Historisk lövhalka vid våra järnvägar (Bana)
Sitter just nu på överliggningen i Älmhult Småland och väntar på att köra ett godståg mot Västergötland med avbyte i Skövde. Denna kväll blir med största säkerhet en utmaning för många lokförare runt om i södra och västra Sverige.
För denna kväll är betingelserna för en rejäl lövhalka på spåren mycket goda utan att överdriva. Lite lätt blåst, lätt till måttligt regn med fuktig väderlek som följd. Samt att träden denna kväll just därför troligen tappar rejält med löv. Lövhalkan blir därför ett problem ikväll för många godståg runt om i södra Sverige.
Jag har på min lott att bland annat forcera den långa backen från Jönköping upp mot Mullsjö med en norsk El 16 och cirka 1100 ton. Det kan bli problem, men är man med på noterna och har sina 80 km/h ut från Jönköping C så går det nog förhoppningsvis bra.
Nu till min lilla fundering. Hur har det varit historiskt sett. Det måste nog varit en rejäl utmaning att dra tunga tåg med ånglok under lövhalkans tid (även om man hade kopplade axlar på ångloken). Speciellt då inte några halkbekämpningståg fanns vid denna tid. Tiden för lövhalkan ställde givetvis extra krav på lokpersonalen. Men jag kan väl tänka mej att extra koppellok/pålok och reducerad vagnvikt var vanligt förekommande vid denna tiden på året historisk sett. Vem har grävt i arkiven om denna företelse?
Vore väldigt intressant och få lite historiska fakta kring detta ämne.
Undrar Per-Åke Lampemo