Två gröna och sjua - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hej på er alla experter!

Jag har lite funderingar kring signalbilden "två görna och sjua" som har varit på bild från Tillberga nyligen här eller i grannforumet.

När började dessa signaler användas? De användes väl fram till ATC tog över "ansvaret", men hur länge var det?

Kunde en signal visa både signalbilderna "en grön", "två gröna" och "två gröna och sjua" (ja, inte samtidigt förståss, då skulle det ju bara bli den senare) eller var bara en av bilderna möjliga? T.ex 70 till spår 1, 130 till spår 2 (hsp) och 40 till spår 3-4...

Hur försignalerades signalbilden "två görna och sjua" i fristående resp kombinerad försignal?

Vilka platser förutom Tillberga (och Järna?) förekom signalbilden?

//Stefan (allt för ung lokförare för att ha fått uppleva dessa signaler)

Hej på er alla experter!

Jag har lite funderingar kring signalbilden "två görna och sjua" som har varit på bild från Tillberga nyligen här eller i grannforumet.

När började dessa signaler användas? De användes väl fram till ATC tog över "ansvaret", men hur länge var det?

Kunde en signal visa både signalbilderna "en grön", "två gröna" och "två gröna och sjua" (ja, inte samtidigt förståss, då skulle det ju bara bli den senare) eller var bara en av bilderna möjliga? T.ex 70 till spår 1, 130 till spår 2 (hsp) och 40 till spår 3-4...

Hur försignalerades signalbilden "två görna och sjua" i fristående resp kombinerad försignal?

Vilka platser förutom Tillberga (och Järna?) förekom signalbilden?

//Stefan (allt för ung lokförare för att ha fått uppleva dessa signaler)

Med risk för att ha fel så kunde minst en signal visa en, två eller tre gröna + två gröna, kör 70. Jag tänker då på infarten till Mjöby från Skänninge där det var 70 till spår 1-2 i bangårdens "norra" ände, 80 till spår 3 (tror jag) och 40 till övriga spår. "7:an" fanns kvar en bit in på 90-talet, men jag är inte helt säker på att jag har rätt.

Jag skulle vilja komplettera med ytterligare resonemang och grumliga minnesbilder.
Gammalt tillbaka tilläts på sidotågvägar alltid högst 40 km/h, en följd av att växlarna på den tiden bara tillät 40 km/h i det avvikande spåret. Infartssignalerna behövde därför kunna visa "kör" (full hastighet, till huvudtågväg), "kör varsamt" (sth 40, vanligen till sidotågväg) och "stopp". Signalbilderna var ett grönt sken/en diagonalt uppåt pekande semaforvinge, två gröna sken/två diagonalt ställda vingar respektive ett rött sken/en vågrätt pekande semaforvinge. Dessutom förekom ibland tre gröna sken/tre diagonala vingar för att markera att det fanns hinder i tågvägen på stationen, ibland kallat "avkortad tågväg". Det betydde att tåget måste stanna ett stycke före utfartsväxeln.
Med tiden såg man möjligheten att använda växlar med flackare vinkel, exempelvis 1:15, som då växeln låg i rakspår tillät 70 km/h i växelns avvikande spår. Därigenom blev det alltså möjligt att köra 70 km/h på sidotågvägar, vilket ju kunde vara attraktivt då tåg vid möte skulle passera på sidotågväg utan uppehåll eller för accelerations- och retardationssnabba tåg, t ex motorvagnar i lokaltrafik. Utbyggnaden för pendeltågstrafiken i SL-området under 1960-talet medförde ombyggnad för sth 70 på nästan alla stationer och i alla växelförbindelser i dubbelspåren.
Man måste utforma en signalbild för 70 km/h i huvudsignaler. Lösningen blev den s k "tablåsjuan", alltså en sidotågvägssignal (2 gröna sken), kompletterad med sjuans upplysning, att man kunde få köra 70. Härigenom kunde infartshuvudsignaler visa nivåerna "full fart", 70,40 samt "avkortad tågväg" och stopp. Andra hastighetsnivåer (t ex 80 km/h)kunde bara visas genom vanliga hastighetstavlor som då alltid gällde för alla tåg på/till visst spår.
Jag vill hävda att tablåsjuan infördes under 1960-talet och att den försvann sedan ATC införts i den utsträckning som gjorde den överflödig, gissningsvis under 1980-talet.
Sven B

Jag ser att Lennart Fransson menar att sjuan försvann på 1990-talet. Det är mycket möjligt; jag vidhåller inte min tidigare gissning på 1980-talet.
Jag vill också tillägga, att signalbilden med 7:an var mycket vanlig inom hela SL-området; där fanns den nästan överallt.
Sven B

Kunde en signal visa både signalbilderna "en grön", "två gröna" och "två gröna och sjua" (ja, inte samtidigt förståss, då skulle det ju bara bli den senare) eller var bara en av bilderna möjliga? T.ex 70 till spår 1, 130 till spår 2 (hsp) och 40 till spår 3-4...

****
Med risk för att minnet sviker. ATC började göra sitt intåg 1980, så det är ett tag sedan.
Om signalen "Kör 70"visades, framför en utfarstväxel, så kunde signalbioden vara "Kör" (en fast grön) rakt fram - t.ex. Järna. Låg växeln åt sidan, blev det "Kör 70" (tänt 7:a). Om signalen följdes av en utfartssignal, som kunde visa stopp, så blev det "Kör 40" (två fasta gröna, men släckt 7:a).

Hur försignalerades signalbilden "två görna och sjua" i fristående resp kombinerad försignal?

****
På samma sätt, som för "Kör 40", med två blinkande gröna. Var sedan 7:an tänd, så kunde man sluta bromsa ;)

Vilka platser förutom Tillberga (och Järna?) förekom signalbilden?

****
Fritt ur minnet, kommer jag på Järna, söderut, mot Nyköpingsbanan. Stäket, södra infarten. Tillberga utfarten mot Västerås.

Utfarten från Märsta spår 1 och 7(pendeltågsplattformen)samt vissa
kryssstationer hade detta också./Ulf

Utfarten från Märsta spår 1 och 7(pendeltågsplattformen)samt vissa
kryssstationer hade detta också./Ulf

****
Ja, ibland är jag förvånad över, hur mycket man glömt. Men det är alltid lika trevligt att bli påmind :)

****
Fritt ur minnet, kommer jag på Järna, söderut, mot Nyköpingsbanan. Stäket, södra infarten. Tillberga utfarten mot Västerås.

Här är signalen i Järna visande Kör 70 mot Nyköping. Bilden tagen 1976.

[image]

M v h
Ingwar

- - -

När började dessa signaler användas? De användes väl fram till ATC tog över "ansvaret", men hur länge var det?

Kunde en signal visa både signalbilderna "en grön", "två gröna" och "två gröna och sjua" (ja, inte samtidigt förståss, då skulle det ju bara bli den senare) eller var bara en av bilderna möjliga? T.ex 70 till spår 1, 130 till spår 2 (hsp) och 40 till spår 3-4...

Hur försignalerades signalbilden "två görna och sjua" i fristående resp kombinerad försignal?

- - -

Jag skrev lite om "kör 70" i tråden om Tillberga 1986. Försignaleringen av "kör 70" var samma som försignaleringen av "kör 40".
/up

Du nämner i din länkade tråd infarten till Södertälje S som kunde visa två gröna+grön blink+7. Jag vill minnas att den även kunde visa tre gröna+7. Kan det stämma?

/Arne

Jag hoppas att Ulf Pålsson, som är en verklig auktoritet i ämnet, kommer med ett förklarande svar. Ursäkta att jag lägger mig i, men i väntan på Ulfs svar vågar jag mig på att hävda att en sådan signal måste var ologisk. Vad skulle den betyda? Kör 70 mot hinder i tågvägen? Som jag uppfattat saken betyder ju tre gröna att man ska vara extra försiktig! Då verkar det vågat att köra 70.
Låt höra vad säo-expertisen säger!
Sven B

Du nämner i din länkade tråd infarten till Södertälje S som kunde visa två gröna+grön blink+7. Jag vill minnas att den även kunde visa tre gröna+7. Kan det stämma?

Nej, tänd sjua förekom inte tillsammans med tre gröna sken, bara tillsammans med två gröna. Signalbild ’tre gröna’ innebar att tågvägen var en s.k. avkortad tågväg, eller att tågvägen var kort (den senare betydelsen har ’tre gröna’ fortfarande), och det ville man inte kombinera med högre hastighet än 40 km/h -- i alla fall inte vid den tiden när det inte fanns ATC.

Försignalering med blinkande försignalsken i en huvudljussignal visades (och visas) i princip bara tillsammans med ’kör’ (nu, sedan 2009: ’kör 80’), alltså antingen ’en grön och grön blink’ eller ’en grön och två gröna blinkar’ (till 1975: ’en grön, grön blink och gul fast’) eller ’en grön och vit blink’. Men: Fram till 1987 fanns följande formulering i trafikreglerna (säo): På försignal kombinerad med huvudsignal visas försignalbild i regel endast tillsammans med ’kör’ (’en grön’) i huvudsignalen. Andra kombinationer kan förekomma. (Min fetskrift.)

Ett känt fall med sådan ’annan kombination’ var signalbild ’två gröna och sjua och grön blink’ från en infartssignal i Södertälje södra. Kombinationen behövdes där för att kunna tillåta 70 km/h genom infartsväxlarna (vilket var mycket önskvärt av kapacitetsskäl), även när nästa huvudljussignal visade ’stopp’. Utan den extra gröna blinken hade infartssignalen inte fått visa "kör 70" mot nästa i "stopp", utan det hade då varit nödvändigt att begränsa hastigheten till 40 km/h genom att bara visa "kör 40" ('två gröna', utan sjua).

Kombinationen försvann i Södertälje S cirka 1980, efter eller i samband med att ATC införts där. Medelst ATC-besked blev det möjligt att tillsammans med bara 'två gröna' i infartssignalen både tillåta 70 km/h vid infarten och lämna försignalinformation om att nästa signal visar "stopp".
/up

Bra, då kom jag ihåg fel.

Norrut från Åby mot Nyköping.

Norrut från Åby mot Nyköping.

****
Stämmer bra! Men det var väl en 7:a i norra infarten, från Nyköping, också.

Norrut från Åby mot Nyköping.

****
Stämmer bra! Men det var väl en 7:a i norra infarten, från Nyköping, också.

Stämmer det också. Det fanns nog tablåsjuor uppsatta vid fler signaler än man idag kommer ihåg. Den i Järna är ju idag ersatt av en riktningssignal som visar N när tågväg är lagd mot Nyköping och släckt vid gång mot Katrineholm. Detta eftersom det är samma signalbild vid gång mot både Nyköping och Katrineholm och det bara är ATC-förbesked 130 som visar föraren att tågväg ligger mot Nyköping. Fanns inte från början efter ombyggnad av Järna driftplats men efter några missar där tåg mot Nyköping haft tågväg lagd mot Katrineholm kom riktningssignalen till som en extra optisk påminnelse för föraren.
Finns det fler driftplatser som har riktningssignal idag?

Vilka platser förutom Tillberga (och Järna?) förekom signalbilden?

//Stefan (allt för ung lokförare för att ha fått uppleva dessa signaler)

I södra infarten till Kattarp visades två gröna plus tablå-sjua för färd via triangelspåret mot Hasslarp vilket var den helt dominerande tågvägen när denna funktion fanns.

Nu kan jag inte kolla, men undrar om inte denna signalering fanns redan när Kattarp var (ständigt) obevakad station vilket kanske var originellt. Nattågen Köpenhamn-Oslo kördes via Åstorp de sista åren innan Kattarp-Ängelholm stängdes för ordinarie trafik, just för att kunna köra Kattarp obevakat.

Utlandstågen kunde ju inte mötas i Kattarp, antingen fick det bli i Hasslarp eller Ödåkra dit mötena koncentrerades. Ödåkra var sommartid dygnetrunt-bevakad station före fjb när utlandstrafiken var som störst.

Hej.
Skiljeväxeln västra och nordvästra stambanan norr om Laxå skyddades av en sådan signal under sjuttiotalet.