Hej! Vi är en grupp på några man från Sällskapet Strömstierna och Lysekils fotoklubb som söker info, berättelser och bilder från Lysekilsbanan i svunna tider. Speciellt intressant är bilder från dom små stationerna och gärna från epoken på 1950-talet när banan blev elektrifierad, spåren utbyggda och förlängda och ställverk med ljussignaler infördes.
Tips om "smala fakta" och teknik med nätlänkar, vem man ska fråga m.m. mottages också med tacksamhet.

Vi saknar mycket om tidsperioden från 1920-talet och fram till 70-talet som vi vill komplettera. Banans byggande med bilder på stationshusen i ursprungsskick har vi en tämligen välordnad dokumentation på och har hittat en hel del "godis" på samlingsportalen.se (Trafikverkets). Vi har även en del skrifter men saknar en (troligen ljusblå från 50-talet med olika fordon i siluett på omslaget om jag inte minns fel, en rätt tunn enkel häftad i A4-format).

Kan nån specialkunskaper som t.ex. hur signalsystemet var anordnat är det också intressant då jag är osäker på om dom små stationerna Håbygård, Gläborg, Brodalen, Gåseberg och Häggvall hade ljussignaler överhuvudtaget?
Jag minns att bara Brastad hade "full komplett uppsättning" där tågmöte skedde fram till hösten 1981 medan Lyse och Hallinden hade förenklat med två respektive tre signaler och slutstationen Lysekil hade in- och utfart.
Numera är banan som nätt och jämt trafikeras av enstaka charter- och rälståg, en spärrfärdsbana med släckta eller borttagna signaler. Intressant om nån vet och minns mer om hur det var förr!
Hjärtligt välkomna med bilder, berättelser, tips och länkar!
Vi är er mycket tacksamma för det ni kan erbjuda!
/ Lysekilsbanans dokumentationsgrupp genom Mikael Kristensson.

Hej! Vi är en grupp på några man från Sällskapet Strömstierna och Lysekils fotoklubb som söker info, berättelser och bilder från Lysekilsbanan i svunna tider.

Jag kan rekommendera "Lysekils Järnväg - Lysekilsbanan". En kontorstryckt historik skriven 2000 av pensionerade rektorn Osborn Olsson. Hans far hade
varit medlem av LyJ styrelse. Ett bibliotek bör kunna söka den för fjärrlån.

Speciellt intressant är bilder från dom små stationerna och gärna från epoken på 1950-talet när banan blev elektrifierad, spåren utbyggda och förlängda och ställverk med ljussignaler infördes.

......

Kan nån specialkunskaper som t.ex. hur signalsystemet var anordnat är det också intressant då jag är osäker på om dom små stationerna Håbygård, Gläborg, Brodalen, Gåseberg och Häggvall hade ljussignaler överhuvudtaget?
Jag minns att bara Brastad hade "full komplett uppsättning" där tågmöte skedde fram till hösten 1981 medan Lyse och Hallinden hade förenklat med två respektive tre signaler och slutstationen Lysekil hade in- och utfart.

Under privatbanetiden hade alla mellanplatser T-semaforer. Vid elektrifieringen
slopades huvudsignalerna i Häggvall och Håbygård och på övriga platser uppsattes enklare ljussignalanläggningar. Ursprunglig signalutrustning i Lysekil är obekant.

En artikel om Lysekilsbanan finns på "Historiskt om Svenska Järnvägar"

På "bangårdar" kan du - med lite tur - hitta ritningar från olika tidsepoker. Ibland finns det signalritningar.

Just Lysekilsbanan finns här.

På samlingsportalen hittar du fotografier. Sök på ststionsnamnet! T ex kan man hitta en bild på ställverket i Hallinden.

Jag tackar er för hjälpen men jag har tidigare sett dessa skrifter och länkar. Osborns skrift om Lysekilsbanan har jag i ett par exemplar här. Den skrift jag nämnde som kommer från 50-talet kan dock vara intressant att ta del av.
Hade Håbygård, Brodalen och Gåseberg några ljussignaler!? Minns inga från min ungdom på 70-talet iallafall!
Första indragningen av en hållplats skedde med Buahöjd 1957. Därefter verkar Häggvall ha degraderats som station till hållplats med bortrivet sidospår och stationshus 1963. Som hållplats slopades den 1978. Vill minnas det står fel och omkastat i den skriften om det. Hoppas nån mer vet nåt, kanske av egna upplevelser!?

...
Hade Håbygård, Brodalen och Gåseberg några ljussignaler!? Minns inga från min ungdom på 70-talet iallafall!

I Håbygård fanns aldrig några. I Brodalen nedtogs de 1963 och ersattes med s k lastplatsblockering (Elektrisk växelkontroll från Brastad och Hallinden).

I Gåseberg nedtogs de 1965, då platsen blev hållplats.

Första indragningen av en hållplats skedde med Buahöjd 1957.

Ja.

Därefter verkar Häggvall ha degraderats som station till hållplats med bortrivet sidospår och stationshus 1963.

H. var station bara kort tid. Den anges som sådan i 1917 års stationsförteckning men blivit håll- och lastplats i 1920 års. Förändringen 1963 avsåg förändring till hållplats.

Som hållplats slopades den 1978.

Ja.

Man tackar för upplysningarna! Du verkar ha bra pejl på detta Kjell!
Var ljussignalerna i Gåseberg och Brodalen enbart treskens infartssignaler och inga utfarts- precis som Lyse hade fram till 1983? Var det samma arrangemang även i Gläborg? Vet du också när dom två försignalerna (Lysekils och Smedbergs) byttes till dom modernare med "vänta 40 / två gröna).
Hade dom gamla försignalerna sidotågvägslyktor eller var det enbart en ljusväxlare i den enda ljusöppningen? Vit och grön blink i den?
Har nån några bilder från 50- och 60-talet över stationerna lagrade nånstans!? Det är svårt att få tag i bilder från främst dom mindre trafikplatserna under epoken innan det som byggdes ut och förbättrades började rivas bort igen.
Är speciellt intresserad av Gläborg, Brodalen, Gåseberg och Häggvall från ca 1950 - 1965. Finns något bildarkiv utöver samlingsportalen.se eller detta forum inkl. Postvagnen!? (Det har funnits text om bilder som tyvärr inte gått att se här eller på Postvagnen, bl.a. en X7:a i Gåseberg 1977).
Tackar stort på förhand för all hjälp!

Sänder en bild på tre grabbar vid Lysekils gamla försignal från ca 1957 - 58 som farsan tagit.
https://www.facebook.com/groups/1655542661384983/permalink/1853591028246811/?comment_id...

.....

Var ljussignalerna i Gåseberg och Brodalen enbart treskens infartssignaler och inga utfarts- precis som Lyse hade fram till 1983?

Ja.

Var det samma arrangemang även i Gläborg?

Utfartssignaler saknades. Men enbart signalgivning till huvudtågspåret (Dagens
normalhuvudspår) anges i 1956 års linjebok. (Platsen var normalt ständigt obevakad).

Vet du också när dom två försignalerna (Lysekils och Smedbergs) byttes till dom modernare med "vänta 40 / två gröna).

Inte exakt. Signalbilden som sådan ändrades 1975. Men sedan brukade det vara
något års övergångstid.

Hade dom gamla försignalerna sidotågvägslyktor eller var det enbart en ljusväxlare i den enda ljusöppningen? Vit och grön blink i den?

Vet ej.
.....

Jag tackar dej för svaren Kjell!
Har du jobbat nåt på banan eller har du enbart hjälp av en gammal linjebok?
Den hade nog varit intressant att studera ett ex av!
Signalgivning till enbart huvudspår i Gläborg bör väl betyda tvåskens infartssignaler som det sen blev 1983 i både Hallinden, Brastad och Lyse, dom trafikplatser som fortfarande har växlar på linjen.
Signalerna är dock släckta sen sommaren 1991 och system S råder numera.
Håbygård hade alltså inte ens dom signalerna trots ett sidospår och inte Häggvall heller? Undrar hur man upprätthöll säkerheten vid växlar ifall dom låg i sidoläge utan att vara signalförreglade!? Kanske med maxfart 40 km/h!?
Önskar man kunde få se spårplaner från sent 40-tal (ca) som visar dom utbyggnader och spårförlängningar som gjordes på stationerna inför elektrifieringen. Jag har fått tag i dom ursprungliga spårplanerna från 1910-talet men resten hade varit givande att få tag i! Nån som vet var!?
Banans bästa tid bör iallafall ha varit från sent 40-tal och elinvigningen i juni 1950 fram till ca 1963 då utrustning på stationer började avvecklas (bortsett från slopandet av Buahöjd hpl 1957).
Är fortsatt tacksam för tips om all dokumentation från denna "glanstid" som verkar vara den mest intressanta i banans historia!

Var det den här bilden kanske?

SJ X7 257 i Gåsberg 24 juni 1977.

Tack S Johansson!
Det bör det vara för texten stämmer bra vill jag minnas!
Har du fler på lager är dom hjärtligt välkomna! ;-)

Önskar dock mest fler bilder från stationsområdena för att få mer koll på den miljön hur den var förr.
Jag har sett små miniatyrer på ca 15 kB av flygfoton tagna 1957-58 som Aerobilder tillhandahåller som kunde visat en hel del intressant om dom hade koncentrerat sig mer på stationsområdena och inte bara villor och gårdar.
Dessa bilder är oförskämt dyra att beställa och kostar ett antal tusenlappar!
"Ramlade på" ett par fina färgbilder från Hallindens station från 1974 med X7 inne när jag lustigt nog sökte på Gläborg eller Håbygård istället så dom var en glad överraskning! Önskar dock mer 50- och 60-tal istället men det är svårt! Förutom samlingsportalen har nån med "Hebbes bildsida" lite "mumma" instoppat på www.westlands.se förutom lite "ströisar" här och i "Postvagnen". Jag hoppas fler vill ge sig tillkänna och dela lite bilder med oss.
Jag ska skanna in ett gäng bilder som en spårintresserad släkting har lämnat till mej som han tog 1978 - 84 så dom ska bli roliga att ta del av (fast jag nog redan sett dom för längesen i hans album en gång i tiden)! ;-)
Tack för all hjälp, ni som bidragit!

....

Har du jobbat nåt på banan eller har du enbart hjälp av en gammal linjebok?

Noteringar ur en sådan.
....

Signalgivning till enbart huvudspår i Gläborg bör väl betyda tvåskens infartssignaler som det sen blev 1983 i både Hallinden, Brastad och Lyse, dom trafikplatser som fortfarande har växlar på linjen.

Jag har inte sett signalritningen. Möjligen kan det ha varit treskenssignaler
från början men signalgivningen till sidotågspår avlysts redan före 1956.
....

Håbygård hade alltså inte ens dom signalerna trots ett sidospår och inte Häggvall heller? Undrar hur man upprätthöll säkerheten vid växlar ifall dom låg i sidoläge utan att vara signalförreglade!? Kanske med maxfart 40 km?

Båda platserna saknade huvudsignaler. Växelläget kontrollerades med standardnyckeln K 16. De var numrerade, avsedda för bestämda platser och hade "bokförd" ut- och återlämning. Nyckeln kunde inte tas ur för återlämning om växeln låg i kurvläge. Sth 40 gällde vid alla sådana platser. Systemet var standard vid banor med sth upp till 80(senare 90).
.....

Jag har sett små miniatyrer på ca 15 kB av flygfoton tagna 1957-58 som Aerobilder tillhandahåller som kunde visat en hel del intressant om dom hade koncentrerat sig mer på stationsområdena och inte bara villor och gårdar.
Dessa bilder är oförskämt dyra att beställa och kostar ett antal tusenlappar!

Arkiv Digital har köpt "miljontals" flygbilder i färg av Aerobilder och kommer efter digitalisering att lägga ut dem på sin webbsida med början i sommar. Abonnemang krävs.

Det låter väldigt trevligt det, Jöran! :-D
Man har ju släktforskat där lite så det kan vara en god ide att kombinera med!
Får hoppas lysekilstrakten hamnar där då i sinom tid! Man kan dock inte se bangårdarna speciellt bra utan mest ytterkanterna men alla kvadratmeter är välkomna! Ser ni nån bra flygbild över trafikplatserna Smedberg, Håbygård, Hallinden, Brodalen, Brastad, Gåseberg, Häggvall, Lyse, Buahöjd eller Lysekil som är minst 45 år gammal så får ni "tjoa till"!! ;-)

Ja, gott folk!
Nu efter några år är det dags för en ny "dammsugning" efter fakta, bilder och berättelser från och om Lysekilsbanan! Jag vet att det finns fler som är intresserade av det ;-)
Jag har nu också sett en radda "nya" fina bilder från det tidiga 70-talet som har lagts ut och som jag uppskattar MYCKET då några ger nya aha-upplevelser, bl.a. en fin översiktsbild över hur Gläborgs driftplats såg ut 1973, och som jag missade med att uppleva med några få månader i min skira ungdom då jag började plåta med kamera och ta lite längre cykel- och moppeturer under tidigt 80-tal!

En bild som också kändes extra rolig var den med Hb-draget persontåg på Lyseslätten sommaren 1972 då jag dagen efter "fyllde" 5½ år och kanske såg detta tåg glida förbi bara en ängslängd från föräldrahemmet sekunderna efter bilden blev tagen där vid bildäcksverkstaden "Gummikokarn´" med en sovvagn från Stockholm främst efter loket!

Eftersom orienteringstriangeln för Häggvalls hållplats är med på bilden vet jag exakt var den blev tagen, då stolpen till märket fortfarande finns kvar, halvliggandes på sniskan där mittemot däckverkstaden utefter landsvägen och järnvägen! Själv har jag bara minnen av X7:or som även ibland hade manövervagnar UB7X vid tidigt 70-tal och även X5:or eller X8:or vid 21.10-tiden på sommarkvällar på väg ut till Lysekil för övernattning!

Är det nåt som nu uppskattas extra mycket av er "privatplåtare" (eller nåt "gömt" arkiv) så är det fina detalj- eller översiktsbilder över bangårdar på banan, och då i synnerhet Gåseberg med det lilla korta extra lastspåret som syns på denna flygbild från Lantmäteriet som jag iallafall har lyckats finna för att få lite mer klarhet i hur det såg ut på platsen mellan ca 1950 och 1965, vilket är den period som intresserar mej mest! Troligen är bilden från 1956 då jag har jämfört mellan byggda och icke uppförda byggnader i Lysekil som jag har skapligt konstaterade byggår på.

I övrigt fikar jag mest efter bilder från den tidiga eldrifttiden runt 1950, bl.a. i Häggvall före stationshuset och sidospåret där revs 1963, vyer över Håbygård från 1950 tills stationshuset revs 1969 och även de sidor på stationshusen som var på motsatta sidan spåren! Även bilder tagna norrifrån över Smedberg (från Dingle), Gläborg och Gåseberg (från Smedberg) och Buahöjd hpl (riven 1958) är mycket intressanta från den tidsperioden i synnerhet! Hoppas på tur, för det kan bli så att ni med er hjälp bidrar till ett framtida modellbygge över det vi får klarhet i! Även linjebilder är förstås välkomna! ;-)

- - - Vet du också när dom två försignalerna (Lysekils och Smedbergs) byttes till dom modernare med "vänta 40 / två gröna)?
Hade dom gamla försignalerna sidotågvägslyktor eller var det enbart en ljusväxlare i den enda ljusöppningen? Vit och grön blink i den?

Om försignalerna till infartssignalerna till Lysekil och Smedberg har jag ingen specifik information, men mer allmänt kan jag berätta följande.

Det var inför den nya utgåvan av trafikreglerna (säo) 1973 som SJ hade bestämt sig för att slopa möjligheten att visa 'vit blink' som försignalering av 'två gröna', d.v.s. att överallt införa gult sken (den s.k. sidotågvägslyktan) i berörda försignaler, så att 'grön blink och gul' skulle bli försignalering av 'två gröna' överallt.

I slutet av 1960-talet var det bara på sidobanor som man fortfarande inte skiljde mellan försignalering av 'en grön' och av 'två gröna'. En sådan sidobana var Södertälje--Eskilstuna, där jag själv år 1972 såg 'vit blink' försignalera 'två gröna'. Min uppfattning är att försignalerna till infartssignalerna i Lysekil och Munkedal (Smedberg) troligen tillhörde dem som man inte hade kostat på ombyggnad innan man blev tvingad i och med säo-1973. Skäl till att jag tror det är dels att banan hade låg sth, dels att stationerna inte hade "fritt spårval" vilket innebar att spår och infartssignalens signalbild angavs i tågets tjänstetidtabell, samt dels att ju alla förare med linjekännedom visste att ingen av de berörda infartssignalerna kunde visa "bättre" än "kör 40", ('två gröna').

När så, i juni 1973, det inte längre var tillåtet att visa 'vit blink' mot 'två gröna', kopplades alla berörda försignaler först om så att de ständigt visade 'grön blink' ("vänta stopp"). Under en övergångstid byggdes de så om och försågs med sidotågvägslykta. Detta torde ha skett under en begränsad tid, givet att ständigt "vänta stopp" ansågs (och anses) vara en riskfaktor. Min uppfattning är att så måste ha skett också på Lysekilsbanan.

Redan i februari 1975 kom så det totala slopandet av det gula skenet (sidotågvägslyktan) i försignaler, och signalbilden 'grön blink och gul' för "vänta 40" ersattes av 'två gröna blinkar'. Det var en stor insats att bygga om alla försignaler i landet, men en olycka på en av stambanorna misstänktes ha vållats av att föraren hade missförstått betydelsen av 'en grön, grön blink och gul', och ombyggnaden av alla försignaler prioriterades därför och genomfördes på så kort tid som sex veckor (se även den här tråden). Först visades den nedre av de två gröna blinkarna i den nya signalbilden från den f.d. sidotågvägslyktan, men efter några år var alla försignaler med f.d. sidotågvägslyktor ersatta av dagens försignalmodell med tre ljusöppningar, eller med två gröna ljusöppningar i den "riktiga" bakgrundsskärmen om 'vit blink' inte ska visas.

De två mellanstationer som på Lysekilsbanan var kvar till persontrafikens nedläggning, Hallinden och Brastad, hade 1959 resp. 1963 inga försignaler alls, utan föraren förvarnades om infartssignalerna bara med en orienteringstavla. Det visar de ritningar som finns på Gunnar Ekevings ritningssida. Jag gissar att det aldrig kom att sättas upp några försignaler där.
/up

Så det gick så snabbt? Där ser man.

... en olycka på en av stambanorna misstänktes ha vållats av att föraren hade missförstått ...

Vilken olycka var det? Jag hittar den inte på "Järnvägsolyckor i Sverige".

... en olycka på en av stambanorna misstänktes ha vållats av att föraren hade missförstått ...

Vilken olycka var det? Jag hittar den inte på "Järnvägsolyckor i Sverige".

Jag vet inte var, och inte heller riktigt när, bara att det var en allvarlig händelse. När jag som ny på SJ HK Trafiksäkerhetseneheten någon gång under första delen av början av 1980-talet frågade ”farbröderna” (mina äldre kollegor) om orsaken till ändringen av signalbilden från ’grön blink och gul’ till ’två gröna blinkar’, och från ’en grön, grön blink och gul’ och ’en grön och två gröna blinkar’, berättade man om en händelse där föraren hade missat den restriktiva signalbilden ’en grön, grön blink och gul’ i infartssignalen på en station vid dubbelspår, och som resultat av det hade tåget gått med hög hastighet genom en växelkurva bortom den utfartssignal (nu: mellansignal) som visade ’två gröna’. Jag är inte alldeles säker på att det verkligen ledde till en olycka; möjligen var det ”bara” ett mycket allvarligt urspåringstillbud. Utredningen kom fram till, sa man till mig, att föraren möjligen hade misstolkat signalbilden i infartssignalen som ”kör, vänta kör”. Till detta kunde möjligen ha bidragit att många ”vita” blinkar i verkligheten var (och är) ganska (smuts-)gula. (”Ofärgat sken” hette det, för övrigt, i Säo fram till 1959.) Hur som helst, händelsen ledde till ett snabbt beslut om ändring av signalbilden. Mycket snabbt, får man väl säga; händelsen bör rimligen ha inträffat efter beslutet om att vidta försignaleringsändringarna i säo-1973; kanske 1972 eller 1973.

I slutet av 1960-talet var det bara på sidobanor som man fortfarande inte skiljde mellan försignalering av 'en grön' och av 'två gröna'. En sådan sidobana var Södertälje--Eskilstuna, där jag själv år 1972 såg 'vit blink' försignalera 'två gröna'.

En intressant detalj från denna bana var att infartssignalen till Eskilstuna saknade försignalering!
På försignalavstånd satt istället en orienteringstavla...

...som upplyste lokföraren om att det var dags att bromsa. Med god linjekännedom påbörjades inbromsningen långt innan tavlan syntes eftersom avståndet till infartssignalen var kort och dessutom låg i medlut.
Förhållandet fanns kvar till tidigt 80-tal.

Då var det nog ett tillbud.

Har någon på forumet tillgång till säkerhetstjänstens årsberättelser från början av 70-talet? Där borde det finnas ett omnämnande.

.....föraren hade missat den restriktiva signalbilden ’en grön, grön blink och gul’ i infartssignalen på en station vid dubbelspår, och som resultat av det hade tåget gått med hög hastighet genom en växelkurva bortom den utfartssignal (nu: mellansignal) som visade ’två gröna’.
.....händelsen bör rimligen ha inträffat efter beslutet om att vidta försignaleringsändringarna i säo-1973; kanske 1972 eller 1973.

"Säkerhetstjänsten 1973" redovisar två sådana olyckor:
a) Tåg 253 i Stjärnhov 3 augusti. Tre skadade.
b) Tåg 264 i Vikingstad 10 september. Fyra skadade.
Försignaler med "ständigt grön blink" skulle under övergångstiden särskilt anges i linjebeskrivningen.

Först får jag säga; Roligt att denna tråd fick nytt liv igen efter över 3½ år! :-D
Nej, det stämmer att fristående försignaler bara funnits (och finns fortfarande kvar) utanför ändpunkten i Lysekil (släckt och svängd åt sidan sen -91) och anslutningspunkten i Smedberg (kanske fortfarande blinkandes "vänta stopp" där den numera tillhör Munkedal (Mkl) några km därifrån). I övrigt har det varit orienteringstavlor med rund tilläggsskylt om "försignalering" av den kombo som Stefan J visar i sitt inlägg från den 15 september 2020. (Numera är det bara sen 1991 ensam gul orienteringstavla varslandes om driftplatserna Lyse och Hallinden). :-(

Märkligt är att man på bägge försignalerna har den vita mittenlinsen där det egentligen bara borde finnas ett täcklock då signalerna ju inte ska kunna visa "vänta kör", men dom är ändå "fulla/kompletta" av nån oklar anledning jag inte vet! Nån som vet mer om det!? :-|

Bilden på försignalen utanför Smedberg minst halvvägs till Håbygård är tagen i augusti 1981 och sen dess har den kompletterats med en gul skylt "Mkl" för att förtydliga samhörigheten med Munkedals driftplast o ställverk. Vet ej om den fortfarande blinkar för tillhörande infartssignal för Smedbergs anslutning till Bohusbanan, sen Lysekilsbanan lades i träda och strömmen stängdes av sent i november 2018, men helt osannolikt är det inte! ;-)

Lysekilsbanans vara eller inte som transportled förhandlas det nu om och en säker källa säger att det kommit till en förhandling om upprustning av några kommunala växlar på Lysekils del av hamnspåret till lastkajerna! Kanske det rör sig om de växlar som för några år sen revs bort för att Kustbevakningen skulle få parkeringsplatser utanför sitt nyöppnade kontor i Lysekil vid Grötökajen? Detta är nog en fråga jag får ställa nu när jag har tänkt på vad det kan röra sig om! Godsintressenter finns! Missa inte se på "Tjuv och polis - Kuppen i Lysekil" som nu har börjat på SVT1 och där första avsnittet kan ses på SVT play! Det visar området alldeles bredvid det nämnda, där de lokala "tjuvarna" förbereder sig och sen delar upp bytet! Man ser då även hamnspåren dit alldeles utanför denna lokal som de gömmer sig i en kort stund! :-P ;-)

Mvh Mikael Kristensson, Lysekilsbanans dokumentationsgrupp.

Ja, nu har Lysekils Modellsällskap bildats och en av de främsta ambitionerna framledes blir att försöka ge sig på att så långt som möjligt få utrymme att skapa en moduluppbyggd modell av väl valda delar av Lysekilsbanan på 50-talet när "allt" var som bäst! Här på sidan har ju en hel del signaltekniskt framkommit, men hur var det med skyltningen? :-|

Inför driftplatserna lär ju orienteringstrianglar (OT-tavlor) av gammal, gjuten och "öppen" modell ha stått med svart/gul-randig stolpe och med eller utan försignaltavla under, beroende på om infartssignal eller ej nalkades.
Att avstånd, kurvradier och lutningar hade sina speciella vita skyltar ses troligen fortfarande till största delen jämte en del för bantelefon (om dessa sistnämnda fanns redan då på 50-talet?). Likaså fanns ju förstås "öppna" ljudsignaltavlor på svart/vit stolpe på väl valda ställen varav infarten till Lysekil känns "säker". Frågan är då främst var fler sådana kan tänkas ha funnits och då än viktigare; de gamla triangelformade hastighetstavlorna och vad då dessa visade, t.ex. i 1956 års linjebok som vår meste "guru" i ämnet; Kjell Aghult verkar vara en lycklig ägare till! ;-)

Man kan "som bonus" också undra när runda V-tavlor tillkom i SÄO och då även kombinerades med OT-tavlor.
Ganska klart är att de började bytas ut mot kvadratiska i slutet på 70-talet. Iallafall var det så på Lysekilsbanan.
Finns det någon som minns eller har dokumentation så är ni hjärtligt välkomna med era uppgifter så kan vi i framtiden få möjlighet att återge det hela i en så riktig modell som möjligt. :-)
Liksom relevanta äldre bilder belönas detta gärna med en god insyn i den framtida verksamheten.

Bästa hälsningar, ordföranden i Lysekils Modellsällskap - LMS.

Så här precis en månad efteråt säger jag "puff" i frågan! ;-)
Kan också avslöja att min utbildning i järnvägsprojektering nu på lite sikt verkar bära frukt då jag nyss har blivit erbjuden att bistå med projekteringshjälp till en erfaren elprojektör när han behöver avlastning i kommande tilldelade projekt i järnvägsvärlden med Trafikverket som huvudsaklig uppdragsgivare. Ser verkligen framemot detta nu efter allt coronaelände vi har gått igenom sen jag slutade denna 2-åriga utbildning. :-) Hoppas ni kan ge mer info på nåt vis!

Egna foton på ett då för tidpunkten överraskande besök av ett X5-tåg i Brastad den 10 maj 1981 överst ihop med en X7 i Hallinden i augusti samma år. Dessa X5:or rullade här som en övernattande kvälls- och morgontur Göteborg - Lysekil - Göteborg i tidsspannet 1971 - 77 enligt de uppgifter jag har fått. I övrigt upprustningsbilder från Hallinden och Brastad hösten -82 ihop med några äldre svart-vita bilder från 50-talet från Lysekil och Lyse som ett exempel på bilder jag hoppas att nån kan bidra med ur nån svunnen fotografs arkiv.
https://www.facebook.com/photo/?fbid=10200506033427644&set=pb.1061954852.-2207520000..

Mvh Micke, ordförande i Lysekils Modellsällskap - LMS, och tekniskt bevandrad i spårens värld.

Jag fick nyligen tag i denna bild från driftplatsen Häggvall som var mycket liten och bara hade ett sidospår för lastning, främst från Norrkila stenbrott i närheten får man anta!
Denna bild från 1962 visar främst Berlins affär t.h. men även Häggvalls håll- och lastplats t.v.
Det lilla röda stationshuset som tidigare fanns här har vid denna tid blivit ersatt av en enkel ljusgul hållplatskur. Det var av samma typ som det i Gläborg som revs först 2008. Två öppna godsvagnar står uppställda vid lastkajen och ska troligen lastas med stenblock från stenbrottet nån km därifrån. En trevlig bild från "allmänheten". Finns nån mer "gammal goding" från Häggvall eller annanstans från Lysekilsbanan i era samlingar? :-P ;-)

Mvh Mikael Kristensson i Lysekil.