Sv/v 70-tal: Hedlandet.

[img]http://i245.photobucket.com/albums/gg46/LarsLars2/1299.jpg[/img]
Hedlandet.

Foto den 16 november 1975.

F d spår 2 var det som den gamla motorvagnen ENOK tog vid tågmöte. ENOK körde månd-lörd ett antal lokalsvängar, bl a Mariefred-Läggesta-Hedlandet, som inte annonserades i Sv. Kommunikationer.

(Bortåt i bild här ligger Läggesta.)

F d spår 2 var det som den gamla motorvagnen ENOK tog vid tågmöte. ENOK körde månd-lörd ett antal lokalsvängar, bl a Mariefred-Läggesta-Hedlandet, som inte annonserades i Sv. Kommunikationer.

(Bortåt i bild här ligger Läggesta.)

Ledsen Kurt, men i Hedlandet har aldrig förekommit tågmöten! Hedlandet har alltid varit lastplats. När Enok gick till Hedlandet på morgonen gällde ett undantag från säo att man fick vända på del av stationssträcka. Det fanns t o m ett undantag som gällde backande tåg vid de tillfällen Enok var ersatt av lok och vagn(ar).

På eftermiddagen gick Enok ända till Taxinge-Näsby och där blev det inte heller något tågmöte... jovisst när jag tänker på saken blev det möte "inom timmen" för Pt 309 men ett sådant möte är ju rent administrativt.

Tack. Men varför då ö h t två plattformsspår??? Kan Hdt ha varit station innan 1931??? Det var väl då nån gång som fabriken anlades, vars personal behövde ett jobb-tåg...

Kollar just i SvKomm 1927 - nej, finstilt = hpl/hlp.

Spår 1 i Hedlandet hade bara växel i Läggesta-änden och var ett sidospår för lastning och uppställning av godsvagnar. Plattformen hamnade nog mellan spåren för att underlätta för resenärerna att nå stationshus och annan bebyggelse utan att passera tågspåret. Vid spår 1 på stationshussidan fanns bara lastkaj och magasin.

Hej. LIte av vad jag har hittat om Hedlandet.

Trafik
19170322=Hållplatsen öppnades 19170330/19170322, i och med att Mariefred stads aktieteckningsvilkor förändrades.
1921=Hållplatsens trafik utökades med möjlighet till styckegodstrafik före år 1921.
19301222=Nu ägde person- och resgodstrafiken rum endast till vissa närbelägna anhalter samt obegränsad vagnslastning.
19380501=Blir Hedlandet en bemannad hållplats med full befogenhet för paket- il- samt fraktgods.
19420616=Platsen blir en obemannad hållplats varvid all godstrafik upphörde..
19450901=Är platsen åter en bemannad håll- och lastageplats. Godstrafiken består enbart av vagnslastgodstrafik.
19610701=En bemannad håll- och lastplats utan lastkaj, underlydnade Läggesta.
19651001=Blir platsen en obemannad hållplats varmed åter vagnslastgodstrafiken upphör.
19750601=Persontrafiken nedlades och därmed hela stationen.
1999=Är återigen en hållplats, en s k rälsbusshållplatsen. Anhalten flyttades österut närmare vid det gula godsmagasinet i samband med den nystartade järnvägstrafiken ÖSlJ drog i gång sin normalspåriga museitrafik från Läggesta Nedre till Taxinge-Näsby.
Bangård;
19220807=Marken inköptes och fastighetsindelningen var klar 19261011.
1930=Stickspåret stod klart.
19450901=I samband med att vagnslastgodstrafiken återkom var lastkajen borttagen.
Byggnad;
1938=Hållplatskuren hade ett yttermått på ca 3 x 3 m och var utseendemässigt likt den kur som fanns i Ryssjö Brink men mindre.
1942=Nytt stationshus byggdes under året och det gamla såldes och forslades bort och blev grundstommen till en sommarstuga vid sjön. Det nya stationhuset byggdes 10 m mera västerut från den gamla placeringen.
20010318=Senaste ägaren har inköpte fastigheten.
Status;
1921=Håll- och lastplats, stycke- och vagnslastgods. Mariefreds stad. Å bangården finns 1 frilastspår för 4 vagnar. Belysningssystemet är av fotogenbelysningstyp.
1948=Hållplats. Dyrortsgrupp 2.
Posten;
1938=Det skulle dröja länge innan poststationen öppnades här. I en skrivelse 1938 till Järnvägsstyrelsen om en station skulle byggas vid Hedlandet och att i den skulle ges utrymme också
för poststation. Posten och järnvägens styrelser tog tid på sig och kriget kom emellan och 1941 fanns det inget utrymme.
19470401=Hedlandets stationshus blev så även poststationen från och med 19470401 och den sköttes av järnvägens personal efter gällande avtal.
19630701=Omsättningen blev dock inte så hög som beräknat och poststationen drogs in och ersattes med lantbrevbärning.

Så en karta från Kartoteket
[IMG]http://i180.photobucket.com/albums/x165/hvedhbrendh/tillfaelligt/mapnrsljexproprhdtkopia.jpg[/IMG]

Ett konstaterande om kartan stämmer, växeln ligger i Taxinge änden?

Ett konstaterande om kartan stämmer, växeln ligger i Taxinge änden?

Ja, och det förvånar mig! Förutom att jag själv har ett tydligt minne av att växeln låg i Läggestaänden har jag i min ägo en bild som tydligt visar stoppbocken vid det gula magasinet samtidigt som man ser att plattformen smalnar mot Läggestahållet där uppenbarligen spår 1 börjar gå i en kurva för att gå över i en växel. Tyvär kan jag inte publicera bilden eftersom den inte är tagen av mig.

Vad som är egendomligt i sammanhanget är att jag för några år sedan hade en livlig diskussion med en person som i sin ungdom tillbringade några somrar i Hedlandet. Han påstod med emfas att växeln låg i Taxingeänden medan jag lika envist hävdade motsatsen! Har man flyttat växeln någon gång på 40 eller 50-talet?

Ett konstaterande om kartan stämmer, växeln ligger i Taxinge änden?

Ja, och det förvånar mig! Förutom att jag själv har ett tydligt minne av att växeln låg i Läggestaänden har jag i min ägo en bild som tydligt visar stoppbocken vid det gula magasinet samtidigt som man ser att plattformen smalnar mot Läggestahållet där uppenbarligen spår 1 börjar gå i en kurva för att gå över i en växel. Tyvär kan jag inte publicera bilden eftersom den inte är tagen av mig.

Vad som är egendomligt i sammanhanget är att jag för några år sedan hade en livlig diskussion med en person som i sin ungdom tillbringade några somrar i Hedlandet. Han påstod med emfas att växeln låg i Taxingeänden medan jag lika envist hävdade motsatsen! Har man flyttat växeln någon gång på 40 eller 50-talet?

Det verkar som om bangården byggdes om precis i början av 1950-talet, kan orsaken möjligen vara att godstågen började att utgå ifrån Södertälje Södra istället för Åkers Styckebruk?

Utsnitt ur ritning för bangårdsbelysningen, daterad oktober 1938.
[image]

Utsnitt ur förslag till elektrifieringsplan inför bangårdsombyggnad, daterad juni 1950.
[image]

Intressant att se att kontaktledningen sitter kvar ovanför det borttagna sidospåret. Med dagens koppartjuvar monteras snarare ledningen ned tio minuter efter att strömmen brutits.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Sv/v 70-tal: Hedlandet. (Byggnad)