Hur länge har det funnits obemannade hållplatser och lastplatser i det här landet egentligen?

Här diskuterades hållplatsen Persborg. Den öppnade 1894 men det borde finnas fler exempel.
I Sveriges och Norges Jernvägar och Stationer 1900 utgiven av John Lundberg finns det en hel del lastplatser och hållplatser (och hlp samt mp) men hur det stod till med bemanningen framgår inte, däremot olika former av service som vagnslastgods, privat telegrafering etc. Det verkar också vara en del inkonsekvenser men det är klart, ett verk av detta slag blir inte bättre än de uppgifter som skickas in. Detta är fjärde utgåvan, de tidigare har jag aldrig tittat i så jag vet inte hur de utvecklades genom åren.

EDIT: Det finns ett par intressanta kategori i boken, HP*, exempelvis Skäggatorp (odaterad ritning) och HP**, exempelvis Härlingstorp (1916).
HP* står för hållplats för resande och styckegods, HP** för resande samt gods såväl i smärre partier samt vagnslaster.
HLP står för hållplats för resande och vagnslastgods. Skillnaden mellan HP** och HLP tycker jag inte är särskilt tydlig.

Vad jag har observerat så låg de flesta håll- och lastplatserna vid en banvaktstuga och det innebar att den i huset boende (som även kunde ha en annat titel än banvakt, t.ex. stations- och banvakt eller stationsförman) var ansvarig på platsen. Detta var dock inte det Rasmus frågade efter utan de obemannade platserna. Lastplatser kunde även ligga i änden på en sidobana och var ofta obemannade.

M.v.h.
Ola