Då jag forskade kring detta lok för 15 år sedan, så grävde jag i NBJ-arkivet i Nora mm. Jag snubblade över ett porslin från Frövi jernvägshotell, som avbildade ett Cramptonlok.

jag tänkte då att det kunde vara just "Courier", men sedan så blev det inget mer "grävt" i detta.

Någon i detta forum kanske har sett detta porslin, eller kanske till och med har någon bild tillgänlig.

Jag skall gräva i mina anteckningar, och hitta jag någon bild på detta porslin så försöker jag fixa ut den på forumet.

Enklast är väl att besöka Frövi järnvägshotell och kontrollera på plats huruvida de har något gammalt porslin kvar!!

I Ulf Diehls artikel i senaste spår sägs att "Courier" inte är ett engelskt namn. Det är en formulering som jag inte förstår - "courier" är förvisso ett engelskt ord i alla fall.

Artikel i wikipedia

Vad man måste komma ihåg när det gäller KHJ är att den byggdes för att snabba
upp transporterna mellan Göteborg och Stockholm och då i första hand för
persontransporterna, även om pengarna tog slut i förtid av olika orsaker.
Banan byggdes så rakt som det över huvud taget var möjligt med stor radie på
de flesta kurvorna. Dessutom planerades banan för dubbelspår, vilket än i dag
kan ses på kvarvarande brofundament.
Dessutom var vagnparken från början i huvudsak inriktad på persontrafik med
ett mindre antal godsvagnar, dvs man avsåg att trafikera banan med
"snabbgående" persontåg. Att KHJ ej lyckades sno passagerare och gods från
kanalbåtarna mellan Örebro och Stockholm berodde på de låga taxorna som
båtarna höll fast vid och som tågen ej kunde konkurera med. Det var först då
SWB öppnades som det blev kännbart för kanalbåtarna.
Godstrafiken på KHJ var ganska blygsam fram till dess att Statsbanan mellan
Örebro och Hallsberg öppnades som den ökade markant och tyngre dragkraft
började göra sig gällande och särskilda godståg började framföras som extratåg.
Den största godstrafiken under de första åren var Nora-Örebro och Frövi-Örebro.

På grund av brist på kapital för KHJ, så kunde man inte köpa nya lok, utan man
fick förlita sig på att skaffa begagnade lok. Detta kunde ske tack vare att
vissa enskilda engelska finansiärer, dvs delägare i KHJ, som regel bankmän,
på egen hand inköpte dessa begagnade lok från olika banor i England och
skeppades via Hull till KHJ i Örebro och Skebäck med omlastning i Göteborg
resp. Stockholm. Detta förhållande att det är privatpersoner som inköper
loken gör det mycket svårt att koppla ihop säljare och köpare, dvs en
enskild person inköper ett lok till sig och säljer det sedan via avräkning
eller kvittning till KHJ, på så sätt finns bara loken vid KHJ utan någon
ekonomisk redivisning i den svenska bokföringen.

Jag hoppas att Ulf Diehl och Lars Olov Karlsson kan gör stora framsteg när de
nu besöker England för vidare forskning i existerande arkiv, samt att flera
arkiv kan genomsökas för att lösa gåtan om KHJ äldsta lok. Jag tror mig ha
gått igenom vad som finns i de Svenska arkiven om dessa KHJ äldsta lok.