Smalspårsidyll från Vimmerby 1958. - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

[image]
YBo4p 692 står klar att avgå från Vimmerby till Spångenäs 1958. De sista tågen på denna linje gick den 31 augusti 1958. Persontrafiken på fortsättningen från Vimmerby mot Ydrefors nedlades redan 1933. Godstrafiken fortsatte några år men 1940 bombades linjen från flygplan varefter spåren revs. Foto: Bertil Thylander, Västervik. Ur min samling.

Mycket Trevlig Bild..;-)

Kolla det klassiska cykelstället.

Underbara bilder du plockar fram ur samlingarna! Tackar! :-)

Visst kallades väl denna trafik (liksom vissa andra trafiksvaga förbindelser) för "Nykteristen" de sista åren eftersom den aldrig var full?

Underbar bild! Tack för att du förser oss med dessa mästerliga bilder. Jag blir dock inte klok på väderstrecken på bilden. Kör rälsbussen åt höger eller vänster i bild för att komma till Spångenäs?

[link=http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1807.jpg]Bangårdsritning Vimmerby[/link]

/Peter

Den kör mot Vänster. Förr så fortsatte banan mot Ydrefors i riktning Höger.

Det spår som rälsbussen står på är inte med på kartan.

Det spår som rälsbussen står på är inte med på kartan.

Går det att beskriva ungefär var det spåret och rälsbussen är på den kartan/spårplanen?

Järnvägen mot Ydrefors korsade väl linjen mot Linköping i spårkors väster om stationshuset, så rälsbussen borde väl stå lite norr om stationshuset?

Du ser ju kärrvägen från stationshuset, lastkajen till vänster utanför bilden.

Du ser ju kärrvägen från stationshuset, lastkajen till vänster utanför bilden.

Se [link=http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ05508]denna bild[/link]. Det gamla stationshuset låg strax söder om det nya.

M.v.h.
Ola

Då har man alltså flyttat fram spåret närmare normalspårsplattformen nästan till stationshusets gavel!

Du ser ju kärrvägen från stationshuset, lastkajen till vänster utanför bilden.

Se [link=http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ05508]denna bild[/link]. Det gamla stationshuset låg strax söder om det nya.

M.v.h.
Ola

Aha, så normalspåret ligger bara en 3-5 meter bakom rälsbussen på den första bilden, men själva spåren skyms av plattformskanten.
Och om jag förstår rätt så är den länkade spårplanen är från tiden innan Ydrebanan byggdes, och då drogs spåren om så smalspåret passerade precis mellan stationshuset och normalspåret, och när Ydrebanan lades ned så avkortade man då detta till ett stickspår.

Underbar bild! Tack för att du förser oss med dessa mästerliga bilder. Jag blir dock inte klok på väderstrecken på bilden. Kör rälsbussen åt höger eller vänster i bild för att komma till Spångenäs?

[link=http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J2-jpeg/Jvm1184_J2_-1807.jpg]Bangårdsritning Vimmerby[/link]

/Peter

Gunnar Ekeving lade pricis i dagarna en bit av en ritning från Vimmerby på sin sida: [link=http://www.ekeving.se/r/siSJ/Vimmerby_slakthus.jpg]Vimmerby_slakthus.jpg[/link].
Jag förmodar att de två spåren närmast stationshuset är smalspåren efter banans förlängnging. Det vore intressant att se resten av den ritningen.

....Vimmerby till Spångenäs 1958. De sista tågen på denna linje gick den 31 augusti 1958. Persontrafiken på fortsättningen från Vimmerby mot Ydrefors nedlades redan 1933. Godstrafiken fortsatte några år men 1940 bombades linjen från flygplan varefter spåren revs. Foto: Bertil Thylander, Västervik. Ur min samling.

Reguljär vagnslast Vimmerby-Spångenäs upphörde senast 1944. NVHJ slopade då sträckan som samtrafikväg, samtrafiken samlades till Hultsfred. Möjligen uppdykande vagnar fick hanteras med extra-vut, avstickare från lokalgodstågsparet Västervik-Hultsfred. Det fick ta en engångsförsening.

Jag åkte själv sträckan sommaren 1958, familjesemester i Västervik. Rälsbuss
skiftades med middagstågparet Västervik-Hultsfred, förstås skyltad "Vimmerby". Jag gissar en Västerviksförare låg kvar ett dygn, med eftermiddags- och förmiddagspass. Känt från Ljusdal-Hudiksvall (Bollnäsförare) och troligen några ställen till.

Jag gissar en Västerviksförare låg kvar ett dygn, med eftermiddags- och förmiddagspass. Känt från Ljusdal-Hudiksvall (Bollnäsförare) och troligen några ställen till.

Berätta gärna mer hur upplägget Ljusdal - Hudiksvall såg ut.

Jag gissar en Västerviksförare låg kvar ett dygn, med eftermiddags- och förmiddagspass. Känt från Ljusdal-Hudiksvall (Bollnäsförare) och troligen några ställen till.

Berätta gärna mer hur upplägget Ljusdal - Hudiksvall såg ut.

Dag I:
Passresa med middagståg Bollnäs-Ljusdal. Därefter körning dagen ut på Hudiksvallslinjen. Anvisad övernattning i Ljusdal: SJ-hyrt hotellrum eller SJ eget överliggningsrum (Okänt vilketdera).

Dag II:
"Förmiddagsprogrammet" på Hudiksvallslinjen, passresa hem vid middagstid.

Vid fordonsbyte för underhåll utbyttes passresorna mot tjänstetågskörning.

Jag har svagt minne av att upplägget tillämpades även Strängnäs-Åkers Styckebruk: Utöver "TGOJ-epoken" (Eskilstunaförare) SJ-förare ända från Norrköping?

Tidigare fanns det en förare som hette Friberg stationerad i Spångenäs i vill jag minnas ha hört i 18år. Till vänster vid utfarten mot Västervik finns det ett stort rött trähus som användes till bl.a överliggningsrum.När morsan och jag varit i Jenny och hälsat på far innan vi flyttade dit 1953 gick fortfarande persontåget till Hultsfred med Ånglok Vid 18 tiden var det 3 tågsmöte i Jenny. Ibland brukade vi hoppa av i Spångenäs och vänta på tåg 946 i Vimmerby när vi skulle hem till KISA. En kväll växlade Friberg fram det gamla Motorvagnen. (Har glömt vad den hade för nummer) istället för Rälsbussen. Han kopplade på en öppen godsvagn som han ställde i HÄLLERUM. Enda gången jag åkt i denna Motorvagn. Far tjänstgjorde även i Spångenäs även då när en av de stationerade där skulle gå KNT kursen.

Tidigare fanns det en förare som hette Friberg stationerad i Spångenäs i vill jag minnas ha hört i 18år. Till vänster vid utfarten mot Västervik finns det ett stort rött trähus som användes till bl.a överliggningsrum.När morsan och jag varit i Jenny och hälsat på far innan vi flyttade dit 1953 gick fortfarande persontåget till Hultsfred med Ånglok

Kvällspersontågen 1546-1547 drogs med ånglok dagligen just till 1953.

Vid 18 tiden var det 3 tågsmöte i Jenny. Ibland brukade vi hoppa av i Spångenäs och vänta på tåg 946 i Vimmerby när vi skulle hem till KISA. En kväll växlade Friberg fram det gamla Motorvagnen. (Har glömt vad den hade för nummer) istället för Rälsbussen. Han kopplade på en öppen godsvagn som han ställde i HÄLLERUM. Enda gången jag åkt i denna Motorvagn. Far tjänstgjorde även i Spångenäs även då när en av de stationerade där skulle gå KNT kursen.

Det var kanske länge sedan det var så flexibelt. Varken "Svenska lokmän" eller
SJ lönestat (Båda av 1951) upptar någon lokman i Spångenäs.

Sådana här ensamposteringar undveks ur bl a vikariesynpunkt. Även i busstrafik drogs de med tiden in - tomkörning t/fr centralort pålitligare. En SJ-kollegas
far bokstavligen "haft bussen på gårdsplanen". Lustigt nog bortom vägmärket "här slutar allmän väg!"

Han kan ju varit stationerad där på NVHJ:s tid till 1949. Sedan det blev SJ kan han ju varit stationerad i VK men tjänstgjort i Spångenäs ändå. Eller tänker jag fel?

Han kan ju varit stationerad där på NVHJ:s tid till 1949. Sedan det blev SJ kan han ju varit stationerad i VK men tjänstgjort i Spångenäs ändå. Eller tänker jag fel?

Lönestaten upptar även minimala stationeringsorter som Kisa och Åtvidaberg (Just EN man - stallkarl - på vardera stället). Fribergs namn hittar jag inte.

PS. Min kollegas bussförarfar hade en bekant pensionär, som kunde ersätta
vid behov. Givetvis fick också sonen tidigast möjligt ta busskort. DS

Gäller Lönestaten även Privatbanetiden. Jag vet inte mer än vad han själv och andra sa att han höll till i Spångenäs i massor av år.Tyvärr kan jag inte fråga för han är död sedan många år .

Jag tittade i boken "Minnenas spår" av Stig Svallhammar och Bertil Thylander där personal från fd NVHJ berättar minnen från både privatbanetiden och SJ-tiden. I den finns en kopia av NVHJ avlöningsstat från 1949. Då finns en motorförare vid namn Ture Friberg placerad i Spångenäs. Vid förstatligandet 1949 blev han placerad i Västervik berättar han. Därefter kördes tågen av personal från Västervik.
X1, sedermera SJ XF1p 715 slopad 1950, hette motorvagnen som gick mellan Spångenäs-Vimmerby under privatbanetiden och fram till 1950. Ersattes då av en vagn som hette X1p 433, fd KBJ 53. Även den med möjlighet att dra godsvagnar.
Enligt de som berättar så skulle alla tåg till Vimmerby från och med 1952 varit genomgående till Västervik med av- och tillkoppling i Spångenäs i och med att stålmotorvagnar, YC04p/YCo5p, sattes in. Framgår inte av Sveriges kommunikationer 1953. Om föraren gjorde så framgår inte men var väl troligt. Fick väl vara biljettgranskare mellan Västervik-Spångenäs.
För de som är intresserade så gavs boken ut av Stenvalls förlag 2005.

Jag tittade i boken "Minnenas spår" av Stig Svallhammar och Bertil Thylander där personal från fd NVHJ berättar minnen från både privatbanetiden och SJ-tiden. I den finns en kopia av NVHJ avlöningsstat från 1949. Då finns en motorförare vid namn Ture Friberg placerad i Spångenäs. Vid förstatligandet 1949 blev han placerad i Västervik berättar han. Därefter kördes tågen av personal från Västervik.
X1, sedermera SJ XF1p 715 slopad 1950, hette motorvagnen som gick mellan Spångenäs-Vimmerby under privatbanetiden och fram till 1950. Ersattes då av en vagn som hette X1p 433, fd KBJ 53. Även den med möjlighet att dra godsvagnar.
Enligt de som berättar så skulle alla tåg till Vimmerby från och med 1952 varit genomgående till Västervik med av- och tillkoppling i Spångenäs i och med att stålmotorvagnar, YC04p/YCo5p, sattes in. Framgår inte av Sveriges kommunikationer 1953. Om föraren gjorde så framgår inte men var väl troligt. Fick väl vara biljettgranskare mellan Västervik-Spångenäs.
För de som är intresserade så gavs boken ut av Stenvalls förlag 2005.

Här är en artikel om sista turen med XF1p 715. Den togs dock i trafik 1932 och inte 1924 som det står i artikeln.
[img]https://c3.staticflickr.com/1/568/31194523394_b83ee3527b_h.jpg[/img]

Jag hittar inte inte Ture Friberg vare sig i Sveriges Järnvägsstationer eller Svenska Lokmän. Däremot i listan i Minnenas spår som det står om ovan.

En bild på honom finns [link=http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ05511]här[/link] där han avbildats tillsammans med bl.a. min mormors bror, Bertil Axelsson.

X1p 433 finns på bild [link=http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ05478]här[/link]. En annan variant av tåg på Vimmerbybanan ses [link=http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ02941]här[/link].

M.v.h.
Ola

2011 efterlyste jag uppgifter om XF1p 715 då den hade gått som spårsvetsarnas tjänstevagn i Växjö.
I tråden som som utvecklades sig framkom en del intressanta uppgifter.
Kan läsas [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=78256]här.[/link]

---- Enligt de som berättar så skulle alla tåg till Vimmerby från och med 1952 varit genomgående till Västervik med av- och tillkoppling i Spångenäs i och med att stålmotorvagnar, YC04p/YCo5p, sattes in. Framgår inte av Sveriges kommunikationer 1953. Om föraren gjorde så framgår inte men var väl troligt. Fick väl vara biljettgranskare mellan Västervik-Spångenäs.---

Tack för rättelsenn! Direktvagnarna var kanske ett sätt att konkurrera med
den då privata, parallella bussnafiken: Trafik AB Västervik-Vimmerby,
uppköpt av Västerviks kommun per 1973-01-01. Kommunen drev på sin tid en
omfattande busstrafik, på 70-talet med ca 50 vagnar: Detta genom sitt elverksbolag: Västerviks Kraft AB, busstrafiken. Marknadsfört som Kraftbuss. I upphandlingarnas tid dock utslaget än statliga Swebus, K. lagt bud även på persontågskörningen på Tjustbanan, men kom också här till korta.

En februaridag 1981 åkte jag buss just Vimmerby-Västervik. Föraren hade stora problem att ta sig uppför en hal backe nära Västervik. Kommentar från en
medresenär efteråt: "Det hjälpte inte att det heter Kraftbuss".

Hej. Alla tåg kunde inte vara genomgående till Spångenäs 1952. Som jag skrivit tidigare tjänstgjorde far i Jenny en del av 1952 fram till sommaren 53 då vi också flyttade dit. På kvällen vid 6-tiden gick loktåg till HF. Vi bytte då NORMALT till Rälsbuss i Spångenäs till VIB, utom den enda gången vi fick åka med Motorvagnen. Hem till Kisa med 946. När slutade HAREN att skutta kring på banstumpen???

Tittade lite mer i "Minnenas spår" och får rätta mig om tidpunkten för införande av genomgående vagn till Vimmerby. Det verkar ha skett kring mitten av 50-talet istället för 1952 som jag skrev. Efter att X1p 433 tagits ur trafik, 1952?, så insattes Yp 727 istället. Även kallad "Haren" som Nils-Erik Sääf skrev. Det var inget fel på hans minne utan jag som inte läste tillräckligt. Tydligen fanns X1p 433 kvar i reserv ett tag till och ersatte Yp:n när behov fanns. Tur att pricka in en resa med den.
Hittar ingen uppgift i boken om att förarpersonal skulle varit placerad i Spångenäs under SJ-tiden.
Kraftbuss slog ut SJ-buss i den första bussupphandlingen KLT gjorde vid slutet av 80-talet men blev sedan utslagna av Swebus vid nästa. SJ-buss hade en rätt omfattande trafik runt Västervik innan länstrafikreformen.

Tittade lite mer i "Minnenas spår" och får rätta mig om tidpunkten för införande av genomgående vagn till Vimmerby. Det verkar ha skett kring mitten av 50-talet istället för 1952 som jag skrev. Efter att X1p 433 tagits ur trafik, 1952?, så insattes Yp 727 istället. Även kallad "Haren" som Nils-Erik Sääf skrev. Det var inget fel på hans minne utan jag som inte läste tillräckligt. Tydligen fanns X1p 433 kvar i reserv ett tag till och ersatte Yp:n när behov fanns. Tur att pricka in en resa med den.

Jag hittade en notering om innehållet i en skrivelse från trafikinspektören i Norrköping (38 ts) till stins i Västervik respektive Hultsfred daterad i februari 1956. Enligt skrivelsen fanns planer på att övergå till stålrälsbussar i tågen Spångenäs-Vimmerby. Dessa skulle koppla i anslutande tåg och på så sätt vara genomgående Västervik-Vimmerby. En konsekvens skulle bli att vissa tåg skulle behöva bestå av 1 rälsbuss och 2 släpvagnar på delsträckan Spångenäs-Hultsfred. Något som dock då inte ansågs medföra några problem.

Det tycks således som att stålrälsbussar infördes på Spångenäs-Vimmerby tidigast år 1956.

Tittade lite mer i "Minnenas spår" och får rätta mig om tidpunkten för införande av genomgående vagn till Vimmerby. Det verkar ha skett kring mitten av 50-talet istället för 1952 som jag skrev. Efter att X1p 433 tagits ur trafik, 1952?, så insattes Yp 727 istället. Även kallad "Haren" som Nils-Erik Sääf skrev. Det var inget fel på hans minne utan jag som inte läste tillräckligt. Tydligen fanns X1p 433 kvar i reserv ett tag till och ersatte Yp:n när behov fanns. Tur att pricka in en resa med den.

Enligt str 77 slopades 433 1955 och skrotades 1956 (Vislanda). 727 slopades 1956 och blev 1957 tjänstefordon för snöröjning,

... En konsekvens skulle bli att vissa tåg skulle behöva bestå av 1 rälsbuss och 2 släpvagnar på delsträckan Spångenäs-Hultsfred. Något som dock då inte ansågs medföra några problem.

Detta förekom 1957 planenligt Kalmar-Torsås och Kalmar-Sandbäckshult.

Personal i Spångenäs

Att Du inte hittar den bland lokpersonalen kanske beror på att Friberg enligt egen utsago arbetade på stationen i Spångenäs alltså var "trafikare" men körde vid behov på Vimmerbybanan. När han blev befodrad till motorvagnsförare vet jag inte han var det när jag kom till Västervik 1961.

Vid TGOJ så tillhörde Lmotf, Motvf och Rbf Ta fram till ca 1959 då de överfördes till Ma.
Det bör väl ha varit lika vid SJ.

Några som körde YCo4p o YCo5p i Västervik var Maskinbiträde. BL.a. Tillberg och Schanderson. ETT band i mössan. 1953.

I SJ personalstat för 1951 är med placering vid trafikavdelningen i Västervik upptagna bl a Inge Olof Schandersson och Bror Arne Gunnar Tillberg. Båda var då stationskarlar.

Stationskarlar körde inga TÅG. Jag kände båda dessa personer och någon gång 1952- 54 blev dom maskinbiträden. STK hade ingen rand på mössan. Tillberg blev senare Lokomotorförare i Västervik och Schanderson Lokförare . Jag minns inte var ,antingen i NR eller CST.

Vid TGOJ så stod Rbf som "Stk med rälsbussförarutbildning" fram till övergången till Ma, även om det i vissa källor anges bara med Rbf i och med att det var deras sysselsättning.

Varför jämför du TGOJ med SJ. På SJ förekom det ofta att Maskinbiträde körde Rälsbussar och Motorvagnar. Även på Normalspåret Bl. ÖCJ fanns det några.

SJ och TGOJ hade samma bestämmelser, regler, mm!

I SJ personalstat för 1951 är med placering vid trafikavdelningen i Västervik upptagna bl a Inge Olof Schandersson och Bror Arne Gunnar Tillberg. Båda var då stationskarlar.

Om Du har tillgång till SJ personalstat från 1951 kan Du då titta efter om det finns någon rälsbussförare alternativt motorvagnsförare placerad i Spångenäs.
Om Du känner för det så se efter om det finns några maskinbiträden i Västervik? Tack!

I SJ personalstat för 1951 är med placering vid trafikavdelningen i Västervik upptagna bl a Inge Olof Schandersson och Bror Arne Gunnar Tillberg. Båda var då stationskarlar.

Om Du har tillgång till SJ personalstat från 1951 kan Du då titta efter om det finns någon rälsbussförare alternativt motorvagnsförare placerad i Spångenäs.
Om Du känner för det så se efter om det finns några maskinbiträden i Västervik? Tack!

Det finns garanterat inte någon i Spångenäs 1951. Däremot får den som har avlöningsstaten gärna leta efter Friberg och Sjöman. De borde vara placerade i Västervik 1951 men kanske inte 1950. Återkommer...

Tack på förhand!
Ola

I Västervik fanns i avlöningsstaten 1951 bl a rälsbussförarna Ture Alvar Friberg, f 1908, och Borg Erik Tage Sjöman, f 1916.

Sjöman har haft sin kära station i VÄDERUM som sommarställe ända tills för några år sedan då han slutade sina dagar. Han finns årsskiftet 49-50 när NVHJ blev SJ i NVHJ: s personalstat omskriven som stationskarl i Spångenäs. Friberg finns på samma ställe kallad MOTORFÖRARE i Spångenäs

Om Du känner för det så se efter om det finns några maskinbiträden i Västervik? Tack!

Det fanns hela 16 sådana, dock inget av de här nämnda namnen, Inte heller på
övergångsstat.

Om det gäller 1951 så tar jag för givet att de jag nämner fortfarande var STK i Väsrervik . Så benämndes de 1949 när NVHJ övergick i SJ. De har väl befordrats och blivit Maskinbiträde sedan. Det är en hel drös med STK uppräknade som sedan blev Motv förare, Tågmästare och stationsföreståndare. .Kände en hel del av dom.

Om Du känner för det så se efter om det finns några maskinbiträden i Västervik? Tack!

Det fanns hela 16 sådana, dock inget av de här nämnda namnen, Inte heller på
övergångsstat.

Det var många när det enligt "Svenska Lokmän 1950" i juli 1949 inte fanns några men väl 25 lokbiträden och 15 rälsbussförare i Västervik.
Maskinbiträde var väl en tjänst som bara fanns inom maskinavdelningen? Inom trafikavdelningen var väl motsvarande trafikbiträde eller?

Om Du känner för det så se efter om det finns några maskinbiträden i Västervik? Tack!

Det fanns hela 16 sådana, dock inget av de här nämnda namnen, Inte heller på
övergångsstat.

Det var många när det enligt "Svenska Lokmän 1950" i juli 1949 inte fanns några men väl 25 lokbiträden och 15 rälsbussförare i Västervik.
Maskinbiträde var väl en tjänst som bara fanns inom maskinavdelningen? Inom trafikavdelningen var väl motsvarande trafikbiträde eller?

Förlåt, rätt mb-siffra skall vara 15. Därutöver 12 stationskarlar i maskintjänst och 18 rälsbussförare (plus en vakant sådan tjänst).
Inga befordrade lokeldare fanns 1951 på hela östgötasmalspåret, då lägre lönesättning än tillämpades på smalspårslinjer (Jfr lönegrupperingen I-V vid privatbanorna). En normalspårsförare hade lönegrad Ca 16 men en på smalspår Ca 14. Detta ändrades längre fram på 50-talet.

Maskinbiträde fanns förstås bara vid ma, liksom banbiträde vid ba och trafikbiträde vid ta. Ett steg över grundbefattningen (Liksom då än postiljon).

Om Du känner för det så se efter om det finns några maskinbiträden i Västervik? Tack!

Det fanns hela 16 sådana, dock inget av de här nämnda namnen, Inte heller på
övergångsstat.

Det var många när det enligt "Svenska Lokmän 1950" i juli 1949 inte fanns några men väl 25 lokbiträden och 15 rälsbussförare i Västervik.
Maskinbiträde var väl en tjänst som bara fanns inom maskinavdelningen? Inom trafikavdelningen var väl motsvarande trafikbiträde eller?

Förlåt, rätt mb-siffra skall vara 15. Därutöver 12 stationskarlar i maskintjänst och 18 rälsbussförare (plus en vakant sådan tjänst).
Inga befordrade lokeldare fanns 1951 på hela östgötasmalspåret, då lägre lönesättning än tillämpades på smalspårslinjer (Jfr lönegrupperingen I-V vid privatbanorna). En normalspårsförare hade lönegrad Ca 16 men en på smalspår Ca 14. Detta ändrades längre fram på 50-talet.

Maskinbiträde fanns förstås bara vid ma, liksom banbiträde vid ba och trafikbiträde vid ta. Ett steg över grundbefattningen (Liksom då än postiljon).

Det resonemanget har Du nog rätt i. 15 maskinbiträden 1951 motsvarar ju de 16 lokeldare som NVHJ hade. Såg i äldre avlöningsstater att flera maskinbiträden som fanns på VI distriktet och på smalspårsorter hade titeln lokeldare efter namnet.

Några som körde YCo4p o YCo5p i Västervik var Maskinbiträde. BL.a. Tillberg och Schanderson. ETT band i mössan. 1953.

I vart fall i Norrköping/Finspångsområdet var maskinbiträdena vikarier. Befordrade motorvagnsförare (fast lista) bar tre mössvinklar.

Friberg var motorvagnsförare när vi kom till Jenny 1953.

Tågen Vimmerby-Spångenäs kördes länge av Spångenäspersonal. Västyervikspersonal har också kört där och hade då överliggning i huset " Mossekulla"( finns fortyfarande kvar ) i Spångenäs. Hur länge Spångenäspersonalen fanns kvar där vet jag inte men den flyttades senare in till Västervik.
Spåret till Spångenäs går ut till vänster i bild, spåret till höger går till Hultsfred och är normalspårigt.

Vad säger kyrkböckerna om Spångenäs-personalen?

På nätet finns församlingsböckerna bara fram till 1935 och jag antar att det är för tidigt för att ge något i den här saken. Eller?

[IMG]http://i1174.photobucket.com/albums/r610/eagle-beagle/9_zpsym5r2aed.jpg[/IMG]
YBo4p 692 står klar att avgå från Vimmerby till Spångenäs 1958. De sista tågen på denna linje gick den 31 augusti 1958. Persontrafiken på fortsättningen från Vimmerby mot Ydrefors nedlades redan 1933. Godstrafiken fortsatte några år men 1940 bombades linjen från flygplan varefter spåren revs. Foto: Bertil Thylander, Västervik. Ur min samling.

Spännande bild från en för länge sedan försvunnen bana.
Ligger mig lite om hjärtat eftersom det var en av de banor min morfar var med och byggde som rallare för lite drygt 100år sedan. Han tyckte det var tråkigt att nästan alla blev nedlagda vartefter, Kalmar-Berga och Bohusbanan är enda kvarvarande.
Det fanns många hitorier från banbygnaderna och särskilt minns jag en från just Vimmerby-Spångenäs när rallarlaget satt där en lördag kväll och hade långtråkigt där ute i busschen. då var det något ljushuvud som kom på idén "vi tar loket och åker till stan". Det fanns ett påeldat lok för byggnationen,"stan" var Vimmerby och man hade redan hunnit lägga rälsen dit från byggplatsen men banan var inte grusad utan det var bara räler spikade på slipers. Enligt morfar blev det en av de mer skakiga och omtumlande färder han varit med om men man kom till stan, hade en glad kväll och kom även tillbaks helskinnade. Inget befäl upptäckte att något lok blivit lånat så på måndagen var det bara att fortsätta det idoga arbetet mot Spångenäs.