Sandspåret till Lärjeholm från Rösered - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

[image]

I Rösered hade Gbg stad ett sandtag.
Man hade en bro över BJ ungefär där intaget till Alelyckan är beläget, strax norr om Lärjeåns utlopp i älven.
I en av småbaneböckerna finns en bild med loket på bron där man tippade i pråmar.
I slutet av 30 talet när lastbilarna blev kraftigare hämtade man direkt i grustaget.
I häftet där fru K berättade fanns även denna bild av spåret.
Som synes hade man också lutningsvisare och klotsat spår.
:-) Sune

Är detta verkligen ett spår för grustransporter mellan grustag och hamnen vid älven?

Jag tycker att det ut att vara ett linjespår, dubbelspikning, kurvklotsar, lutningsvisare, perfekt ballasterad banvall, perfekt stoppade syllar, doserade kurvor, osv!

Ja, jag undrar själv om de inte förväxlat detta. Det kanske är VGJ huvudspår vi ser. Sådana här uppgifter kan man nog inte ta för helt givna. Allrahelst som de kanske kommit till 40-50 år efter att banan ifråga upphörde.
Damen ifråga var född 1905 enligt artikeln, jag har klippt ur en sida, och bilden kan väl tänkas vara tagen någon gång omkring 1950.
Hon borde ju sett betydligt yngre ut om bilden tagits i slutet av 30 talet.

:-) Sune

Jag har läst vidare i artikeln och bilden lär vara tagen omkring 1930 vid Bergsgården, där de då bodde. Bergsgårdsgärdet ligger vid Hjällbo hållplats på linjen till Angered.
I närheten låg också Sandspåret , där banan lär ha gått. Kruxet är bara att nybyggnationen har förändrat hela naturen runt omkring.
Vid närmare eftertanke stämmer inte heller den omgivande terrängen /naturen med VGJ, som slingrade sig fram längs Lärjeån, omgiven av höga bankar på vänstra sidan och djupa raviner på den andra.
:-) Sune

Min första reaktion var att det ser ut som VGJ, men efter att ha studerat 1923 års kartverk över Göteborg, som har höjdkurvor med 2 m ekvidistans, anser jag det inte otroligt att det är Röseredsspåret vid den vägövergång som fanns vid Bergsgården. Det hade spårvidden 1.250 mm enligt Järnvägsdata. Kan det stämma med bilden?

Jag tar väl mig närmast en rejäl funderare på om det angivna spårmåttet - 1250 mm - kan vara riktigt.
Det skulle ju närmast tyda på att man kommer över ett lok med konstigt mått,
och sedan bygger en hel bana - 3,5 km - därefter.
Man kan ju fråga sig vilken stolle som skulle komma på något sådant.
Det måste ju te sig svindyrt med tanke på alla vagnar , hjul och axlar och alla andra detaljer man måste anpassa.
Och hur gör man om loket går sönder eller är på revision.
Då blir man ju hänvisad till ox eller hästkraft för driften.
Att låna in en maskin ter sig ju högst overkligt
Det verkar ju i högsta grad egendomligt.
1,067 möjligen eller 0,891.
Stämmer nog också bättre om man tittar på planken som ligger mellan spåren , eller kvinnans bredd i förhållande till spårvidden.
:-) Sune

Vad finnes angivet i Göteborgs stads arkiv om detta spår!
Har du möjlighet att offra några värdefulla timmar av livet att forska i detta ämne?

Vi diskuterade spårvidden för fem år sedan, men kom inte fram till någon säker slutsats.

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=72216

Vi diskuterade spårvidden för fem år sedan, men kom inte fram till någon säker slutsats.

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=72216

Meddelanden från SJK Småbaneavdelning finns nu tillgängliga på Industribaneföreningens webbplats. I SmB 4/1979 skrivs att i O&K-Dampflokomotiven anges tre lok levererade till Göteborgs stad, 5136/1912 och 7250/1914 med 1250 mm spårvidd och 4747/1911 som saknar uppgift om spårvidd. 5136 var loket som användes vid anläggandet av järnvägen Tingstad - Sannegården.

M.v.h.
Ola

Vad finnes angivet i Göteborgs stads arkiv om detta spår!
Har du möjlighet att offra några värdefulla timmar av livet att forska i detta ämne?

Hej Christer! Jag har sovit några dagar på din fråga.
Nja; Så där våldsamt intresserad är jag inte.
Bilden hängde mer med på ett hörn, eftersom den fanns i samma häfte som fru Kjellgrens berättelser. Och jag tyckte att den var rätt unik.
Jag prioriterar nog annat av, som du sade, min värdefulla tid. I dag är det ju tisdag och stryktipset :-D , så kommer Crazy for you och Figaros bröllop de närmaste dagarna/kvällarna, och så får jag väl hitta på något trevligt till helgen också, och fundera på en trevlig resa, så jag har fullt upp som du kan utläsa. Sedan har jag ju Tradera också , inte att förglömma:-D
Nu har ju iallafall de verkligt intresserade ( läs "närmast sörjande" ), tack vare en rejäl insats av Harald, fått veta en hel del om det de inte visste tidigare.
Men vi kan nog också slå fast, som väl framgår av bilden, att det var 0,891.
:-) Sune

Jag tycker att proportionerna mellan kvinnans längd och spårvidden snarast pekar mot 891 eller mindre. Hon ser inte ut att vara längre än en basketspelare.
Om spårvidden hade varit 1250mm så borde hon varit mer än 2.5m lång. Men nu kan ju perspektivet lura en del.

Helt rätt. Jag tittade på hennes fot,och mätte bredden på min egen.
Även om kvinnor som regel har smalare fötter än män skiljer det inte så mycket.
Det blir ungefär 9 a 10 cm rätt över .
Det går 3 i hennes bredd på plankan, så det bör vara en 12 tums dito.
Även bredden över axlarna kan ge en uppfattning.40/ 45 kanske 50 cm är nog ett rimligt mått.
Så även det tyder på en mindre spårvidd än 1250.
Det har väl dykt upp en gång, förmodligen felskrivet, och sedan har det hängt med.
Vem annars, utom vi, med vårat specialintresse, fäster avseende på sådana detaljer, som en spårvidd.
:-) Sune

Min första reaktion var att det ser ut som VGJ, men efter att ha studerat 1923 års kartverk över Göteborg, som har höjdkurvor med 2 m ekvidistans, anser jag det inte otroligt att det är Röseredsspåret vid den vägövergång som fanns vid Bergsgården. Det hade spårvidden 1.250 mm enligt Järnvägsdata. Kan det stämma med bilden?

Den imponerande stolpen med blanktråd tyder på att det är en linjebild från VGJ snarare än grusspåret. Telefonnätet byggdes i stor utsträckning ut längs järnvägslinjerna.

Sant, men var skulle det vara taget i så fall?
Det finns ingen plats hitom Gunnilse/ Olofstorp som skulle passa in med tanke på den omgivande terrängen, och de bodde i Berggärdet till 30/31 då de flyttade ner mot Fotbollsvägen, men inte heller där passar den öppna terrängen in.
jag mejlade Harald igår och frågade om han på sina kartor kunde återfinna det toppformade berget i bakgrunden.
Hon har ju gått ut i bara klänningen för att fotograferas, vilket tyder på att hon bor i direkt anslutning till platsen, annars skulle hon haft en kappa på.
Kvinnor på den tiden var noga med sådant.
:-) Sune

Säger inte banans S-kurva med vägkorsning något?

Och nu jag svarat Sune att berget skulle kunna var det som ligger bakom Bergsgårdsskolan. Som några har påpekat tyder en del på att det är VGJ, men det är svårt att hitta en plats längs VGJ som stämmer med bilden. Däremot så kan man ganska lätt hitta en plats längs sandspåret som stämmer bra med bilden. Jag har på en nutida flygbild ritat in en bit av spåret samt en vägkorsning som kan vara den där kvinnan står. Dessutom har jag markerat platserna för en gård som kan vara den som syns nedanför berget (1) och en gård som kan vara den där kvinnan bodde (2).

http://kartor.eniro.se/m/A8HaL

Tack Harald. Jag har fått ditt speciella mail, och naturligtvis också tagit del av kartan.
Ditupp kan det uppskattningsvis vara 800 a 1000 m från lastplatsen där pråmarna låg.
Mittemot där gamla Gråbovägen mynnade i Trollhättevägen kunde man in på 50 talet se en bank som järnvägen gått fram på innan den på en bro korsade BJ.
Den schaktades nog bort när man byggde nya Trollhättevägen längs BJ
Nästa fråga är då var sandtaget var beläget.
Jag hade en kompis som bodde i de hus som ligger uppe på slänten i Rösered där Stekens tegelbruk hade sitt lertag.
Hit gick det ju också en elektrisk bana, från Stekens vid Ab station, som korsade Trollhättevägen i plan, strax innan vägen upp till Rösered.
Den fanns kvar 1950 i vart fall.
Men som sagt , här hämtade man lera.
Undras var sandtaget var beläget.
Har någon ett, märk väl, genomtänkt tips.
Banan uppges ju ha varit 3,5 km.
Med 2 a 2,5 km kommer man upp i dessa trakter av Rösered.
:-) Sune

Grustaget finns på karta. Lägger ut när jag kommer hem.

På den ekonomiska kartan över Göteborgs och Bohus län från 1930-talet kan man se både VGJ, Röseredsspåret och tegelbruksspåret. Detta var den första ekonomiska kartan som baserades på flygfoto och grustaget syns som en ljus fläck på Rösereds ägor. Notera också att Röseredsspåret visas som "smalspårig järnväg" medan tegelbruksspåret visas som det som i teckenförklaringen kallas "spårväg, rälsbana o.dyl." Fotbollsplanen norr om Hammarkullen i vinkeln mellan Grusåsvägen och Hjällbovägen ligger där grusgropen låg. Notera även gatunamnet Gropens gård i närheten.

http://kartor.eniro.se/m/4RTgB

Ja ja, Grusåsvägen ja
Tyvärr kunde jag inte ladda ner det första.
När jag skulle hämta så fungerade det inte i Google.
När jag hämtade till Bing, fungerade det bara i 32 bit system och jag har 64.
Kan jag komma runt?
:-)

Du behöver en plugin till din webbläsare. Kan hämtas här:

http://djvu.com/download/

Tack Harald. Men , Men, Dessvärre tycks den bara funka för 32 bitars system och jag har 64.:-) Sune

Tack Harald. Men , Men, Dessvärre tycks den bara funka för 32 bitars system och jag har 64.:-) Sune

Jag har 64 bitars system och för mig fungerar den. Jag använder Firefox.

Mycket intressant redogörelse om en ganska okänd bana!
Det föder flera frågor om banan som damen står på och kittlar våra intressen!

Byggdes loken för denna spårvidd?
Lokens vidare öden?
Hur såg ramverken ut med tanke på spårviddsändringarna?
Finnes ritningar på loken?

Vem tillverkade vagnarna?
Hur många vagnar fanns och vart tog de vägen efter nedläggningen?
Finnes det ritningar på dessa bottentömmande vagnar?

Finnes det foton/ritningar på grusgropen samt lossningsanläggningen?

Kollade i Småbaneboken Industrilok i Västergötland. Banan i Rösered hade tre lok, OK 4747 från 1911, OK 5136 från 1912 och OK 7250 från 1914. 5136 hade först använts vid bygget Tingstad-Sannegården, 1914 till Rösered. 1942 lades banan ned och loken såldes till firman MyreÂ´n & co som vidaresålde dem. 4747 och 5136 till Fredriksverks stålverk i Danmark där de ombyggdes till 900 mm spårvidd. 7250 hamnade i Iggesund och ombyggdes till 762 mm spårvidd, skrotat 1955. Spårvidd i Rösered, enligt boken 1250. Nu lite fria fantasier. Kan ursprungsuppgiften om spårvidden varit fel och lurat den mycket noggranne författaren Mats Freding. För att bygga om ett lok från 1250 till 762 verkar drastiskt. Hade spårvidden i Rösered varit smalare så kan ju bilden vara därifrån. Det var ju ingen obetydlig bana med tre lok, så det kan ju förklara den goda banstandarden. Men som sagt detta är bara spekulationer

Börje Göransson

Ja, men det finns några obestridliga fakta.
Kvinnan ifråga bodde på Bergsgården, där hennes svärfar ägde mark. Den som läst mina andra inlägg vet att Bergsgårdgärdet ligger vid Hjällbo spv hållplats.
Kortet är enligt artikeln taget utanför hennes bostad. Dessutom står det i artikeln just nämnt att gatan Sandspåret är uppkallat efter banan som gick just där. Märk att det är Hembygdsföreningen som skrivit detta. De om några borde vara väl insatta i platsen.
Var och en kan ju se på plankgången mellan spåren att det passar till en tolvtums och två 10 I varje syns det som om en är bredare än de andra.
Vi kan utgå från att standardplank användes.
Det skulle passa till 0,891. Knappast bredare för då skulle inte tre plank passa in.
Harald har med hjälp av gamla kartor lokaliserat berget i fonden.
Någon säger att det är VGJ. OK.
Men det minsta jag begär är då att man utpekar platsen där det skulle vara taget, och inte spekulerar löst. Det kan jag göra själv, utan att skriva ned det
Söder om Olofstorp passar i varje fall, så långt jag kan erinra mig, inte terrängen in. Och inte kurvan heller. och norr därom finns inga sådana berg,bara slätter.
Telefonlinjerna ja, Det fanns massor av gårdar och hus uppåt Röseredshållet,
det är bara att kolla på kartan, och som kunde tänkas vara anslutna till den manuella stationen i Hjällbo.
Ångpanneföreningen kan måhända sitta inne med uppgifter om loken. En gång för kanske 50 år sedan hade SJK ett eller flera blad med uppgifter därifrån som bifogades SJK Meddelanden, men vilket, eller vilka distrikt det rörde sig om har jag inget minne av.
Freding i all ära, men vi vet ju inte i vilket arkiv han kikat.
Felskrivningar är legio.
Inte heller om de senare nämnda loken byggts om. Loket 1911 har ingen spårvidd angiven enligt Almqvist. Det var väl det som användes först i alla fall.
Sedan kan man väl inte bara bygga en bana utan att myndigheterna godkänt detta. Det borde finnas handlingar i Väg och Vattens arkiv, eller vem som nu handlagt detta. Koncession borde ha funnits, då man säkert måste expropriera mark för bygget. Det måste också funnits lokstall. De kunde ju inte stå ute i trettio års tid
De andra loken användes ju först på Tingstad - Sannegårdsbygget. Kolhamnen var klar 1914.
Först då kan de ha blivit lediga.
:-) Sune

Lokstallet kan väl ses på en av kartorna uppe vid lite söder om grusgropen.

Bygger man en jvg på egen mark behövs ingen expropriation.
Skall man inte ha allmän trafik behövs ej koncession, oavsett markägare.
Det senare fallet gör att det ibland är svårt att hitta uppgifter om en gammal jvg, till/för industrier t.ex.

Den teori om spårviddsvalet som framförs i "Meddelanden från SJK småbaneavdelning" 1977 nr 3 är att vagnarnas bottentömning krävde tillräckligt stor spårvidd för att sanden skulle kunna rinna ner.

Verkar detta rimligt? Har det inte funnits andra banor med 750 - 900 mm spårvidd och vagnar med bottentömning?

I småbanebladet nämndes också att loken kan ha varit standardlok för 750 eller 900 mm men att man anpassat dem till 1250 mm bland annat genom att förlänga axlarna. När ett av lokomotiven såldes till 762 mm-banan i Iggesund skulle det i så fall varit enkelt att ändra spårvidden. Men detta resonemang baseras alltså på det kanske felaktiga antagandet att spårvidden faktiskt var 1250 mm.

Hur gjorde man med ramverken, cylindrarna, hela maskineriet och fjäderupphängningen?
Det var ju ej små förändringar!

Sandspåret har varit föremål för en artikel i Småbanebladet nr 4 2001. Där finns foto på ett lok samt hänvisning till arkiv. Men artikeln löser nog inte spårviddsproblemet eftersom uppgifterna om loken hämtats från Mats Fredings bok Småbanor i Västergötland: Rösered.
Björn Edman

Sandspåret har varit föremål för en artikel i Småbanebladet nr 4 2001. Där finns foto på ett lok samt hänvisning till arkiv. Men artikeln löser nog inte spårviddsproblemet eftersom uppgifterna om loken hämtats från Mats Fredings bok Småbanor i Västergötland: Rösered.

...som förstås baseras på samma uppgifter som artikeln i Småbanebladet 1977. Där nämns också att spårviddsuppgiften 1250 mm baseras på uppgifter i Göteborgs stads arkiv. Kanske var avsikten från början att bygga med 1250 mm, troligen då för att kunna tömma vagnarna snabbt, men att man sedan insåg fördelen med att använda en vanligt förekommande och smalare spårvidd?

Den teori om spårviddsvalet som framförs i "Meddelanden från SJK småbaneavdelning" 1977 nr 3 är att vagnarnas bottentömning krävde tillräckligt stor spårvidd för att sanden skulle kunna rinna ner.

Verkar detta rimligt? Har det inte funnits andra banor med 750 - 900 mm spårvidd och vagnar med bottentömning?

I småbanebladet nämndes också att loken kan ha varit standardlok för 750 eller 900 mm men att man anpassat dem till 1250 mm bland annat genom att förlänga axlarna. När ett av lokomotiven såldes till 762 mm-banan i Iggesund skulle det i så fall varit enkelt att ändra spårvidden. Men detta resonemang baseras alltså på det kanske felaktiga antagandet att spårvidden faktiskt var 1250 mm.

Den uppgift som herrarna Freding och Waldenström hittat kommer uppenbarligen från Göteborgs stads arkiv. Sedan har vi uppgifterna från O&K-boken som jag nämnt i ett annat inlägg. Källorna till den vet jag ingenting om. Någon av forumläsarna som har boken? I Tåg 6/76 (artikeln av Ulf Diehl) finns en bild som även erbjudits av Stig Nyberg. Jag har aldrig sett några liknande vagnar så jag har svårt att avgöra storleken. Återkommer om jag hittar något mer.

M.v.h.
Ola

Jag har en gång i tiden (närmare bestämt för drygt 50 år sedan) tittat i arkivhandlingarna från Gatukontoret. Då fanns tre rejäla arkivboxar med material avseende banan mellan Rösereds grusgrop och Göta älv. Innehållet utgjordes bland annat av ritningar, korrespondens etc.

Visserligen så har lång tid förflutit men jag kan med bestämdhet bekräfta att spårvidden var 1250 mm. Orsaken till mitt intresse var nämligen att jag blivit ombedd av Erik Sundström att försöka klarlägga spårvidden.

Förutom spårvidden och telefonstolpen var lutningsvisaren störande för antagandet att bilden i det första inlägget är från Röseredsspåret. Den ser ut att visa horisontell bana bortåt och lutning nedåt mot fotografen. Det stämmer inte med Röseredsspåret som lutade nedåt hela vägen från Rösered. Idag gav jag mig ut för att ta lite bilder i trakten. Jag började med platsen för 1943 års ras på VGJ. Mera om det kommer senare. När jag ändå var där så gick jag till platsen för Hjällbo hållplats för att se om det skulle kunna vara platsen för bilden. Där såg det ut så här:

[image]

Vid första ögonkastet inte så lovande. Banan var rak. Men berget i bakgrunden såg bekant ut så jag började fundera. Banan lades om här i början av 30-talet och gick tidigare i en kurva lite längre söderut. Om bilden är tagen omkring 1930 så skulle det kunna vara den gamla linjen. I synnerhet så borde ju telefonlinjen gå längs den gamla linjen. Alltså gick jag dit och tog en bild:

[image]

Här gick spåret ungefär från bildens nedre vänstra hörn i en kurva och till höger om det gula huset. Jämför berget med den här bilden:

[image]

Nedan är ett utsnitt ut 1923 års kartverk över Göteborg där jag har markerat den förmodade fotoplatsen (2) och berget (3).

[image]

Sedan tog jag även en bild vid den tidigare förmodade fotoplatsen vid Röseredsspåret:

[image]

Underbart Harald.
Då är väll saken utredd. Ebba står på VGJ spåret och är av normallängd.
Tack
BJ

Bara en faktabit i sammanhanget:

Spårvidd 1250 mm finns INTE med i den världsomfattande jättelistan över alla utförda spårvidder som tagits fram av den kände tågforskande ryssen, han som numera, sen länge, har en professur i USA - jag har glömt karlens namn - Dimitrij Någonting...!?! Googlar man på t ex www.parovoz.com så kommer denna lista upp bums!

Vad tror jag mej därmed ha bevisat då? Jo, att det verkar Y T T E R L I G T osannolikt att ngt litet pyttebaneprojekt ö h t skulle ha projekterats med annat än enkel billig standardmateriel!!! Särskilt om det bara handlade om att köra sand!!!

Den gode forskaren AJ anser sej alltså ha ngn sorts bevis för att banan faktiskt byggdes m spv 1250 mm.

Men hur kan du veta att så verkligen blev fallet??? Även O&K-bibeln från år 1978 innehåller ju fel... Men det är rätt avskrivet fr denna; jag kollade nyss!

PS - här är forskarens gamla mejladress; hoppas denna ännu fungerar:

dzinoviev@gmail.com

Alla lok och vagnar köptes inte in från början. Det gjordes efterbeställningar. Inga skillnader vad gäller spårvidd vid dessa tillfällen.

Varifrån inköptes materielen?

På den ekonomiska kartan över Göteborgs och Bohus län från 1930-talet kan man se både VGJ, Röseredsspåret och tegelbruksspåret.

Hur hittade du denna äldre ekonomiska karta? När jag använder tjänsten "sökning via karta" i "Historiska kartor" för platsen kommer bara 1962 års ekonomiska karta upp.

På den ekonomiska kartan över Göteborgs och Bohus län från 1930-talet kan man se både VGJ, Röseredsspåret och tegelbruksspåret.

Hur hittade du denna äldre ekonomiska karta? När jag använder tjänsten "sökning via karta" i "Historiska kartor" för platsen kommer bara 1962 års ekonomiska karta upp.

Man måste använda "Avancerad sökning". Välj "Rikets allmänna kartverks arkiv", "Västra Götalands län" och "Ekonomiska kartan". Sedan får man bläddra bland bladen. Både 1930-talskartans blad och nyare blad visas och länet är stort, så det är en förfärlig massa blad. Och så måste man ju veta vilket blad man behöver. Det har jag fixat. Länet (det gamla Göteborgs och Bohus län) är indelat i numrerade storrutor. Varje storruta är sedan indelad i fyra blad betecknade NV, NO, SO och SV. Jag har gjort en fil som kan öppnas i Google Earth som visar bladindelningen. Storrutorna markeras med grövre linjer och storrutans nummer står mitt i rutan. På så vis kan man leta reda på den plats man är intresserad av och se vilket blad man behöver. Filen finns här: http://harald.nordius.se/GoogleEarth/Kartblad_GbgBohus_1935.kml

På den ekonomiska kartan över Göteborgs och Bohus län från 1930-talet kan man se både VGJ, Röseredsspåret och tegelbruksspåret.

Hur hittade du denna äldre ekonomiska karta? När jag använder tjänsten "sökning via karta" i "Historiska kartor" för platsen kommer bara 1962 års ekonomiska karta upp.

Man måste använda "Avancerad sökning". Välj "Rikets allmänna kartverks arkiv", "Västra Götalands län" och "Ekonomiska kartan". Sedan får man bläddra bland bladen. Både 1930-talskartans blad och nyare blad visas och länet är stort, så det är en förfärlig massa blad. Och så måste man ju veta vilket blad man behöver. Det har jag fixat. Länet (det gamla Göteborgs och Bohus län) är indelat i numrerade storrutor. Varje storruta är sedan indelad i fyra blad betecknade NV, NO, SO och SV. Jag har gjort en fil som kan öppnas i Google Earth som visar bladindelningen. Storrutorna markeras med grövre linjer och storrutans nummer står mitt i rutan. På så vis kan man leta reda på den plats man är intresserad av och se vilket blad man behöver. Filen finns här: http://harald.nordius.se/GoogleEarth/Kartblad_GbgBohus_1935.kml

Tack! Jag bläddrade för fort. Gamla och mindre gamla har olika bladnumreringsmetoder och blir därför blandade med varandra när dom ligger i denna speciella "nummerordning".

Här kommer lite mera bilder från Röseredsspåret tagna idag.

[image]

Skärning omedelbart öster om Agnesbergsvägen.

[image]

Båtsmansdalen. Här har det troligen också varit en skärning, men bara ena slänten är kvar. T.v. går numera Hjällbovägen.

[image]

I smältvattnet som rann längs gångbanan kunde man se att det finns sand kvar i trakten.

[image]

Nu närmar jag mig grusgropen.

[image]

Kurvan in i grusgropen.

Finnes det inga foton eller ritningar/kartor bevarade från den aktiva tiden nere vid älven samt uppe vid grusgropen?
Verksamheten måste ha varit mycket betydelsefull för Göteborgs stads utbyggnad.

Finnes det inga foton eller ritningar/kartor bevarade från den aktiva tiden nere vid älven samt uppe vid grusgropen?
Verksamheten måste ha varit mycket betydelsefull för Göteborgs stads utbyggnad.

Något borde ju finnas, men det tycks vara svårt att hitta. Sökning i Göteborgs museers fotodatabas ger inget. Det kan dock bero på att de har en konstig sökmotor som kräver att man är mycket exakt i sin sökning. Googling gav en artikel med en bild:

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/VarGotNu.nsf/1/kultur_o_fritid,manniskans_spar_i_ark...

Finnes det inga foton eller ritningar/kartor bevarade från den aktiva tiden nere vid älven samt uppe vid grusgropen?
Verksamheten måste ha varit mycket betydelsefull för Göteborgs stads utbyggnad.

Något borde ju finnas, men det tycks vara svårt att hitta. Sökning i Göteborgs museers fotodatabas ger inget. Det kan dock bero på att de har en konstig sökmotor som kräver att man är mycket exakt i sin sökning. Googling gav en artikel med en bild:

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/VarGotNu.nsf/1/kultur_o_fritid,manniskans_spar_i_ark...

Ojoj - nu är jag ALLDELES vill i den här j-a soppan...! Snälla Harald, ta bort ditt sista inlägg - jag vet inte hur man gör m detta.

Ta bort det x-stora decauvilletåget helt!!!! Snälla, STRYK !!!! B O R T !!!!!

Var snälla och förlåt mina virrigheter - jag fick huvudvärk i gårkväll o var alldeles borta...

Jag hittade följande diskussion på smalspar.dk där det teoretiserades om lok som varit i Rösered: (Kanske känd länk sedan tidigare men jag återuppfriskar isåfall den)

Lok som varit i Rösered?

(Där står bl.a också 1250 mm som ursprunglig spårvidd på loken...)

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/VarGotNu.nsf/1/kultur_o_fritid,manniskans_spar_i_ark...

Det ser nästan ut som att den antagligen ångdrivna grävmaskinen också är spårburen, och står på samma spår som loket. Något som förstås inte skulle fungera vid lastning av vagnar - då borde grävmaskinen snarare rulla på ett parallellspår.

Skulle det kunna tänkas att - om grävmaskinen faktiskt går på spår - det kunde vara en fördel att ha så relativt bred spårvidd för att grävmaskinen skulle kunna arbeta utan att fälla ut stödben? Hur brukade detta vara ordnat t ex vid sandtag för tegelbruk?

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/VarGotNu.nsf/1/kultur_o_fritid,mannisbildens_spar_i_...

Det ser nästan ut som att den antagligen ångdrivna grävmaskinen också är spårburen, och står på samma spår som loket. Något som förstås inte skulle fungera vid lastning av vagnar - då borde grävmaskinen snarare rulla på ett parallellspår.

Skulle det kunna tänkas att - om grävmaskinen faktiskt går på spår - det kunde vara en fördel att ha så relativt bred spårvidd för att grävmaskinen skulle kunna arbeta utan att fälla ut stödben? Hur brukade detta vara ordnat t ex vid sandtag för tegelbruk?

Är det inte en grusvagn som står framför maskinen? Kul att se en variant på bilden i Småbanebladet nr 4 2001. De är nog inte tagna vid samma tillfälle. Grävmaskinen verkar för övrigt vara besläktad med maskinen i Fallingeberg.

M.v.h.
Ola

Fantastiskt att du lyckades hitta så mycket lämningar av banan!

I mitten av 1970-talet fick jag höra av en dam som var uppvuxen i Rösered att "för x år sedan var enda byggnaden i Hammarkullen och Gropens gård ett lokstall". Eftersom jag inte kände till banan (och inte funderat över att gatunamnet Sandspåret kunde tänkas relatera till järnvägsspår) trodde jag hon skojade med mig. Men sedan beskrev hon hur man kört sand i "vaggor", dragna av ånglok. Efter att ha kollat den gamla ekonomiska kartan, och konstaterat att där faktiskt fanns ett spårsystem utritat, försökte jag hitta eventuella kvarlevor i terrängen. Dock hade jag med dåtida hjälpmedel svårt att relatera den gamla kartan till det aktuella läget, och fann bara ett fåtal banvallsrester.

Jag gjorde ett litet försök att på ett ungefär lägga in banans sträckning i en ny karta, då blev det så här:

[image]

Inte så illa men lite på sidan på några platser. Jag lade kartbladet som överlägg i Google Earth och passade in med hjälp hörnens koordinater. Sedan ritade jag av spåret och det blev så här:

https://www.google.com/maps/d/edit?mid=zHaELlOpVKys.kZ-JG8L-Raf4&usp=sharing

Också ett mycket lyckat resultat!

Tänk vad man kan åstadkomma när man lägger ner lite tid för att åskådliggöra ett historiskt skeende för oss som inte är så insatta i alla landsändar!

Också ett mycket lyckat resultat!

Strålande!

Tänk vad man kan åstadkomma när man lägger ner lite tid för att åskådliggöra ett historiskt skeende för oss som inte är så insatta i alla landsändar!

Man kan också bo väldigt nära men tänkt att allting är så förändrat att det inte finns någonting kvar. Nu när snön har smält blir det snart dags för en vandring till Hjällbo!

M.v.h.
Ola

Här vid Bergsgådsgärdet är det möjligen en del av banvallen med tillhörande dike som syns t.h. om gångvägen.

[image]

När jag var ute hade jag inte gjort inpassningen av den gamla kartan, så jag var inte klar över den lilla svängen in på östra sidan om Hjällbovägen mellan Knattens väg och Bredfjällsvägen. Där kan det möjligen finnas något kvar i skogen. Sen är jag nu lite tveksam till om banan gick där jag trodde det var en skärning vid Båtsmansdalen. Möjligen är det ett litet lokalt grustag. Jag försökte också hitta något väster om Agnesbergsvägen, men där var så igenvuxet och snårigt så det var svårt att se. Längre västerut är väl allt utplånat av väg- och järnvägsbyggen.

Mycket bra gjort! Lyckat försök!