unikt med Kvänum?

Samlingsportalen KBEB02880

I Västergötland finns en grupp med semaforer som har perforerade enfärgat röda vingar, det är

Samlingsportalen KBEB02893, Essunga

Samlingsportalen KDAA04267, Kinna

Samlingsportalen KBEB01351, Mark

Antagligen så har även denna semafor från Småland/Blekinge perforerade vingar, men av ett annat utseende eftersom den dessutom har randig målning.

Samlingsportalen KAFR00486, Sjöryd

En bit in på 1900-talet finns det exempel på att kvarvarande T-semaforer målades om för att likna modernare semaforer med fält som går längsmed semaforarmen

Samlingsportalen KBEB01938, Duvnäs 1930.
Jämför Duvnäs i tidigare inlägg

Samlingsportalen KBEB01933, Leksand 1940-talet

Samlingsportalen KBEB00832, Olofström 1942

En annan moderninsering hittar vi i Holsljunga, där man satte fast runda plåtbitar(?) på armarna så att den gamla T-semaforen skulle se ut som en "vanlig" semafor. Med tanke på reklamskyltarna skulle jag gissa att det här är hyfsat tidigt 1900-tal

Samlingsportalen KDAA03081

Trevligt sätt att presentera forskningsresultat!

Här är en variant som jag inte blir riktigt klok på:

Den verkar vara av en helt annan konstruktion, ser ut som en trästolpe eller möjligen ett rör.

Imponerande jobb du lagt ned. Vet någon i forumet när den sista signalen i trä försvann och var...

Tack för bilden av stationen i Åkersberga!!

Landets fulaste stn-hus??? Rena skräcken!

Sån här forskning är jättekul. Genom att titta på foton och ritningar lär man sig mycket. Eller så blir man inte klok på hur konstigt det är.
/tell

Imponerande jobb du lagt ned. Vet någon i forumet när den sista signalen i trä försvann och var...

Enligt en obekräftad uppgift (men från en normalt pålitlig källa) skulle
den sista ha varit i Jämshögsby/Jämshög på f d SOEJ. Ersatt av huvudljussignaler 1956. Även Duvhult och Håkanryd på denna bana hade kvar
träsemaforer vid förstatligandet

Samlingsportalen KBEB01351, Mark

Kan denna station möjligen vara Fritsla? (I Marks härad). Stationen Mark
var en obetydlig tvåspårsplats på smalspåret mellan Örebro S och Pålsboda,
tidigt nedklassad till hlp.

T-semaforer verkar vara ett väldigt tidigt fenomen på våra järnvägar. Jag vet inte riktigt om de är lika gamla som skivsignalerna eller om de kom som nästa signaltyp. En del banor verkar dessutom haft skivsignaler på en del stationer och T-semaforer på andra stationer - och jag kan inte se något mönster i hur det fördelar sig.

Det normala tycks ha varit T-semaforer på linjestationer. Där krävdes ju signalering åt bara två håll. På gren-och slutstationer användes i stället skivsignaler, på några banor också vid lastplatser (Där "gemensam"
körsignal för båda körriktningar visades).
Några banor hade skivsignaler även på linjestationerna: T ex ASLJ, ROJ, KWJ
och HSJ huvudlinje.

.

Även på de sydsvenska smalspåren förekom randiga semaforarmar
Samlingsportalen KBEB04716, Brömsebro

Var denna semafor verkligen någon gång tvåvingad? I vart fall på 1950-talet hade B. kvar en mycket säregen signaluppställning: För nordgående tåg gällde
träsemaforen vid stationshuset. För sydgående fanns en skivsignal utanför yttersta växeln. Detta troligen av siktskäl. Det har inte gått att få klarlagt
om SJ senare bytte till huvudljussignaler (Jfr Jämshögsby/Jämshög).

Imponerande jobb du lagt ned. Vet någon i forumet när den sista signalen i trä försvann och var...

Enligt en obekräftad uppgift (men från en normalt pålitlig källa) skulle
den sista ha varit i Jämshögsby/Jämshög på f d SOEJ. Ersatt av huvudljussignaler 1956. Även Duvhult och Håkanryd på denna bana hade kvar
träsemaforer vid förstatligandet

Senare än så!
Denna bild är tagen av Lennart Petersson i Brömsebro omkring 1959-60.

Enligt en obekräftad uppgift (men från en normalt pålitlig källa) skulle
den sista ha varit i Jämshögsby/Jämshög på f d SOEJ. Ersatt av huvudljussignaler 1956. Även Duvhult och Håkanryd på denna bana hade kvar
träsemaforer vid förstatligandet

Senare än så!
Denna bild är tagen av Lennart Petersson i Brömsebro omkring 1959-60.

Bra, då kom ett årtal på den. Vågar man gissa att den fanns kvar till
nedläggningen 1965? SJ gick in med nedläggningsframställan 1961, och därmed
gällde normalt investeringsstopp.
Att det var landets sista träsemafor är sannolikt. Dock ingen T-semafor, som ju frågades efter.

Någon som har en ritning eller måttuppgifter?Gärna en SWB semafor.
Mvh Peter

Med risk för att någon ska tycka att jag spammar så har jag hittat ännu fler märkligheter.

Tidigare har jag konstaterat att SJs semaforarmar alltid vara enfärgat röda, att andra målningar bara funnits på privatbanor, och att SJ målade om semaforerna på banor man övertog.

Men - ingen regel som inte har något undantag:
Det finns tre bilder med randiga semaforarmar från SJ stationer. Alla bilderna känns rätt tidiga, men för övrigt?

Samlingsportalen KDAA03666, Järva

Samlingsportalen KBEA00906, Själevad

Samlingsportalen KBIA00228, Edane

I England är regeln den att den röd-vita målningen på armens framsida avspeglar sig i vit-svart målning på baksidan.

Något motsvarande verkar inte ha förekommit i Sverige. Alla standardmålningar, helröd - engelsk tvärrand - polkagrisrandig, har enfärgade baksidor.

Undantagen är lätt räknade, och med ett eventuellt undantag kommer de från senare tider

Baksidesmålningen avspeglar modern ommålning

Samlingsportalen KBEB01933, Leksand

Samlingsportalen KBEB00832, Olofström

[img]Baksidesmålning, eller är det perforeringen som syns igenom?[/img]

Att baksidan blir lika olikfärgad som framsidan är ju inte så märkligt när hela armen är perforerad.

Samlingsportalen KAFR00486, Sjöryd

Samlingsportalen KBEB02880, Kvänum

Semaforen i Hovslätt
Att semaforen i Hovslätt har en ovanlig målning har vi ju redan kostaterat. Ännu märkligare blir den när vi kolla hur baksidan är målad eftersom den inte alls är en spegelbild av framsidan, utan tvärtom har samma baksidesmålning som semaforerna i Leksand och Olofström ovan.

Samlingsportalen KBEB01183, Hovslätt

Ett tunt lodrät streck
Den enda äldre bild som möjligen skulle kunna visa en baksidesmålning från äldre tider är denna bild från Järle där man ser ett tunt lodrät streck på baksidan. Men, jag vet inte man vågar dra några slutsatser av den här enda bilden - titta tillexempel på de två telefonledningarna alldeles intill som slutar i tomma luften

Samlingsportalen KBAA02495, Järle 1900

När man ser på engelska semaforer så finns det alltid stegar att kliva upp på - för att sköta om lampan o.s.v.

I de svenska bilderna däremot finns det inte en enda stege - med ett enda undantag: Järle

Om man vet att stegen finns där så ser man den direkt - men det här är den tydligaste bilden av stegen på semaforen

Samlingsportalen KDAA03608, Järle 1860?

En senare bild där man ser stegen - nu när man vet att den ska finnas där.
Samlingsportalen KBAA02495, Järle ca 1900

Trevligt sätt att presentera forskningsresultat!

Här är en variant som jag inte blir riktigt klok på:

Den verkar vara av en helt annan konstruktion, ser ut som en trästolpe eller möjligen ett rör.

Fungerande bildlänk:

Samlingsportalen KDAA05239, Lilleskog

Det finns en ritning av en T-semafor i ÖCB-boken, jag tror det framgår att lyktan kan firas ned.

Det finns en ritning av en T-semafor i ÖCB-boken, jag tror det framgår att lyktan kan firas ned.

På första bilden i det här inlägget hänger lyktan längst ned och väntar på att tändas och hissas upp när mörket faller.

Edit: Om man tittar runt bland övriga bilder, så hittar man flera med lyktan i nedre position.

Träsemafor....visst ja. Där var jag inte riktigt skärpt.

Ja, det är Fritsla station på Varberg-Borås Järnväg. Tegelbyggnaden är Fritsla hotell som finns kvar än idag.

mvh Joachim E

De senaste veckorna har jag ägnat flera timmar åt att titta på T-semaforer av trä i Samlingsportalen.

- - -

Den absolut vanligaste varianten verkar vara denna:
En vitmålad mast med två vingar längst upp, den till vänster rödmålad och gäller för tåg som kommer framifrån. Den högra är baksida, gäller tåg som kommer från andra hållet och är vit eller möjligtvis gråmålad.

Samlingsportalen bild KBEA00820, Ottebol

- - -

I dag tänkge jag att jag skulle spara ner Klas Blombergs alla fantastiskt intressanta inlägg med bilder, men varför fungerar inte bildlänkarna längre?
/up

Tryck på egenskaper på det blanka fältet där bilderna skulle ha visats så får du länkarna!

Det finns en ritning av en T-semafor i ÖCB-boken, jag tror det framgår att lyktan kan firas ned.

Den ritningen är reproducerad i dålig upplösning.
Finns det några andra ritningar? Jag vill se konstruktionsdetaljer på manöverhandtag, färgväxlare för lyktan och vingarrangemanget.

F.ö. även från mig ett stort tack för denna enastående dokumentation.