Min bror Björn var med på den här resan, fler bilder finns här,
http://jarnvagsfoton.bloggplatsen.se/
Här finns också många bilder på loken vid dåvarande museum i Tomteboda, loken hade dragits ut ur hallen vid SJK-besöket.

Tack alla dina och din brors trevliga bilder. :-)

[img]http://data.bloggplatsen.se/bild/filnamn-a8792738bbf08b2bab43717f6b5bb87758c58e8ddbe2f.jpg/version-064d07c0481e80077f3939f10f9ad0c4/[/img]

Det var ett trevligt lok! Har någon mer info om detta eller fler bilder?

Med vänlig hälsning
Daniel

Det är väl en vagn med motor och förarhytt som användes att tömma koksen i, efter att stenkolet torrdestillerats för utvinning av gas?

Släckningsvagnen som tog koksen till släckningstornet, den vita röken därifrån syntes över stora delar av stan, stanken kom in i tunnelbanevagnarna som vände i Ropsten.

Det finns en trevlig film om Värtaverket här:
[link=http://www.filmarkivet.se/movies/en-gasfilm/]En gasfilm (1971)[/link]

//Olof

Den trevliga filmen har jag sett, ser gärna om den:-)
Livsfarlig arbetsmiljö med ett gott kamratskap.

Är det här ett ackumulatorlok? Hur fungerade detta ånglok egentligen? Jag har sett bilder på ångackumulatorlok från Tyskland i Märklinkatalogen men visste inte att vi hade sådana här lok på gasverket i Värtan. Var dessa lok vanliga på svenska industrier etc.? Hur stor kapacitet hade loken? Finns något ackumulatorlok bevarat i funktionsdugligt skick här i Sverige så att man kan få se det i arbete? :-)

Är det här ett ackumulatorlok? Hur fungerade detta ånglok egentligen? Jag har sett bilder på ångackumulatorlok från Tyskland i Märklinkatalogen men visste inte att vi hade sådana här lok på gasverket i Värtan. Var dessa lok vanliga på svenska industrier etc.? Hur stor kapacitet hade loken? Finns något ackumulatorlok bevarat i funktionsdugligt skick här i Sverige så att man kan få se det i arbete? :-)

Vet inte om det laddades med ånga eller tryckluft, troligen ånga, användes tydligen i industrimiljöer där det fanns risk för gasantändning. Länk till Wikipedia.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Eldstadsl%C3%B6sa_%C3%A5nglok

Dessa lok laddades med ånga och användes på de industrier där det fanns ett stort överskott på ånga.

Dessa lok laddades med ånga och användes på de industrier där det fanns ett stort överskott på ånga.

Ska man vara lite petig så laddades de väl med hetvatten, som är/var tillgängligt på många större industrier? Men resultatet - ånga till cylindrarna - blir väl hur som helst resultatet i slutänden.

Pappersbruket i Hallstavik hade ett ångackumulatorlok som sattes på laddning över natten och över lunchen. Det räckte visst lagom för växlingspassen. "Tjocka Bertha" var smeknamnet. Loket (med 891 mm spårvidd) undergick i slutet av smalspårsepoken en revision. Mitt i denna fick SRJmf/ULJ överta loket som hämtades via järnväg. Det står nu i något bedagat skick i Faringe. Föreningen har inte hittills hittat några realistiska möjligheter att använda loket, så till vidare lär det väl få fortsätta vara ett renoveringsobjekt.

(Apropos tidigare frågeställning så fanns det ju också tryckluftslok, men de var ofta mindre och användes mest i gruvor.)

Dessutom finns ett Falutillverkat normalspårigt dylikt från Silverdalen bevarat hos Nässjö Järnvägsmuseum. Några planer att köra med det finns kanske inte, men det kanske går att tanka det med tryckluft någon gång och köra litet grann? Men då tarvas tryckkärlsbesiktning mm.
Gasverkets lok (från början fyra begagnade lok ursprungligen tillverkade av Borsig) är alla skrotade. Ett av dem blåste pannan 1929 varfter NoHAB tillverkade ett likadant delvis med återanvändande av delar men det liksom de andra är alltså borta. Även ett Borsiglok hos tändsticksfabriken i Jönköping fanns men även det är borta.
VM Falun hade ett eget också.

CV i Örebro hade också ett ångackumulatorlok.

CV i Örebro hade också ett ångackumulatorlok.

CV nr 1, såvitt jag minns med gjutna nummerskyltar. Tillv. Borsig, Berlin,
nr 6953/1910. Inköpt 1917 via Stockholms Gasverk, jfr tvno 6950, 6951 och 6954 för gasverkets egna ångackumulatorlok; alla köpta begagnade från norska Sörvaranger.
Kallat "Hulda", oklart efter vem. Avställt september 1954 och ersatt av lokomotor.
Skrotat på CV mars 1961. Namnet "Hulda" använt - i vart fall informellt - på åtminstone någon ersättande lokomotor.

Dessa lok laddades med ånga och användes på de industrier där det fanns ett stort överskott på ånga.

Ska man vara lite petig så laddades de väl med hetvatten, som är/var tillgängligt på många större industrier? Men resultatet - ånga till cylindrarna - blir väl hur som helst resultatet i slutänden.

Frågan har varit upp tidigare, men det var ett bra tag sedan...
Det laddas helt klart med ånga som får kondensera i vattnet i behållaren.
Jag har räknat lite på värmemängderna och om jag kommer ihåg rätt så bör det vara ca. 70% kallvatten (av maxnivån) i behållaren när man skall börja ladda ett helt kallt lok.
När man har kört ned trycket ordentligt under ett körpass så är det fortfarande uppåt 90% av vattnet kvar (om jag minns rätt). Hela denna vattenmängd är alltså bara med som värmeackumulator.
Eftersom isoleringen på tanken inte är perfekt så förlorar den en del värme direkt ut i luften och för att kunna ersätta den förlusten så kan man få bottenblåsa ut en del vatten ibland för att få plats med mer laddånga utan att vattennivån stiger för mycket.

Det tillverkades sådana här lok i Östtyskland ända in på 1980-talet. Billiga och praktiska om man har gott om ånga tillhands.

Fin bild, by the way...

Dag B

Dessa lok laddades med ånga och användes på de industrier där det fanns ett stort överskott på ånga.

Ska man vara lite petig så laddades de väl med hetvatten, som är/var tillgängligt på många större industrier? Men resultatet - ånga till cylindrarna - blir väl hur som helst resultatet i slutänden.

Frågan har varit upp tidigare, men det var ett bra tag sedan...
Det laddas helt klart med ånga som får kondensera i vattnet i behållaren.
Jag har räknat lite på värmemängderna och om jag kommer ihåg rätt så bör det vara ca. 70% kallvatten (av maxnivån) i behållaren när man skall börja ladda ett helt kallt lok.
När man har kört ned trycket ordentligt under ett körpass så är det fortfarande uppåt 90% av vattnet kvar (om jag minns rätt). Hela denna vattenmängd är alltså bara med som värmeackumulator.
Eftersom isoleringen på tanken inte är perfekt så förlorar den en del värme direkt ut i luften och för att kunna ersätta den förlusten så kan man få bottenblåsa ut en del vatten ibland för att få plats med mer laddånga utan att vattennivån stiger för mycket.

Det tillverkades sådana här lok i Östtyskland ända in på 1980-talet. Billiga och praktiska om man har gott om ånga tillhands.

Fin bild, by the way...

Dag B

Det har förekommit lite olika påståenden om det här med hur ångackumulatorloken laddades (därav att jag formulerade det som en fråga...) Intressant och tack för klarläggandet.

Tack alla för all information om ackumulatorlok m.m.
Hälsar Ulf och Björn.

Det lok jag menade var det som drog släckarvagnen till tornet.

Det lok jag menade var det som drog släckarvagnen till tornet.

Ja, tack Gustaf för bra information om denna vagn, exakt det du beskriver finns med i filmen, en gasfilm (1971), (länk högre upp i tråden) vid minuter ca: 21-22.
Hälsar Ulf och Björn.

Dessa lok laddades med ånga och användes på de industrier där det fanns ett stort överskott på ånga.

Ska man vara lite petig så laddades de väl med hetvatten, som är/var tillgängligt på många större industrier? Men resultatet - ånga till cylindrarna - blir väl hur som helst resultatet i slutänden.

Frågan har varit upp tidigare, men det var ett bra tag sedan...
Det laddas helt klart med ånga som får kondensera i vattnet i behållaren.
Jag har räknat lite på värmemängderna och om jag kommer ihåg rätt så bör det vara ca. 70% kallvatten (av maxnivån) i behållaren när man skall börja ladda ett helt kallt lok.
När man har kört ned trycket ordentligt under ett körpass så är det fortfarande uppåt 90% av vattnet kvar (om jag minns rätt). Hela denna vattenmängd är alltså bara med som värmeackumulator.
Eftersom isoleringen på tanken inte är perfekt så förlorar den en del värme direkt ut i luften och för att kunna ersätta den förlusten så kan man få bottenblåsa ut en del vatten ibland för att få plats med mer laddånga utan att vattennivån stiger för mycket.

Det tillverkades sådana här lok i Östtyskland ända in på 1980-talet. Billiga och praktiska om man har gott om ånga tillhands.

Fin bild, by the way...

Dag B

Det har förekommit lite olika påståenden om det här med hur ångackumulatorloken laddades (därav att jag formulerade det som en fråga...) Intressant och tack för klarläggandet.

Det skulle nog inte fungera att ladda med hetvatten helt enkelt för att det är så relativt lite energi jämfört med ånga. Lite slarvigt på ett ungefär så går det åt ungefär 10x energi för att omvandla vatten till ånga jämfört med energimängden för att värma kallt vatten upp till kokpunkten.
Man kan ju pröva med en liter vatten i en kastrull på spisen, det går rätt fort att värma tills det börjar koka men sedan tar det sin tid innan kastrullen har kokat torr.

Dessutom finns ett Falutillverkat normalspårigt dylikt från Silverdalen bevarat hos Nässjö Järnvägsmuseum. Några planer att köra med det finns kanske inte, men det kanske går att tanka det med tryckluft någon gång och köra litet grann? Men då tarvas tryckkärlsbesiktning mm.
Gasverkets lok (från början fyra begagnade lok ursprungligen tillverkade av Borsig) är alla skrotade. Ett av dem blåste pannan 1929 varfter NoHAB tillverkade ett likadant delvis med återanvändande av delar men det liksom de andra är alltså borta. Även ett Borsiglok hos tändsticksfabriken i Jönköping fanns men även det är borta.
VM Falun hade ett eget också.

Förutom tidigare i tråden nämnda lok fanns ytterligare ett i Jönköping, två i Vargön, ett i Vänersborg, ett normalspårigt och ett smalspårigt (ombyggt från ånglok) i Strömsnäsbruk, ett i Skutskär samt sex stycken på Domnarvets järnverk. I Tyskland finns det fortfarande lok i drift. De flesta av dessa är nog byggda på 1980-talet. Sök på dampfspeicherlok.

EDIT: Korrigering och komplettering av uppgifterna.

M.v.h.
Ola

Glöm inte att det är hetvatten under tryck vid en temp bra över 100 grader om det ska vara någon vits. Tryckfallet genererar fortlöpande ny ånga då tempen på vattnet övergår ångbildningstempen vid det tryck som tryckfallet från ångförbrukningen orsakar.

Glöm inte att det är hetvatten under tryck vid en temp bra över 100 grader om det ska vara någon vits. Tryckfallet genererar fortlöpande ny ånga då tempen på vattnet övergår ångbildningstempen vid det tryck som tryckfallet från ångförbrukningen orsakar.

Ja kan man höja tryck och temperatur hos vattnet så ökar energiinnehållet helt klart.

Förutom vertikalkammarugnarna fick ingen eld förekomma inom gasverksområdet, därav acumulatorloken.