SJK-tåg till Norrtälje 1968

I februari 1968 hade SJK en extratågsresa Stockholm - Rimbo - Norrtälje. Stockholm - Rimbo gick med ellok och till Norrtälje åkte vi efter diesellok. Vädret var på sitt bästa humör med sol och snö.

[image]
I Rimbo samlades de flesta runt lokstallet och Tp-loket.

[image]

[image]
Ordinarie tåg mot Stockholm väntar vid spår 1.

[image]
Fotostopp på linjen mot Norrtälje.

[image]
Här har loket gjort rundgång i Norrtälje och tåget väntar på att återvända till Rimbo.

[image]
Fotostopp på linjen söder om Rimbo.

Häääärliga bilder som väcker ljuva minnen till liv.

Snyggt, ja! OBS att det var "Hitler" som drog extra eltåget... Och han var t o m ganska nymålad.

Eller är/var det ord. eltåg en söndag? Nej knappast, väl...

[image]

Ordinarie tåg mot Stockholm väntar vid spår 1.

Underbara bilder, tack! En liten korrigering; denna bild föreställer såvitt jag vet det helguppställda tåget spår 1 i Rmo. Du ser att loket är nedtaget och värmekopplat.

HLi

Ordinarie tåg mot Stockholm väntar vid spår 1.

Underbara bilder, tack! En liten korrigering; denna bild föreställer såvitt jag vet det helguppställda tåget spår 1 i Rmo. Du ser att loket är nedtaget och värmekopplat.

HLi

Stämmer. Ska gå som tåg 717 på måndagen.

/Christer

Det uppställda tåget är blivande Pt 703 som på måndagsmorgonen skall gå mot Stockholm Östra klockan 06, detta loktåg gick måndag till fredag.
Från Stockholm kl. 17:07 till Rimbo och tillbaka nästa morgon.
Tåget bemannades av lokförare och tågmästare stationerade i Rimbo,
Ture Jansson, Gösta Lidman, Folke Åkerblad, Roland Karlsson,
samt lokförarna Gösta Frohm, Erland Svärling(min mentor och handledare på lokförarutbildingen 1976-77), Lars och Lennart Mattson(Lennart satt i Landstinget och ivrade för en snabb nedläggning av HELA! Roslagsbanan 1975).

Det uppställda tåget är blivande Pt 703 som på måndagsmorgonen skall gå mot Stockholm Östra klockan 06, detta loktåg gick måndag till fredag.
Från Stockholm kl. 17:07 till Rimbo och tillbaka nästa morgon.
Tåget bemannades av lokförare och tågmästare stationerade i Rimbo,
Ture Jansson, Gösta Lidman, Folke Åkerblad, Roland Karlsson,
samt lokförarna Gösta Frohm, Erland Svärling(min mentor och handledare på lokförarutbildingen 1976-77), Lars och Lennart Mattson(Lennart satt i Landstinget och ivrade för en snabb nedläggning av HELA! Roslagsbanan 1975).

1968 hette loktåget 717.

/Christer

Likriktare fanns i Malsta och Rimbo, Malsta stängdes 1967 varvid linjen Rimbo-Norrtälje avelektrifierades, varför kan man undra.

Likriktare fanns i Malsta och Rimbo, Malsta stängdes 1967 varvid linjen Rimbo-Norrtälje avelektrifierades, varför kan man undra.

Antagligen för att man fått rälsbussar över när Rimbo-Hallstavik och Rimbo-Uppsala nedlagts.
Dessutom var det lite brist på eldragfordon i trafiken närmare Stockholm Ö.
En orsak till bör ha varit att slippa rundgång i både Rimbo och Norrtälje.

/Christer

Helt riktigt. Dessutom hade man p g a nedläggningar på andra håll i landet fått tillskott under 1960-talet, trots att trafiken minskade även på (norra) Roslagsbanorna då. Fd NÖJÂ´s nedläggning 1962 gav väl det (relativt sett) stora tillskottet, och så tillkom några fordon till vid fd MÖJÂ´s nedläggning 1963 och fd VB tre år senare. Och så sent som 1968 kom YBo5p 809 från Småland (nedläggningen av persontrafiken Kalmar- Berga detta år), en motorvagn som dessförinnan varit i just Östergötland och som idag finns på ULJ. Denna fick då aldrig gå i (reguljär)trafik till Hallstavik och Uppsala eftersom denna som nämnts upphört två år tidigare.

Vid den slutgiltiga nedläggningen av smalspårig persontrafik i Västergötland 1970 blev en hel del YBo-bussar i gott skick "över", men då hade behovet i Roslagen definitivt minskat eller rentav försvunnit (Norrtäljelinjen hade ju lagts ned 1969), varför SJ bl a diskuterade omspårning till 1050 mm spårvidd och försäljning till Jord-anien för dessa, samt erbjöd dom till SL efter att "Järnvägs AB Roslagsbanan" bildades 1972. Men dessa delade då SJÂ´s egen uppfattning från några år tidigare om att det inte behövdes fler rälsbussar där + att de lär ha haft en häftig prislapp. Så det blev skrot för de flesta av dessa runt 1973, även om jag har för mig att AGJÂ´s och SkLJÂ´s YP-bussar kommer ur "detta gäng" (inte så konstigt). Det står att läsa om detta i några nummer av "Roslagsexpressen" under 1990-talets allra första år.

/ L G

Varför kan man inte skriva namnet på landet öster om Israel utan att (typ) använda bindestreck!? "Automatspärrar" sucks!

/ L G :-(

Varför kan man inte skriva namnet på landet öster om Israel utan att (typ) använda bindestreck!? "Automatspärrar" sucks!

/ L G :-(

Ja, varför kan man undra! I Postvagnen som också använder programvaran 'my little forum' går det alldeles utmärkt att skriva det landsnamnet. Så varför har Järnvägshistoriskt Forum en spärr inlagd för just det landet? Eller i alla fall för de första sex bokstäverna i det aktuella namnet. Det måste väl vara ett förbiseende och lätt gå att ändra?!

Jordanien.

Jordanien.

Jo, men nu använde du dig av ett litet knep och skrev två hakparenteser med b respektive /b och utan någon ytterligare text emellan parentesgrupperna mitt i landsnamnet Jordanien. På så vis lurar du systemet att tro att det inte står Jordanien och därför inte markerar att det är fel och ett spärrat ord.

Men man ska kunna skriva ett landsnamn som Jordanien direkt utan att först behöva ta till några programmeringskodsknep. Vad är det för övrigt för fel med de första sex bokstäverna i Jordanien? Jag tycker inte att det är något 'fult' ord som forumet måste skyddas mot! :-)

PS. För att kunna se hur Jonny gjorde är det bara att förhandsvisa ett fiktivt svar till honom och citera hans text från inlägget ovan.

Utan att veta säkert så tror jag att ordet är spärrat av samma anledning som Nike, dvs det är ett märke för sportutrustning som ofta förekommer i buspostningar.

Utan att veta säkert så tror jag att ordet är spärrat av samma anledning som Nike, dvs det är ett märke för sportutrustning som ofta förekommer i buspostningar.

Men vad jag förstår så kan forumets ansvariga ändra i listan med spärrade ord och lägga till eller dra ifrån ord allt eftersom behovet uppkommer. Att exempelvis ett namn som Nike skulle svartlistas är ju rent nonsens.

Så att segergudinnan Nike i den grekiska mytologin skulle kunna skapa problem i ett järnvägshistoriskt forum som vårt är ju faktiskt befängt. Detta sagt även om namnet Nike skulle syfta på träningsskor och dito kläder! :-(

Utan att veta säkert så tror jag att ordet är spärrat av samma anledning som Nike, dvs det är ett märke för sportutrustning som ofta förekommer i buspostningar.

Men vad jag förstår så kan forumets ansvariga ändra i listan med spärrade ord och lägga till eller dra ifrån ord allt eftersom behovet uppkommer. Att exempelvis ett namn som Nike skulle svartlistas är ju rent nonsens.

Så att segergudinnan Nike i den grekiska mytologin skulle kunna skapa problem i ett järnvägshistoriskt forum som vårt är ju faktiskt befängt. Detta sagt även om namnet Nike skulle syfta på träningsskor och dito kläder! :-(

Som jag minns så har vi haft problem i forumet med någon-några som av någon anledning postade reklam för bl.a märkesskor och det skedde företrädesvis på natten. Antagligen tröttnade väl moderatorerna på skräpet och lade in namnen på spärrlistan .

Hallå där!, var det inte Roslagsbanan till Norrtälje denna tråd handlar om, inte annat gaggeri!

Hallå där!, var det inte Roslagsbanan till Norrtälje denna tråd handlar om, inte annat gaggeri!

Jovisst men Granis hade problem när han ville skriva om den eventuella försäljningen av överblivna Ybo-rälsbussar i Sverige till Israels östra grannland.

Citat:
Vid den slutgiltiga nedläggningen av smalspårig persontrafik i Västergötland 1970 blev en hel del YBo-bussar i gott skick "över", men då hade behovet i Roslagen definitivt minskat eller rentav försvunnit (Norrtäljelinjen hade ju lagts ned 1969), varför SJ bl a diskuterade omspårning till 1050 mm spårvidd och försäljning till Jord-anien för dessa, samt erbjöd dom till SL efter att "Järnvägs AB Roslagsbanan" bildades 1972.

Efter att han skrivit det ovanstående skrev han sedan ett kompletterande och uppföljande inlägg där han 'klagade' på att man inte kunde skriva landsnamnet utan att ta till ett bindestreck mitt i. Så nog har den därefter följande diskussionen ett klart samband med diskussionen om RB och historiken bakom banans olika järnvägsfordon! :-)

Mycket läckra bilder! :) Roligt att se.

Fotostopp på linjen söder om Rimbo.

Som jämförelse, ungefär samma ställe på Frösundarakan i juni 2011:

Härliga och underbara bilder och som jag brukar säga man vill bara krypa in i bilden och få vara med och uppleva resan. Tyvärr kom jag aldrig till Norrtälje med tåg men lyckades fixa Rimbo innan det var för sent.

Den gröna RB-färgen var inte helt fel och det uppställda morgontåget mot Östra ser riktigt enhetligt ut. Annars var väl RB en blandning av brunt och grönt och jag förmodar att allt brunt var äldre än grönt.

En fråga som diskuterats många gånger var hur pass allvarliga planer SJ hade på att byta ut den klassiska bruna färgen mot grönt på personvagnar och lok under 50-talet. Förmodar ett det handlade om en likande kulör som RB hade.

Mvh/Alex

Härliga och underbara bilder och som jag brukar säga man vill bara krypa in i bilden och få vara med och uppleva resan. Tyvärr kom jag aldrig till Norrtälje med tåg men lyckades fixa Rimbo innan det var för sent.

Den gröna RB-färgen var inte helt fel och det uppställda morgontåget mot Östra ser riktigt enhetligt ut. Annars var väl RB en blandning av brunt och grönt och jag förmodar att allt brunt var äldre än grönt.

En fråga som diskuterats många gånger var hur pass allvarliga planer SJ hade på att byta ut den klassiska bruna färgen mot grönt på personvagnar och lok under 50-talet. Förmodar ett det handlade om en likande kulör som RB hade.

Mvh/Alex

RB:s fordon var väl enhetligt gröna redan vid SL:s övertagande (då det blev "RB")? Med undantag av teakklädda vagnar förstås.

Det är riktigt. Det var under bolagstiden som Åke Rydberg(miö)beslutade att måla allt gönt med silvertak. Han var inspirerad av Tyskland. Merparten/alla var gröna redan under SJ tiden.
/Roffe

Så var det. "Gröna epoken" inleddes alltså redan på (statliga) SRJ-tiden. Med "förortstålvagnarna" SRJ Co 83 från 1954 och framåt (med en del "hopp" i serien, som slutade med Bo 129 två år senare då tredjeklass var avskaffat på SJ och SRJ -därav det förändrade litterat). Dessa levererades alltså gröna. Övriga vagnar -förutom de teakvagnar som fanns kvar- blev succesivt gröna på 60-talet. Alltså sedan bolaget slagits samman med SJ (1959).

/ L G

Två vagnar som blev grönmålade redan 1954 var Co 50 och 51, alltså 868 och 869.
/tell

Jovisst. Färgbesluten finns ganska noga dokumenterade på sidan 222 i Stig Svallhammars "Skendöd i Roslagen". Man hade lagt beställning på sju personvagnar från ASJ 1960. När de var klara och skulle lackas hos tillverkaren i Arlöv 1961 måste ett beslut fattas snabbt, för man stod och väntade hos tillverkaren men penslarna i hand. Den 21 april 1961 beslutade SJs generaldirektör, efter diverse remisser, att köra på "SRJ-grön" istället för SJs standard järnockra (den rödbruna). Som tidigare nämnts i tråden fanns redan några gröna vagnar sen några år tidigare. Men nu skulle alla elfordon och vagnar målas om till grönt. Teakklädda vagnar och motorvagnar fick behålla sin träbruna färg. 1968 återstod bara några få avställda personvagnar med den gamla bruna kulören.

Spännande och snygga bilder.
Tp-lok förklaras av att Rimbo-Norrtälje blev avelektrifierat från 67-05-28 och tråden var inte spänningsatt. Trafiken gick i huvudsak med YP-räsbussar fram till nedläggningen 1969

Spännande och snygga bilder.
Tp-lok förklaras av att Rimbo-Norrtälje blev avelektrifierat från 67-05-28 och tråden var inte spänningsatt. Trafiken gick i huvudsak med YP-rälsbussar fram till nedläggningen 1969

Fanns det någon möjlighet till tågvärme när man körde Tp-dragna persontåg? Hur ofta förekom sådana f ö? Eller fick man lita på att vagnarna var uppvärmda när de kom till Rimbo eller hade stått på värmepost i Norrtälje, om nu fungerande sådan fanns där, när tråden var spänningslös? Fanns det tidigare någon matning av tråden i den änden f ö?

/undrar CEO

I Kalmar var det dagligen Tp-dragna persontåg till Berga resp. Torsås.

Vad jag förstår användes fotogenkaminer och liknande i persontåg dragna av Tp-lok. Särskilt på Västgötabanan måste detta ha varit vanligt under den tid Tp användes i flertalet persontåg, främst åren 1954-57. Det torde ha betytt merarbete för personalen jämfört med ångvärmeledningen. Fanns också vagnar med s k koksgryta?
Närmare beskrivning välkommen.
Christer Torgersson, Malmö

Det fanns också ett par värmefinkor på Roslagsnätet. Jag känner dock inte till några närmare detaljer om dessa eller hur länge de fanns kvar.

Närmaste likriktarstation fanns i Malsta, väster om Norrtälje. Roslagsbanans värmeposter matades med 1500 V, i många fall från kontaktledningen.

Spännande och snygga bilder.
Tp-lok förklaras av att Rimbo-Norrtälje blev avelektrifierat från 67-05-28 och tråden var inte spänningsatt. Trafiken gick i huvudsak med YP-rälsbussar fram till nedläggningen 1969

Fanns det någon möjlighet till tågvärme när man körde Tp-dragna persontåg? Hur ofta förekom sådana f ö? Eller fick man lita på att vagnarna var uppvärmda när de kom till Rimbo eller hade stått på värmepost i Norrtälje, om nu fungerande sådan fanns där, när tråden var spänningslös? Fanns det tidigare någon matning av tråden i den änden f ö?

/undrar CEO

Fram till början på 60-talet gick direkta vagnar från Stockholm till Hallstavik och Gimo, som drogs med ellok till Rimbo och vidare med ånglok eller dieselmotorvagn. Vissa vagnar måste då varit dubbelutrustade med el- och ångvärme eller elvärme och egen uppvärmning (fotogen, koks ...). Men i början på 60-talet tog YBo5p-bussarna över all trafik norr om Rimbo (och 1967 även till Norrtälje). Då bortföll behovet av annan uppvärmning än elvärme i passvagnarna.

På Roslagsbanan har Tp-lok i persontåg har bara förekommit vid akut lokbrist - och utfärdståg. En bild på ett Tp-lok med persontåg på Stockholm Östra i "Roslagsbanan 100 år", och bildtexten talar om att då värmde man på tåget från värmepost före avgång och sedan fick värmen räcka till Rimbo. Utfärdståget på bilden hade ju kommit bakom ellok till Rimbo, så då fick värmen räcka till Norrtälje och tillbaka. Värmeposterna i Norrtälje var säkerligen lika spänningslösa som kontaktledningen sedan Malsta likriktarstation stängts av året innan.

/Leif
som hade nöjet att vara med på denna utfärd men inte längre minns om det var kallt på väg tillbaka till Rimbo

Fram till början på 60-talet gick direkta vagnar från Stockholm till Hallstavik och Gimo, som drogs med ellok till Rimbo och vidare med ånglok eller dieselmotorvagn. Vissa vagnar måste då varit dubbelutrustade med el- och ångvärme eller elvärme och egen uppvärmning (fotogen, koks ...). Men i början på 60-talet tog YBo5p-bussarna över all trafik norr om Rimbo (och 1967 även till Norrtälje). Då bortföll behovet av annan uppvärmning än elvärme i passvagnarna.

På Roslagsbanan har Tp-lok i persontåg har bara förekommit vid akut lokbrist - och utfärdståg. En bild på ett Tp-lok med persontåg på Stockholm Östra i "Roslagsbanan 100 år", och bildtexten talar om att då värmde man på tåget från värmepost före avgång och sedan fick värmen räcka till Rimbo. Utfärdståget på bilden hade ju kommit bakom ellok till Rimbo, så då fick värmen räcka till Norrtälje och tillbaka. Värmeposterna i Norrtälje var säkerligen lika spänningslösa som kontaktledningen sedan Malsta likriktarstation stängts av året innan.

/Leif
som hade nöjet att vara med på denna utfärd men inte längre minns om det var kallt på väg tillbaka till Rimbo

Ur Svallhammars bok "Skendöd i Roslagen" framgår att man utrustade 5 st Fp-vagnar med tågvärmeutrustning (dieselmotorelverk antar jag, men det står inte) 1957. Det var rimligen för tåg med genomgående personvagnar Stockholm - Hallstavik och Gimo som då började dras av de nya stora dieselmotorvagnarna. Tågvärmevagnarna slopades 1966.

Det skulle vara intressant att få mer uppgifter om dessa tågvärmevagnar.

Det rör sig om fyra F-vagnar tillverkade i Hässleholm 1910; F 224 - F 227 (fd F 457-F 459, sedemera SJ Fp 157- Fp 160) samt en tillverkad i Södertälje 1905; F 235 (fd F 97, sedemera SJ Fp 168). Av dessa slutade F 227 sina dagar redan 1964, och då som Bangårdsvagn på Uppsala Ö. Övriga levde fram till 1966, varav F 224 åtminstone en tid räknades som ’Ta skyddsvagn’. Exakt vad det innebar (tillikatjänst?) vet jag inte. Ombyggnaden till ’aggregatvagnar’ ska för samtliga skett 1957. Uppgifterna kommer ur Stigs artiklar i ’Roslagsexpressen’ + mina kladdanteckningar (vad nu dessa kan vara värda!).

Vagnarna -eller snarare motorerna då!- lär f ö ha låtit för dj-t (typ) när de brutalt kallstartades inne på Uppsala Östra inför första avgången tidigt på morgonen. Men på den tiden var det ingen som klagade på järnvägen och sånt ;-) Allt enligt tbfh Sture Danneskog (detta finns också omnämnt i boken "Järnvägsminnen 10", skriven av ett par kända författare)

/ L G :-)

Är det någon som vet numren på vagnarna i tåget? Särskilt finkan är jag nyfiken på.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

SJK-tåg till Norrtälje 1968 (Fotografier/bildfrågor)