Överföringstrallor

När började man använda överföringstrallor på Svenska banor, dvs de
små 2-axliga trallorna som underställdes normalspåriga vagnars axlar,
kallades även rullbockar? Vilka banor i Sverige har haft sådana?

Det finns ett foto från Arboga Mekaniska Verkstad med FLJ litt N-vagn
stående på 2 st sådana trallor.

Arboga Mekaniska Verkstad tillverkade under sista halvan av 1800- talet
och ca 30 år in på 1900-talet en mängd olika fordon för järnvägar av
olika spårvidder och transportuppgifter.

Frågan har ju behandlats tidigare, och jag har för mig att vi då kom fram till att de kring förra sekelskiftet fanns på DHJ och NVHJ (eller dess företrädare WÅB), men att de aldrig "slog igenom" i Sverige och försvann från dessa banor tidigt. Däremot kan jag inte erinra mig orsaken. Tillsynsmyndighetens (= "Väg och Vatten" ) ovilja har ju av tradition förts fram, men överföringsvagnarnas tidiga utveckling på just dessa banor var säkerligen också en orsak. Men vilket var "hönan" och vilket var "ägget"?

/ L G

Frågan har ju behandlats tidigare, och jag har för mig att vi då kom fram till att de kring förra sekelskiftet fanns på DHJ och NVHJ (eller dess företrädare WÅB), men att de aldrig "slog igenom" i Sverige och försvann från dessa banor tidigt. Däremot kan jag inte erinra mig orsaken. Tillsynsmyndighetens (= "Väg och Vatten" ) ovilja har ju av tradition förts fram, men överföringsvagnarnas tidiga utveckling på just dessa banor var säkerligen också en orsak. Men vilket var "hönan" och vilket var "ägget"?

/ L G

Jag har hittat en "råmanustext" till ÖCJ-boken. Har inte boken tillgänglig så jag kan inte avgöra om den skiljer sig från vad som kom i tryck, men det är möjligt att det blev nedkortat. ÅBJ = Åtvidaberg - Bjärka Säby Järnväg.

"För att får möjlighet att utan fördyrande omlastningar få ut vagnar på det omfattande smalspåriga industrispårnätet i Åtvidaberg anskaffade ÅBJ inför trafikstarten år 1906 dels en koppelvagn (förställarvagn) dels sex överföringstrallor. --- Åtvidaberg var den enda platsen där den normalspåriga järnvägen sökte tillstånd för trallorna och lät dem framföras på den smalspåriga järnvägens spår. Övriga järnvägar som sökt trafikttillstånd för trallor var: KUJ år 1901 (tillstånd ej beviljat), DHJ år 1902 (trafiken med trallor upphörde 1905), KMJ år 1904 (treskensspår anlagt i Karlstads hamn 1907) och ULB år 1908 (tillstånd ej beviljat)."
Trallorna 2 - 7 köptes begagnade från DHJ (DHJ Q 221 - 227). Möjligen tillverkade redan 1901 av Arboga Mekaniska Verkstad för KUJ och ombyggda av Robert Sjöström i Gävle år 1902 till 891 mm spårvidd. Hjulen var i vilket fall tillverkade i Arboga 1901.
Trallorna 8 - 11 var troligen tillverkade 1908 och provade på ULB. Levererade i oktober 1910. Övriga trallor var tillverkade i Falun, de sista så sent som 1937 - 38 och levererade till SJ. 1964 (året då smalspåret lades ned/breddades) fanns 16 trallor kvar.
På ett annat ställe hittade jag:
1944 tillskrevs Väg och Vatten från Järnvägsstyrelsen att de 11 första trallorna är vagnar med klena axlar och utan broms. De 12 sista användes även i bandisposition till Falerum med sth 20 km/h. Kunden i Falerum var Falerums Tjärprodukter.

M.v.h.
Ola

Mycket tack för detta uttömmande svar.

...belägg!!!

Åbg - Falerum = 12 km. Inte fanken fick man köra NÅNTING så långt utan verksam broms i tsä på en större 891-bana, D Å...!!!??? Med undantag f [b]enstaka[/b] vagnar.

Plats för vidare utredning.

Vad sa NVHJ dåvarande tdt-bok del A om lokala föreskrifter????????????????

En liten rättelse. Åtvidaberg har sign Åvg. Det jag kan tänka mig användes för trafiken på sträckan Åvg - Fal är nog en tidig överföringsvagn och inte precis "rullbockarna". TJF har en bevarad, levererad till ULB 1911 från VM i Falun om jag läser ut listan rätt, ULB Qo 300/SJ Q36p 350052.

...belägg!!!

[b]Åbg - Falerum = 12 km[/b]. Inte fanken fick man köra NÅNTING så långt utan verksam broms i tsä på en större 891-bana, D Å...!!!??? Med undantag f [b]enstaka[/b] vagnar.

Plats för vidare utredning.

Jag tolkar inlägget så att trallorna ÅBJ skaffade in användas lokalt på Åtvidabergs smalspåriga industrispår. De senare inköpta, något kraftigare trallorna hade nog broms efter som inget påpekand eom det görs i skrivelsen till VoV, det var dessa som rullade i sakta mak till Falerum.

"För att får möjlighet att utan fördyrande omlastningar få ut vagnar på det [b]omfattande smalspåriga industrispårnätet i Åtvidaberg [/b]anskaffade ÅBJ inför trafikstarten år 1906 dels en koppelvagn (förställarvagn) dels sex överföringstrallor. --- Åtvidaberg var den enda platsen där den normalspåriga järnvägen sökte tillstånd för trallorna och lät dem framföras på den smalspåriga järnvägens spår.

På ett annat ställe hittade jag:
1944 tillskrevs Väg och Vatten från Järnvägsstyrelsen att de [b]11 första trallorna är vagnar med klena axlar och utan broms[/b]. [i]De 12 sista användes även i bandisposition till Falerum med sth 20 km/h.[/i] Kunden i Falerum var Falerums Tjärprodukter.

På ett annat ställe hittade jag:
1944 tillskrevs Väg och Vatten från Järnvägsstyrelsen att de [b]11 första trallorna är vagnar med klena axlar och utan broms[/b]. [i]De 12 sista användes även i bandisposition till Falerum med sth 20 km/h.[/i] Kunden i Falerum var Falerums Tjärprodukter.

Det har blivit ett skrivfel i detta stycke (jag råkar ha originalanteckningen som texten baseras på). Rätt skall vara:

1944 tillskrevs Väg och Vatten från Järnvägsstyrelsen att de 11 första trallorna är [b]avsedda för[/b] vagnar med klena axlar och utan broms. De 12 sista användes även i bandisposition till Falerum med sth 20 km/h. Kunden i Falerum var Falerums Tjärprodukter.

Att frågan om överföringstrallorna "kom upp på bordet" hade sin grund i att Järnvägsinsektören på VoV vid en inspektionsresa på NVHJ fick syn på sådana i Falerum och reagerade genom en förfrågan till NVHJ. Svaret därifrån blev att trallorna ägdes av SJ och användes till/från Falerum förutom inom Åtvidaberg. Järnvägsispektören gick då vidare med sin förfrågan till Järnvägsstyrelsen (SJ) och fick därifrån ytterligare redogörelse avseende trallorna. Jag har inte kunnat hitta någon efterföljande skrivelse från Järnvägsinspektören avseende inskränkningar i användningen av trallorna.

Bara några dagar senare fick såväl Järnvägsinspektören som NVHJ:s miö annat att tänka på. Det kom då till VoV:s kännedom att NVHJ kört rälsbusståg bestående av tvåaxlig rälsbuss med tillkopplad boggiesläpvagn för resande men utan verksam broms. Reaktionen från Järnvägsinspektören var allt annat än förlåtande och situationen förvärrades ytterligare när NVHJ:s miö svarade på ett olämpligt sätt. Efter en tids inbördes dispyt tvingades NVHJ:s ledning gå in och gjuta olja på vågorna samt be Järnägsinspektören om ursäkt.

Vad är det där för snack???

SJ kunde väl inte "äga" fordon på en privat svensk EJ-bana med smal spårvidd?

= H E L T utanför den statliga sfären!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vad är det där för snack???

SJ kunde väl inte "äga" fordon på en privat svensk EJ-bana med smal spårvidd?

= H E L T utanför den statliga sfären!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Uppenbarligen kunde man det, som efterträdare till ÅBJ/ÖCJ. Jag har aldrig letat efter avtal eller liknande, men det borde finnas. Det var väl NVHJ:s växellok i Åtvidaberg som fick sköta växlingen, även om Åtvidabergs Industrier hade egen Bjurströmslokomotor. Jag tittade för ett antal år sedan i ÅBJ:s handlingar på Riksarkivet för att leta uppgifter om trallinköp, men dessa anteckningar överlämnade jag troligen till ÖCJ-bokens författare.

Fler uppgifter finns som sagt i boken. Det stämmer att jag fått uppgifterna om Falerum från Anders Jansson (men händelsen är välkänd). När man fick skrivfelet förklarat blev det klarare. De äldsta trallorna med sina stora hjul var inte lämpliga för normalspårsvagnar med bromsutrustning. Ja, just det. I tåg fick de absolut inte gå, men i bandisposition gick det tydligen bra. Åtminstone tills VoV:s inspektör fick se det hela.

M.v.h.
Ola

Nåja, så otänkbart behöver det väl inte vara. I Bengtsfors (m.fl orter) framförde ju SJ vagnbjörnar på kommunala och enskilda vägar. Lite skillnad förståss avseende trafikreglementen och tillsynsmyndighet men ändå ett parallellt exempel på pragmatisk lösning för att nå en godskund.

Anders S

Visst, visst - men jag trodde vi talade om tiden FÖRE förstatligandena...?

ÖCJ stat 1938?
NVHJ stat 1948.

10 år av tänkbar förvirring.

Hyrde inte NKlJ en och annan Q37p mot slutet? = Samma sak ungefär?
DONJ hyr Gp efter E4-olycka med 10/11 = SJ-fordon på smal EJ-bana.

En nästan-parallell åt andra hållet är efter uppdelningen av SJ, det finns fortfarande ett och annat Svarte-Petterfordon (ej i trafik) som inte ingår i [i]någons[/i] anläggningsregister... De första åren fanns lok i annan än ägarens tjänst, vilket upptäcktes genom allehanda aha-upplevelser.

Tack för en mycket intressant diskussion, allt detta kunnande borde bli en skrift för att belysa järnvägarnas försök att anpassa sig!
rnd

...nu begriper jag. Banan var ju ÖCJs och därmed förstatligad redan -37!!

Är det någon som har bilder på detta eller annat runt smalspåret i Åtvidaberg med omnejd?
/ex-Åtvidabergare

Är det någon som har bilder på detta eller annat runt smalspåret i Åtvidaberg med omnejd?
/ex-Åtvidabergare

Det finns en del bilder i böckerna "Östra Centralbanan" och "Kronan på verket", båda utgivna av Stenvalls.

På en av bilderna i "Kronan..." kan man för övrigt se att koppelvagnen SJ 1 hade dubbla smalspårskoppel, det lägre antagligen för att kunna användas tillsammans med Åtvidabergs Industriers lok.

M.v.h.
Ola

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Överföringstrallor (Fordon: vagnar)