Hej

Kan någon tipsa om en bra ingång till vart det kan tänkas finns mer detaljerade materialspec:ar för koppelstänger?

/ Tobias

Hej

Kan någon tipsa om en bra ingång till vart det kan tänkas finns mer detaljerade materialspec:ar för koppelstänger?

/ Tobias

De sist tillverkade koppelstängerna lär ha tillverkats åt LKAB för Dm-lok. Hör efter hos dem om de har kvar de specifikationer enligt vilka de beställdes.

Hej

Kan någon tipsa om en bra ingång till vart det kan tänkas finns mer detaljerade materialspec:ar för koppelstänger?

/ Tobias

De sist tillverkade koppelstängerna lär ha tillverkats åt LKAB för Dm-lok. Hör efter hos dem om de har kvar de specifikationer enligt vilka de beställdes.

Berglunds rostfria i Boden tillverkade koppelstänger till Dm-lok då dom moderniserades.

Borde väl sannolikt bero på vilken tidsperiod vi talar om.
Om man avser tiden då flertalet ånglok byggdes, dvs. 100+ år sedan så var det ett mjukt Martinstål som användes.
Jag har flera gånger förundrats över hur mjukt det är/var.
Undrar om tillverkningsmetoden kan spela in. Man smidde ju ut hela koppelstängerna och vevstakarna ur massiva klumpar. Och det skedde manuellt i en trycklufts- eller ånghammare. Helt fascinerande att se hur man hanterade de långa vevstakarna och vände och vred dem allt medan hammaren kontinuerligt dunkade.

Hur mjuka de är kan man se på bilder när loket har gjort spaghetti av delarna, t.ex. det norska loket för ett par år sedan. Kanske en fördel med mjuka delar då för att minimera skadorna?

Vi har rätat lätt krokiga delar i lilla hydraulpressen i Mariefred och även då märktes det hur mjuka det är. Förvånansvärt liten återfjädring.

Dag B

I "Handledning i vagnlära" från 1944 finns i slutet en lista SJSt-01 "Kvalitetsbestämmelser för järn och stål". Där finns bl.a:
St 34.11 Är lätt att smida, välla och bearbeta och kan användas för sätthärdning.
St 37.11 För maskinkonstruktioner.

Om detta kan vara till någon hjälp.
PLj

På ritning av koppelstång till ellokomotor SJ litt Za anges materialet som "Stål 1450". Tillståndsbeteckning är inte angiven men jag gissar att materialet är normaliserat för att få en homogen struktur efter smidningen. Za är ju ett lite udda lok men materialvalet är säkert baserat på erfarenheter från övrig loktillverkning.

Betvivlar inte ritningen, men SS1450 (om det är det) är olegerat stål för tryckkärl. Motsvarar EU P250GH / C22.8 eller tysk 1.0460, verkar osannolikt till en koppelstång. Skulle snarare gissa på något smidbart stål.

Det står ingenting på de "modernare" ritningarna? T ex till S1-loken? I alla fall danska (och tyska) ritningar efter kriget har både stålnormer och toleranser angivna (till skillnad från sekelskiftesritningar).

Kan kolla om jag kan kolla med mina tyska kollegor.

Nja, under min tid som maskiningenjör räknades SS 1450 till gruppen maskinstål. Det är ett stål med hög seghet och lämpligt för maskinbearbetning, därav namnet maskinstål. Många detaljer av detta material formas genom smidning till ämnen som därefter maskinbearbetas till sin slutliga form. Övriga maskinstål enligt svensk standard SS 1550, 1650 och 1655. Tryckkärlstålen går också att smida om det behövs. De har dessutom krav på lägre kolhalt än maskinstålen för att vara svetsbara.

Var det Stephensons "experiment" från 1826 ?

Högpresterande lok exempelvis LNER littera A4 hade vevstakar/ koppelstänger av legerat stål.

Det bör finnas Mbr-ritningar, tillika materialspec, till de speciella koppelstänger som under 1940-talet tillverkades för litt Dr.

Så småningom havererade de, i vad som påstås 160 km/h, under en provfärd. Med samma hjuldiameter kördes ett engelskt lok litt 9F i 144 km/h.

Locomotion 1 från 1825 anses vara det första. Med det litet märkliga arrengemanget med motvevar då axlarna var 90grader offset.

Hej

Kan någon tipsa om en bra ingång till vart det kan tänkas finns mer detaljerade materialspec:ar för koppelstänger?

/ Tobias

På Statsbanan så angavs i allmänna bestämmelser för de materialier som skulle komma till användning i SJ standard. Dessa fanns för de mest skiftande områden bl. a. även för järn och stål.

För koppelstänger så återfinns nog uppgifter i SJ standard, SJSt-01, med egenskaper och kvalitetsbestämmelser i SJSt-11, 12, 13, 21, 81 och 91.

På ritningarna så anges ibland vilken kvalitet som ska användas men någon fullständig specifikation finns inte.

Exempelvis så anges för elektrolok litt D att koppelstängerna utförs av smide.

På lok litt Dr ska dom vara i CrNiMo-stål.

U-loken hade martinstål fram tills 1956 då man anger St 1450 på ritningarna.

Da-loken skulle ha material enligt St 1450 och med en lägsta brottgräns på 45 kg/ mm².

Å Dm-loken angavs St 1450 som material, 1987 görs dock en ritningsändring enligt följande:

"Tekniska bestämmelser för figurskurna ämnen till Koppelstänger.

Beskrivning
Plåtämnen är en ersättning till de smidda ämnen, som är original-
utförande. Koppelstänger är i drift utsatta för utmattningsbelastning.

Material
Z-plåt i kvalitet SS 2134-01 med Z-kontraktion 25% (motsvarande
OX 522D Z-25%) med följande tillägg:
Rel. Riktvärde Z 350 N/mm2 vid chargeval och med utfall Rel Z 330 N/ mm²
och Rm Z 510 N/ mm²

Mått
Ämnena skall figurskäras av plåt och till form överensstämma med koppelstångsritningen med en pålagd arbetsmån av 6 +/- 2,5 mm. Plåtens tjocklek anges i beställningen.
Tjocklek 122 och 160 är standard.

Kontroll
Materialprovning skall utföras och dokumenteras i ett intyg 3.1.C SJ
Anmälan om provning skall göras till SJ materialsektion.
Kontroll av ämnenas övriga egenskaper skall utföras vid mottagandet.

Märkning
Färdigskurna ämnen skalla vara märkta med SJ ritningsnummer
och materialchargenummer."

Material
Z-plåt i kvalitet SS 2134-01 med Z-kontraktion 25% (motsvarande
OX 522D Z-25%) med följande tillägg:
Rel. Riktvärde Z 350 N/mm2 vid chargeval och med utfall Rel Z 330 N/ mm²
och Rm Z 510 N/ mm²

Då blev det plötsligt enklare. SS 2134-01 motsvarar med dagens beteckningar (EN 10025-3) stål med namnet S355N. Den finns att få som plåt med Z-kontraktion 35 %, t.ex. hos BE Group. En 50 mm tjock plåt 5 x 2 m får man för det facila priset av 66 200 kr plus frakt. Men det går säkert att hitta andra dimensioner på andra håll om man letar lite. Har man tur kan någon laser/vattenskärningsfirma kanske ha en plåtbit på lager att skära en bit ur.

Hej

Kan någon tipsa om en bra ingång till vart det kan tänkas finns mer detaljerade materialspec:ar för koppelstänger?

/ Tobias

Erik Olssons Mekaniska i Tollarp har tillverkat koppelstänger till Dm3 lok. De borde veta.

Tack för alla bra tips och uppslag, JVMV forum när det är som bäst!

/ Tobias