Film från Hjortkvarns station

Lite filmsekvenser från Hjortkvarns station i färg från sextiotalet.

https://digitaltmuseum.se/021116466555/jarnvag-och-station-i-hjortkvarn

Trevlig film från en förbisedd bana (tycker jag ;-) ). Inledningen är från tidigt 60-tal, i varje fall före 1962 eftersom persontrafiken med rälsbuss fortfarande pågår. Det enda fordon jag lyckades identifiera är släpet UBFo3yp 1794, en vagn som -i likhet med flera andra rälsbussar- kom till Roslagen efter fd NÖJ´s nedläggning nämnda år. Är det nån som lyckas identifiera motorvagnen?

Scenerna med lokomotorerna verkar vara (betydligt?) senare, kanske rentav inför Den Totala Nedläggningen 1987/88?

/ L G

Scenerna med lokomotorerna verkar vara (betydligt?) senare, kanske rentav inför Den Totala Nedläggningen 1987/88?

Vid 4:40 ses årtalet 1963.

Scenerna med lokomotorerna verkar vara (betydligt?) senare, kanske rentav inför Den Totala Nedläggningen 1987/88?

Vid 4:40 ses årtalet 1963.

Ja, det är ju förtexten till avsnittet med musikkåren framför kyrkan. I förtexten till hela filmen står att delen från järnvägen är inspelade "1960 och 1970-talet". Antingen har ett bindestreck försvunnit efter "1960" eller så är rälsbussbilderna från precis 1960.

Scenerna med lokomotorerna verkar vara (betydligt?) senare, kanske rentav inför Den Totala Nedläggningen 1987/88?

/ L G

Jag tror att dessa är tagna strax efter att persontrafiken lagts ner. Spåret ser bra ut utan ogräs. 1987/88 körde man i princip i terrängen. Ogräset var så högt och tätt att man ibland inte såg rälerna.

Svennevad blev trafikalt håll- och lastplats 1959 och infrastrukturellt 1960. T-semaforen nedtogs då och ersattes med K-låsning direkt i växlarna. Bommarna automatiserades aldrig.

Glottra var trafikalt håll- och lastplats hela SJ-tiden och infrastrukturellt från likaså
1960. Platsvakt var på senare år ägaren till närliggande Norrméns Livs. Han "gick emellan" vid tågdags, bommarna automatiserades heller här aldrig. Viss trafik från ett spåranslutet sågverk: Man övervägde en tid att behålla vagnslast även i G.

Landbostigen, f d Skärbäcken, ansågs som "baron Hamiltons hållplats" (Boo egendom).
Om familjen gett NÖJ ekonomiskt bidrag till anläggandet är dock okänt.

Averby bvstu låg vid en plankorsning med grindar (från ca 1950 fällbommar). Från hösten 1955
automatiska bommar av "20-km-typ". Månne indrogs banvakten samtidigt? Tidigare uppgift om automatisering 1956 var fel.

Hjortkvarn hade till 1939 skivsignaler, då ersatta av tvåskens huvudljussignaler (NÖJ).
Bytta till treskenssignaler (centrallås) av SJ. Platsen bemannad och styckegodstrafik kvar till 1977-05-22. Stationshuset nedbrunnet 2014. Bron över Hjortkvarnsån (Sveriges sista träbro på järnväg) nedmonterades 1994 och lär finnas i förvar.
I stationens norra ände låg en grusgrop. På senare år dock mest använd för uppställning av övertaliga smalspårsgodsvagnar. Vid sista omgrusningen av Pålsboda-Hjortkvarn (1957) togs
gruset från Greby på sträckan Linköping-Ringstorp.

Finspång-Hjortkvarn var liksom Mjölby-Hästholmen en av SJ första "vutbanor".

Den här sträckningen minns jag mycket väl. Har t o m åkt rälsbuss på densamma; det måste ha varit 1960. Min far hade varit stadsarkitekt i lilla Finspång (!) men fick motsvarande arbete i Motala 1960 och bilpendlade den inte helt fräscha vägen över Kristberg och Tjällmo. Alltnog skulle min mor och jag åka och titta på vår kommande bostad, en lägenhet mitt i centrum. Vi åkte rälsbuss till Prästköp, därefter var det SJ-buss som gällde via Tjällmo till Motala. Antagligen försvann bussen samtidigt som persontrafiken på järnvägen; senare gick Motala Stads Trafik AB:s linje 23 till Tjällmo. Dit men inte längre.

Från Hällestad in mot Finspång kunde man följa den lilla järnvägen långa sträckor från landsvägen. På den tiden verkade den mycket väl underhållen ...

...Vi åkte rälsbuss till Prästköp, därefter var det SJ-buss som gällde via Tjällmo till Motala. Antagligen försvann bussen samtidigt som persontrafiken på järnvägen; senare gick Motala Stads Trafik AB:s linje 23 till Tjällmo. Dit men inte längre.

Det fanns länge två busslinjer Motala-Tjällmo-Prästköp. Dels f d TÖJ:s, öppnad 1930. Dels Tjällmotrafiken AB:s öppnad 1925. Den förra såldes 1964 till Tjällmobolaget, som 1972 uppgick i Motala stadstrafik.

En tur från T. passade ibland SJ tåg 1601 i Prästköp (kl 7.25 från Örebro S). Ofta en liten vagn med s k motortorped (´personbilshuv´).

Mer om Glottra: T-semaforen fick här vara kvar banans tid ut. Den eventuellt fortsatta vagnlasttrafiken visade sig ha fått för dåligt underlag: Ett större område stormfällt virke
sågades upp ca 1960 och avsändes. D v s då utredningen om banan pågick. Det var ingen permanent fraktmängd att räkna med.

Bron över Hjortkvarnsån (Sveriges sista träbro på järnväg) nedmonterades 1994 och lär finnas i förvar.

För sisådär tio år sedan fick jag veta att bron låg nedmonterad inne på sågverkets område, men min sagesman var inte riktigt säker på var inne på området - och för något år sedan avled han

År 1958 när jag gick på Läroverket i Västervik anordnades en tågresa med 6-vagnars Ybo4/5p mtrl hela sträckan Vk-Ör södra via Kimstad-Finspong-Pålspoda och i Pålspoda blev det ändesbyte för den sista etappen till Örebro Södra. I Finspong kom man normalt in till stationen och bytte ände där men inte i detta fall. Det fanns en annan sträckning bakom det smalspåriga rundloksstallet för att godstågen skulle kunna passera rakt igenom, ett s.k triangelspår. Vid besöket i Ör fick vi alla titta in i skofabriken Oscarias tillverkning och även ett besök på Örebro Kexfabrik en resa på 233 km enkel väg. Det förkom liknande tågresor till andra orter på de smalspåriga näten innan nedläggningsvågen. Idag är det utbytt till gummihjulstransporter och hur häftigt är det. Nåja det är nu 61 år sedan men jag minns det som igår, härliga nostalgiska minnen från en svunnen epok. Palle i Vika.

År 1958 när jag gick på Läroverket i Västervik anordnades en tågresa med 6-vagnars Ybo4/5p mtrl hela sträckan Vk-Ör södra via Kimstad-Finspong-Pålspoda och i Pålspoda blev det ändesbyte för den sista etappen till Örebro Södra. I Finspong kom man normalt in till stationen och bytte ände där men inte i detta fall. Det fanns en annan sträckning bakom det smalspåriga rundloksstallet för att godstågen skulle kunna passera rakt igenom, ett s.k triangelspår.

Det fanns flera driftiga biljettexpeditionsföreståndare, som ordnade skolresor med extratåg.
Dit hörde t ex Arne Lönn i Örebro, som bokstavligen blev 100 år gammal. Hans "Hamnresa" till
Göteborg (som fyllde normalspåriga loktåg) var en klassiker bland dåtida Örebroskolor.

Triangelspåret i Finspång kallades sp 8. Några passerande godståg har veterligen aldrig körts den vägen: Det saknades tillräckligt stor vagnmassa att "rangera förbi" Fg. Däremot användes sp 8 av de lokala Hjortkvarnsgodstågen, då det anslöt till de egentliga godstågsspåren (sp 9-10) i stationens sydände.

Sp 4 var enda plattformsspår med utfart både mot Örebro och Norrköping. Vid persontågsmöten måste "det andra tåget" använda något av sp 1-3 och backas in eller ut via sp 8. Växlare åkte med, då stationen då hade enbart klotväxlar.

Även Pålsboda var "för stor att gå förbi". Här funderade man dock på att lägga om
Finspångslinjen i en ny ingångsslinga österifrån (I väster var man låst av spårporten under stambanan). Tyvärr föll saken på kostnaderna.

Det var jag med om många gånger, och följande utspelade sig:

1 Tåget backar ut mot "godsbangården" med växlaren i den då första vagnen.
2 Växlaren hoppar av vid skiljeväxeln till spår 8.
3 Tåget backas hinderfritt för växeltungorna och stannar.
4 Växlaren lägger om växeln och visar "Framåt" och tåget kör genom växeln hinderfritt för tungorna och stannar.
5 Växlaren lägger tillbaka växeln och går fram till föraren i första vagnen och visar "Framåt".
6 Tåget kör upp till nästa skiljeväxel från Pålsboda och stannar före växeln där växlaren hoppar av samt lägger om växeln och visar "Klart".
7 Tkl nere på Finspångs station har gått ut en bit på bangården och visa "Avgång" med "Spaden" och föraren kör norrut.
8 Växlaren lägger tillbaka växeln efter tåget passerat och går ner till stationen.

Så gick det till vid tågmöten i Finspång.

Enligt gamla tdtböcker (1957-60) tycks nordgående persontåg ha backats in till plattform via norra skiljeväxeln: Från sp 8 till något av sp 1-3. Dessa hade ju växlar bara mot Örebro, av historiska skäl: PFJ var ju först på plan. Se spårskissen över Fg på Gunnar Ekevings hemsida.

Från sp 4 kunde man däremot köra direkt både norrut och söderut. Därför användes det så mycket som möjligt: Spårändring från backning till användning av sp 4 gällde därför för en del tåg
lör- och söndagar - då trafiken var mindre.

Enligt gamla tdtböcker (1957-60) tycks nordgående persontåg ha backats in till plattform via norra skiljeväxeln

Detta har jag aldrig varit med om i Finspång trots många resor Örebro - Kimstad - Norrköping och tvärt om från 1955 och fram till nedläggningen.

Sp 4 var enda plattformsspår med utfart både mot Örebro och Norrköping. Vid persontågsmöten måste "det andra tåget" använda något av sp 1-3 och backas in eller ut via sp 8. Växlare åkte med, då stationen då hade enbart klotväxlar.

Det var jag med om många gånger, och följande utspelade sig:

1 Tåget backar ut mot "godsbangården" med växlaren i den då första vagnen.
2 Växlaren hoppar av vid skiljeväxeln till spår 8.
3 Tåget backas hinderfritt för växeltungorna och stannar.
4 Växlaren lägger om växeln och visar "Framåt" och tåget kör genom växeln hinderfritt för tungorna och stannar.
5 Växlaren lägger tillbaka växeln och går fram till föraren i första vagnen och visar "Framåt".
6 Tåget kör upp till nästa skiljeväxel från Pålsboda och stannar före växeln där växlaren hoppar av samt lägger om växeln och visar "Klart".
7 Tkl nere på Finspångs station har gått ut en bit på bangården och visa "Avgång" med "Spaden" och föraren kör norrut.
8 Växlaren lägger tillbaka växeln efter tåget passerat och går ner till stationen.

Så gick det till vid tågmöten i Finspång.

Kanske missförstår jag något men hänger inte riktigt med här. Om tåget backades ut till "godsbangården" måste det väl ha startat från spår 4. Varför avgick man då inte direkt norrut från spår 4 om detta hade utfart mot både Norrköping och Örebro?

Byte av förarplats undveks!

Byte av förarplats undveks!

Aha, men känns ju som att det blev mer jobb med denna avgångsmetod jämfört med att byta ände för föraren. Kan det varit för att slippa köra från motoränden.

Byte av förarplats undveks!

Alla plattformsspår (1-4) hade direkt utfart mot Örebro. Kruxet var att nå sp 1-3 från Norrköping (Se Ekevings spårskiss). FNJ var "pålappad" på sp 4.

Sp 4 var enda plattformsspår med utfart både mot Örebro och Norrköping. Vid persontågsmöten måste "det andra tåget" använda något av sp 1-3 och backas in eller ut via sp 8. Växlare åkte med, då stationen då hade enbart klotväxlar.

Enligt TÖJ/NÖJ tidtabellsbok 22 maj 1937 så gick genomgående tåg Norrköping - Örebro triangelspåret - spår 3 och genomgående tåg Örebro - Norrköping triangelspåret - spår 4. Tåg med slutstation Finspång från Örebro skulle tas in på spår 1 och tåg från Norrköping med slutstation Finspång på spår 4.
Undantag fanns, exempelvis tåg 6 till Örebro vid kl. 06,29 - 06,35 som togs in direkt på spår 4. Tyvärr framgår det inte om man avgick från samma spår men så bör ju fallet varit.
Mötet mellan tågen 50 och 51 söndagar får en att fundera. Tåg 50 ankommer Finspång kl. 22,47
och tas söndagar in på spår 4 via triangelspåret mot normalt direkt på spår 4. Kl. 22,50 avgår tåg 51 till Norrköping och då lämpligtvis från spår 4. Varför tåg 50 inte tas in på något av spåren 1 - 3 kan man undra över. Nu fick man stå och vänta på att 51 avgick eller också höll man på med växlingen via triangelspåret då.
Tåg 7 Örebro - Norrköping tas dock in på spår 3 och avgår kl. 21,26 efter att ha mött tåg 48 som ankommer kl. 21,20 på spår 4. Söndagar tas tåg 48 in på spår 4 via triangelspåret men tåg 3 har fortfarande spår 3.
Lite som man kan kan fundera över 82 år senare. Ingen hjälp finns att få i någon insruktion i tidtabellsboken.
1950 var det samma spårval som gällde.

I stationens norra ände låg en grusgrop. På senare år dock mest använd för uppställning av övertaliga smalspårsgodsvagnar. Vid sista omgrusningen av Pålsboda-Hjortkvarn (1957) togs
gruset från Greby på sträckan Linköping-Ringstorp.

NÖJ hade ytterligare två grusgropar enligt TÖJ/NÖJ tidtabellsbok från 22 maj 1937. En i Sonstorp och en vid Glan. Glans grusgrop driftplatsnamn och borta före 1950. Den i Sonstorp var med in i SJ-tiden enligt 38 trafiksektionens linjebok men är borta i 1959 års graf.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Film från Hjortkvarns station (Historiskt material)