Nyheter längs Eddavägslinjen

Under 2018 och 2019 har Danderyds kommun gjort en satsning på Eddavägslinjen. Det har kommit upp namnskyltar vid alla hållplatser och informationstavlor. Dessutom har plattformarna röjts och i flera fall försetts med bänkar.

Jag har gjort ett bildreportage från banan som finns på SSS Forum: Djursholms Ösby–Svalnäs – återbesök. Vad jag kan se har dessa nyheter inte uppmärksammats på det här forumet.

När jag var i tonåren drömde jag ibland på nätterna om att Eddavägslinjen hade blivit museijärnväg. Jag har inte slutat drömma helt ännu … ;-)

Rätta mig gärna om något är fel.

Hälsningar
Peter Bolin

När jag var i tonåren drömde jag ibland på nätterna om att Eddavägslinjen hade blivit museijärnväg. Jag har inte slutat drömma helt ännu …

Fast planer fanns ju (på museibana av den del), och lite konkret hann det också bli: "Järnvägsmuseala Föreningen Djursholmsbanan" återuppbyggde ca 75 meter spår invid Germanias hållplatskur och använde då en tralla. Den blev väl dock det enda fordon som rullade på det spåret (man hade annars planer på en YP-rälsbuss i ett "första läge" ) innan verksamheten upphörde och spåret revs upp (igen). Detta borde ha varit runt 1980.

/ L G

Järnvägsmuseala Föreningen Djursholmsbanan gav ut en serie vykort som jag köpte 1978. Samma år hade de en affischkampanj längs banan där det talades om föreningens planer på återuppbyggnad av banan, helt eller delvis, och museitrafik. Danderyds kommun lär inte ha varit helt ointresserad av planerna. Om jag inte missminner mig anordnades det arbetsdagar där djursholmare var med och jobbade längs det återuppbyggda spåret vid Germania. Det fanns ett banförråd någonstans i närheten med en dressin och lite annat.

I början av 1979 skickade jag ett brev för att få mer information. Jag hade tänkt att bli medlem, men jag väntar fortfarande på svar efter 40 år … ;-)

Tack för ett fint och trevligt reportage!

Jag tar tillfället i akt och visar två bilder som sign "Oldsmobile" tog från Eddavägen alldeles i slutet:

[image]

Åkte pjatt(Djursholmskonta) 7 varv mellan Ösby och Eddavägen 1972.
Idag är det förresten 47 år sedan jag började på Roslagsbanan.

Idag har jag hunnit med litet till av min bok, detta kapitel handlar om min tid som extraeldare på S/S Thomée sommaren 1982, en trevlig tid med maskinisterna Olle Andersson 85 år som kört maskin på båten sedan 1940-talet, Stefan Jönsson som tillsammans med Torsten Olsson skrivit boken om Thomée. Efterlyser bilder från båten då hon fortfarande var ångare, helst foton ombord.

Kapitlet börjar på Roslagsbanan en morgon med två varv på Österskär där kontan och jag inhandlade färska Wienerbröd i bageriet vid Generalsvägen(bommarna).

Var det verkligen bommar vid Bragevägen? Många övergångar på Djursholmsbanorna hade länge bara ljus/ljud-signaler.
Vill minnas att bommarna i Östberga kom upp först ca 1990...

Var det verkligen bommar vid Bragevägen? Många övergångar på Djursholmsbanorna hade länge bara ljus/ljud-signaler.
Vill minnas att bommarna i Östberga kom upp först ca 1990...

Ja, vid just Bragevägen fanns det bommar. Har läst någonstans att ljussignaler installerades omkring 1939, bommarna kom på plats sisådär tio år senare. Övriga bevakade korsningar längs Eddavägslinjen hade ljus- men inga ljudsignaler.

Var det verkligen bommar vid Bragevägen? Många övergångar på Djursholmsbanorna hade länge bara ljus/ljud-signaler.
Vill minnas att bommarna i Östberga kom upp först ca 1990...

Ja, vid just Bragevägen fanns det bommar. Har läst någonstans att ljussignaler installerades omkring 1939, bommarna kom på plats sisådär tio år senare. Övriga bevakade korsningar längs Eddavägslinjen hade ljus- men inga ljudsignaler.

Här finns (bl a) en bild på bommarna vid Bragevägen.

Intressant är att plattformarna ursprungligen låg före vägen (i resp tågs körriktning) men flyttades till efter vägen, troligen i samband med att ljussignalerna kom till. Enligt Ekevings intressanta signalsida, övervägde man att flytta (tillbaka) plattformarna före vägen: "Vid en besiktning i januari 1947 hade Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägsinspektör inga anmärkningar mot vägskyddsanläggningen vid Bragevägen Att flytta hållplatserna till nya lägen före vägen var ingen bra idé eftersom vägen då skulle bli avspärrad onödigt länge. Däremot borde tågen vissla före korsningen, och man skulle försöka få en markägare att klippa ner en skymmande häck.".

Kanske räckte inte tutandet för att förebygga olyckor och istället kom bommarna till?

Kanske räckte inte tutandet för att förebygga olyckor och istället kom bommarna till?

Det ansågs väl också extra farligt med dubbelspår. Jag hittar inga uppgifter om olyckor under dubbelspårstiden, däremot blev en choklad- och konfektagent påkörd i november 1937. Polisrapporten beskriver att han åkte runt i chokoladtillverkaren Caps bil och tog upp beställningar. Sedan fikade han på Lillemors kafé och körde därefter i låg hastighet mot plankorsningen med Eddavägslinjen. Sikten vid korsningen skymdes av en häck, men plötsligt hade chokladförsäljaren "varseblivit det elektriska tåget, som med hög hastighet närmat sig korsningen".

Motorföraren på tåget slog av strömmen när han närmade sig korsningen. Hastigheten minskade då från cirka 30 km/h till ungefär 20 km/h när korsningen passerades. Han såg plötsligt bilen, nödbromsade och signalerade.

Bilföraren blev svårt skadad och måste i taxi köras till det närbelägna centrallasarettet. Bilen totalramponerades.

Det fanns en kiosk vid hållplatsen, men kioskbiträdet fröken Wagner hade inte iakttagit händelseförloppet utan blev medveten om sammanstötningen först när hon hörde en skräll. Den kund som just betjänades av fröken Wagner hade reagerat på tågets visselsignal, men när hon riktat sin uppmärksamhet mot tåget hade kollisionen redan inträffat. Däremot hade hela händelseförloppet registrerats av en studerande som stod vid hållplatsen, av en kvinna som just kom ut från Janssons speceriaffär, och av specerihandlare Jansson. Flera av vittnena påpekade att väglaget var extremt halt och att bilen tycktes ha dålig manöverförmåga eftersom den saknade snökedjor. Chokladmannen menade dock att snökedjor inte användes eftersom bilen hade lågtrycksdäck.

Av handlingarna framgår också att tåget hade tre vagnar och blev 18 minuter försenat eftersom man måste invänta polisen.

Var det inte vid Bragevägen man hade en tredje bom mellan spåren enligt något foto? Bilden visades i samband med att två pojkar kördes på i Enebyberg för ca 10 år sedan.
/tell

Aldrig sett 3:e bom vid Bragevägen. Däremot vid Mörby, troligast avsedd förhindra springande över spåren. Var ju ytterplacerade perronger vid upp- resp. nedspår. Vägskyddet i Mörby manövrerades av vägvakt. Det sades att en av dem fått Carnegiemedalj för att ha ryckt undan en dam framför ett tåg. Hon ska ha trampat ner med foten i flänsrännan då hon smet över mellan de fällda bommarna. Efter det kom den tredje bommen till.

Tack där ser man.

Kom nyss på att jag har en Eddavägsresa per rälsbuss på video, så jag kompletterar med en (usel) bild där bommarna anas.

Var fler delar av linjen dubbelspår som bilden ovan visar?
/Harry

Var fler delar av linjen dubbelspår som bilden ovan visar?
/Harry

Nej, bar sträckan Djursholms Ösby - Bragevägen - Djursholms Sveavägen hade dubbelspår. Rundgångsspår fanns i Framnäsviken och Eddavägen under olika (delvis sammanfallande) perioder.

Bilder, spårskisser och beskrivning.

Är det någon på det här forumet som vet vad filmen Eddavägslinjen från 1980 (Eddavägslinjen i Svensk Filmdatabas) är för film? Den kan inte gärna vara inspelad 1980 med tanke på att det sista tåget som bekant gick på nyårsafton 1975.

Eftersom jag helt saknar rörliga bilder från banan vore det kul att få se filmbilder från den någon gång.

Undertecknad var tillsammans med Kent Johansson konduktörer på SISTA tåget från Eddavägen 31/12 1975, förare var Rune "Myran" Myrström.

Här kommer några bilder ur min samling som jag har fått fotografens tillstånd att publicera:

[image]
Här syns träplattformen som användes under 1972 och 1973 när Eddavägsvagnen kördes som ”lillpendel” på sträckan Djursholms Ösby–Eddavägen. Expertisen på forumet får hjälpa mig att reda ut om det är en X2p eller en X3p som syns på bilden. (Foto: Björn Alnebo)

[image]
Här passerar en träburk viadukten över Ymervägen ca 1970. Är det en X2p eller X3p? (Foto: Björn Alnebo)

[image]
Rune ”Myran” Myhrström i förarhytten när det sista tåget till Eddavägen kommit tillbaka till Östra den 31 december 1975. (Foto: Björn Alnebo)

[image]
Personalbild med personalen på det sista tåget till Eddavägen den 31 december 1975. Herrarna Wadsten och Johansson till vänster kan jag identifiera, men vilka är de övriga tre? (Foto: Björn Alnebo)

Jag har många bilder från Eddavägslinjen i samlingen, men det är dessvärre få av dessa som jag kan publicera. Jag har dock bilder som min mor tog 1973 när trafiken kördes med en YP-motorvagn och några bilder från en banvallsvandring 1977. Endera dagen får jag försöka leta upp dessa.

/Peter Bolin

Träburkarna är X3p vilket syns på att hörnen är rundade. Finns även en del andra kännetecken, bla boggierna.

Vad är det för stor cistern som skymtar vid Ösby?

Vad är det för stor cistern som skymtar vid Ösby?

Jag vet inte, men det påminner påtagligt om en "farmartank".

Vad är det för stor cistern som skymtar vid Ösby?

Jag vet inte, men det påminner påtagligt om en "farmartank".

Jag tror att jag vet vad det är för en cistern. Bilden är troligen tagen i februari 1973. Den 1 mars 1973 stängdes kontaktledningen av för gott, och trafiken upprätthölls sedan med en ensam YP-motorvagn som pendelvagn mellan Djursholms Ösby och Eddavägen. Cisternen är sannolikt en dieseltank för att tanka YP-motorvagnen som snart skulle sättas in.

/Peter Bolin

Träburkarna är X3p vilket syns på att hörnen är rundade. Finns även en del andra kännetecken, bla boggierna.

X2P är en halv buffertbalk högre upp än X3P.
Se RBVs bild här.

[image]

/tell

Oj! vilken fin bild, koppelviskan sitter på sin plats och längst till vänster i bild står smörjoljefaten precis som på Affe(Doccenten)Svenssons tid som reparatör i motorvagnsstallet.

Här syns träplattformen som användes under 1972 och 1973 när Eddavägsvagnen kördes som ”lillpendel” på sträckan Djursholms Ösby–Eddavägen. Expertisen på forumet får hjälpa mig att reda ut om det är en X2p eller en X3p som syns på bilden. (Foto: Björn Alnebo)

Att det är en X3P har redan retts ut i andra inlägg i tråden. För att klara av pendeltrafiken Dj Ösby--Eddavägen gjordes det -- utöver hopsnickrandet av denna plattformsförlängning -- ganska stora ombyggnader i el-mek-ställverket i stationshuset. Den utfartssignal J som tidigare stod vid spår 1 (bortom den högra plattformen i bild) och som i gamla tider (till 60-talets början) användes för pendelvagnen Dj Ösby -- Näsbypark, den flyttades till spår 3 och fick alltså "nytt liv" (det är signal J:s baksida vi ser närmast), och en ny tågväg skapades från spår 3 (signal J) mot Dj Sveavägen uppspår. Spår 1 nedklassades alltså till sidospår, och kom att användas som uppställningsplats för den rälsbuss YP som användes på Eddavägslinjen. Och, javisst, "farmartanken" var till för att tanka den rälsbuss som snart skulle ersätta elmotorvagnen (vilket har frågats om i andra inlägg i tråden). Även efter YP-trafikens början var det några vändor till Eddavägen som sköttes av elmotorvagn, nämligen då YP:n på förmiddagen fick sin tillsyn på spår 1, av en reparatör som var utsänd från Mörby verkstad.

- - -

Personalbild med personalen på det sista tåget till Eddavägen den 31 december 1975. Herrarna Wadsten och Johansson till vänster kan jag identifiera, men vilka är de övriga tre? (Foto: Björn Alnebo)

Tredje från vänster: Henrik Feychting. Fjärde: Hans Klaus (f.d. Andersson). Längst till höger: "Täljö-Kalle", en av RB:s mest trogna (och av personalen mest kända) resenärer.

Tack till Ulf även för dessa mycket fylliga kommentarer. Mycket intressant att få veta att det gick några turer med elmotorvagn även efter den 1 mars 1973. Det måste således ha inneburit att kontaktledningen fortsatte att vara spänningssatt även efter det datumet. Hur länge var den det?

Om jag minns rätt upphörde halvtimmestrafiken i samband med övergången till vintertidtabell den 27 augusti 1973. Då förlängdes busslinje 509 från Djursholms Ösby till Djursholms torg, och linje 616, som tidigare hade gått Stocksunds station–Lottagården, lades om till ringlinje via Eddavägen.

Pågick begränsad trafik med elmotorvagnar ända fram till augusti 1973? Stängdes kontaktledningen av helt efter halvtimmestrafikens upphörande?

När det gäller det dagliga ”koncessionståget” under perioden 27 augusti 1973–31 december 1975 vill jag minnas att det till en början avgick kl. 13.52 från Östra. Sedan ändrades tiden till kl. 14.04 tror jag. Kan det stämma?

[image]
När det gäller bilden ovan som visar utfarten från Framnäsviken norrut behöver jag hjälp av forumet att reda ut vad som fanns kvar där vid mitt första besök i maj 1968. Jag har läst mig till att det fanns ett förbigångsspår/rundgångsspår där, men frågan är om hamnspåret verkligen fanns kvar i maj 1968. Det kanske bara var någon mindre rest. Hur som helst gick förbigångsspåret ned i en svacka som numera är utfylld. Det där spåret gjorde djupt intryck på mig som fyraåring. :-)

Om jag inte är helt fel ute revs förbigångsspåret/rundgångsspåret upp 1969 eller 1970. Kan det stämma?

Jag har kontakt med Björn Alnebo om hans bilder från Eddavägslinjen. Vi ska försöka visa dem på något sätt. Jag ska även leta upp de bilder min mor och jag tog på 1970-talet.

/Peter Bolin

Tack till Ulf även för dessa mycket fylliga kommentarer. Mycket intressant att få veta att det gick några turer med elmotorvagn även efter den 1 mars 1973. Det måste således ha inneburit att kontaktledningen fortsatte att vara spänningssatt även efter det datumet. Hur länge var den det?

Om jag minns rätt upphörde halvtimmestrafiken i samband med övergången till vintertidtabell den 27 augusti 1973. Då förlängdes busslinje 509 från Djursholms Ösby till Djursholms torg, och linje 616, som tidigare hade gått Stocksunds station–Lottagården, lades om till ringlinje via Eddavägen.

Pågick begränsad trafik med elmotorvagnar ända fram till augusti 1973? Stängdes kontaktledningen av helt efter halvtimmestrafikens upphörande?

När det gäller det dagliga ”koncessionståget” under perioden 27 augusti 1973–31 december 1975 vill jag minnas att det till en början avgick kl. 13.52 från Östra. Sedan ändrades tiden till kl. 14.04 tror jag. Kan det stämma?

När det gäller bilden ovan som visar utfarten från Framnäsviken norrut behöver jag hjälp av forumet att reda ut vad som fanns kvar där vid mitt första besök i maj 1968. Jag har läst mig till att det fanns ett förbigångsspår/rundgångsspår där, men frågan är om hamnspåret verkligen fanns kvar i maj 1968. Det kanske bara var någon mindre rest. Hur som helst gick förbigångsspåret ned i en svacka som numera är utfylld. Det där spåret gjorde djupt intryck på mig som fyraåring. :-)

Om jag inte är helt fel ute revs förbigångsspåret/rundgångsspåret upp 1969 eller 1970. Kan det stämma?

Jag har kontakt med Björn Alnebo om hans bilder från Eddavägslinjen. Vi ska försöka visa dem på något sätt. Jag ska även leta upp de bilder min mor och jag tog på 1970-talet.

/Peter Bolin

Gunnar Ekeving skriver att antagligen togs växlarna bort 1962 samtidigt med huvudsignalerna.

En annan fråga, har det förekommit tågmöten i Framnäsviken? Spåret byggdes ju och användes som rundgångsspår, efter förlängningen till (gamla) Eddavägen och sedan Svalnäs, så gjorde man rundgång genom att lämna släpet/en i Framnäsvägen och fortsätta med bara motorvagn. På återvägen gjorde man klart rundgången och tog med släppte mot Stockholm.

Men frågan är alltså om det under någon period förekommit tågmöten i Framnäsviken eller med andra ord, körde man någonsin tätare än halvtimmestrafik på Eddavägslinjen?

När det gäller bilden ovan som visar utfarten från Framnäsviken norrut behöver jag hjälp av forumet att reda ut vad som fanns kvar där vid mitt första besök i maj 1968. Jag har läst mig till att det fanns ett förbigångsspår/rundgångsspår där, men frågan är om hamnspåret verkligen fanns kvar i maj 1968. Det kanske bara var någon mindre rest. Hur som helst gick förbigångsspåret ned i en svacka som numera är utfylld. Det där spåret gjorde djupt intryck på mig som fyraåring. :-)

Om jag inte är helt fel ute revs förbigångsspåret/rundgångsspåret upp 1969 eller 1970. Kan det stämma?

Jag har kontakt med Björn Alnebo om hans bilder från Eddavägslinjen. Vi ska försöka visa dem på något sätt. Jag ska även leta upp de bilder min mor och jag tog på 1970-talet.

/Peter Bolin

Gunnar Ekeving skriver att antagligen togs växlarna bort 1962 samtidigt med huvudsignalerna.

Jag har tittat i en av mig tidigare gjord sammanställning av gamla tidtabellsböcker del A för SRJ och Roslagsbanan, från 1924 till 1972. Datumen nedan avser utgåve- eller ändringstrycksdatum. Många gånger kan en faktisk ändring ha skett tidigare. Det som står inom hakparentes är mina egna funderingar.

* 1924-09-01. Djursholms Framnäsviken (Fk) är station. Det finns infartsssignaler som är semaforer. 'En vinge' visas till spar 1 från Dj Sveavägen (Sg) och till spår 2 från Svalnäs (Sl). 'Två vingar' visas till det andra spåret, i båda riktningarna. [För att det ska ha fungerat med semaforer måste det rimligen ha funnits en 'stationsföreståndare' (= tågklarerare) som tjänstgjorde i Fk för alla tåg.]

* 1929-05-15. Infartssignalerna i Fk har bytts till huvudljussignaler. De visar 'en grön' från Sg till spar 1, och 'en grön' från Sl till spår 2. Stationen anges som planenligt ständigt obevakad. [Det ligger nära till hands att tro att denna förändring skedde redan 1925, samtidigt som även Sg fick "automatisk signalering", se Ekevings webbsida. De tågspårsskiljande växlarna i Fk är nu sannolikt fjäderväxlar som kan köras upp, som i Sg.]

* (Enligt Järnvägsdata läggs (Eddavägen, Eg)--Svalnäs ned i januari 1934.)

* 1947-09-09. Infartssignalerna i Fk visar 'en grön' till spår 1 både från Sg och från Eg. [Troligen, men inte helt säkert, finns spår 2 ändå kvar.]

* 1954-06-10. De flesta driftplatser vid SRJ (nu: trafikplatser) får ändrade signaturer. Bl.a. ändras
Djursholms Sveavägen från Sg till Djs
Djursholms Framnäsviken från Fk till Djf
Eddavägen från Eg till Evg.

* 1959-05-01. Djf är nedklassad från station till (håll- och) lastplats. De före detta infartssignalerna är kvar som huvudsignal vid lastplats. [Det ligger nära till hands att spår 2 (rundgångsspåret) har tagits bort, någon gång mellan 1954 och 1959, och att det som finns kvar av växlar i tågspåret är bara den som ansluter det sidospår som går till hamnen.]

* 1962-05-27. Djf nedklassas till hållplats. Huvudsignalerna är slopade. [Nu måste också växeln till hamnspåret ha tagits bort. Det betyder ju dock inte att rester av hamnspåret inte kan ha legat kvar ett bra tag.]
/up

En annan fråga, har det förekommit tågmöten i Framnäsviken? Spåret byggdes ju och användes som rundgångsspår, efter förlängningen till (gamla) Eddavägen och sedan Svalnäs, så gjorde man rundgång genom att lämna släpet/en i Framnäsvägen och fortsätta med bara motorvagn. På återvägen gjorde man klart rundgången och tog med släppte mot Stockholm. Men frågan är alltså om det under någon period förekommit tågmöten i Framnäsviken eller med andra ord, körde man någonsin tätare än halvtimmestrafik på Eddavägslinjen?

För att reda ut det måste man nog konsultera gamla tidtabeller, och helst tjänstetidtabeller. SRJmf har, såvitt jag vet, "alla" i sitt arkiv.
/up

* 1959-05-01. Djf är nedklassad från station till (håll- och) lastplats. De före detta infartssignalerna är kvar som huvudsignal vid lastplats. [Det ligger nära till hands att spår 2 (rundgångsspåret) har tagits bort, någon gång mellan 1954 och 1959, och att det som finns kvar av växlar i tågspåret är bara den som ansluter det sidospår som går till hamnen.]

Tack än en gång för en utförlig genomgång. Då var det sannolikt så att hamnspåret fanns kvar i maj 1968 men att rundgångsspåret var borttaget med undantag av den del av det spåret som var gemensam med hamnspåret. Det stämmer med mina egna minnesbilder från 1968. Någon växel vid den norra utfarten mot Eddavägen såg jag inte, men däremot såg jag växeln vid den södra infarten. Frågan är om den växeln var spärrad 1968 eller om det fortfarande gick att lägga tågväg till hamnen.

Efter att ha studerat Gunnar Ekevings sida och äldre bilder från platsen inser jag att rundgångsspåret gick i plan med huvudspåret. Det var bara hamnspåret som gick i svackan. Bortsett från den första resan med banan i maj 1968, då min mor och jag gick av vid Framnäsviken och på vid samma hållplats några timmar senare, åkte jag alltid hela vägen till Eddavägen, så några detaljstudier vid Framnäsviken utöver det som syntes från tågfönstret blev det aldrig.

Björn Alnebo var ute längs linjen och fotade en hel del under åren 1968–73 när trafiken sjöng på sista versen, men tyvärr verkar det inte som att han har någon bild i rätt vinkel vid Framnäsviken som visar hur det såg ut när hamnspåret fanns kvar. Finns det över huvud taget någon bra bild där hamnspåret i svackan syns bra?

/Peter Bolin

- - - mina egna minnesbilder från 1968. Någon växel vid den norra utfarten mot Eddavägen såg jag inte, men däremot såg jag växeln vid den södra infarten. Frågan är om den växeln var spärrad 1968 eller om det fortfarande gick att lägga tågväg till hamnen.

Nej, här måste dina minnen spela dig ett spratt. Den nedklassning i tidtabellsboken del A av Dj Framnäsviken från (håll- och) lastplats till bara hållplats som skedde 1962, den måste ha inneburit att alla växlar i (det genomgående) tågspåret hade tagits bort. Det var just det som kännetecknade termen 'hållplats': en plats på linjen utan någon växel (och så är det fortfarande i dagens trafikregler).

Däremot kan kanske "isolerade spårrester" av hamnspåret ha funnits kvar 1968, utan kontakt med tågspåret.
/up

- - - mina egna minnesbilder från 1968. Någon växel vid den norra utfarten mot Eddavägen såg jag inte, men däremot såg jag växeln vid den södra infarten. Frågan är om den växeln var spärrad 1968 eller om det fortfarande gick att lägga tågväg till hamnen.

Nej, här måste dina minnen spela dig ett spratt. Den nedklassning i tidtabellsboken del A av Dj Framnäsviken från (håll- och) lastplats till bara hållplats som skedde 1962, den måste ha inneburit att alla växlar i (det genomgående) tågspåret hade tagits bort. Det var just det som kännetecknade termen 'hållplats': en plats på linjen utan någon växel (och så är det fortfarande i dagens trafikregler).

Däremot kan kanske "isolerade spårrester" av hamnspåret ha funnits kvar 1968, utan kontakt med tågspåret.
/up

Jag uppfattade det som att växeln fanns kvar i maj 1968, men det var säkert så att både växeltungan och hjärtstycket var borttagna och att förbindelsen därmed var bruten. Hamnspåret låg kvar en bit ner mot hamnen, men om det var något kvar av det i själva hamnen vet jag inte. Det fanns under alla omständigheter ett 30-tal meter kvar av det i svackan. Jag minns att jag var fascinerad av vart det där spåret kunde tänkas ta vägen.

Rundgångsspåret var borta, för det var bara ett enda spår utöver huvudlinjen mot Eddavägen som min mor och jag passerade när vi gick ner i svackan och korsade hamnspåret för att sedan gå uppför trappan till Skandiavägen. Återresan minns jag ingenting av, utan det är bara ditresan som har fastnat i minnet.

På en av Björn Alnebos bilder ser man hållplatsområdet vid Framnäsviken i riktning mot hamnspårets växel, men den bilden är tyvärr tagen något senare när de sista resterna av hamnspåret hade tagits bort. Jag ska få låna hans negativ, så det blir mer bilder från Eddavägslinjen vad det lider.

/Peter Bolin

Ritning från 1917 [RA], enligt uppgift från SRJ såg spårplanen likadan ut ännu 1948, då man bifogade ritningen till ett ombyggnadsförslag man sände till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Ombyggnadsförslagsritningen finns emellertid inte i akten, så den kanske sändes tillbaka till SRJ med kommentarer från järnvägsinspektören.

Tack för denna intressanta stationsplan. Den visar tydligt hur det såg ut vid Framnäsviken under glansdagarna när det var en station. Nu förstår jag hur det förhöll sig med rundgångsspåret och hamnspåret.

Trafikunderlaget på Eddavägslinjen lär ha börjat minska redan på 1930-talet, mycket på grund av att linjen huvudsakligen gick genom ett område med stora relativt glest bebyggda villatomter. Under andra världskriget fick trafiken ett uppsving, men sedan började den minska igen. I början av 1960-talet hade den minskat så mycket att Näsbyparkslinjen blev huvudlinje i stället. Kan det ha varit 1961 i samband med invigningen av Näsbyparks centrum?

Vilka typer av elmotorvagnar användes på Eddavägslinjen under åren 1968–73 när jag åkte med den? Jag minns bara X2p, X3p och X4p. Förekom det trafik med X7p eller X9p på den?

/Peter Bolin

Vilka typer av elmotorvagnar användes på Eddavägslinjen under åren 1968–73 när jag åkte med den? Jag minns bara X2p, X3p och X4p. Förekom det trafik med X7p eller X9p på den?

Det gick blandat av alla sorter. Tågsätten gick vartannat varv till Hägernäs och vartannat till Näsbypark varvid sista motorvagnen kopplades av i Ösby för färd till Eddavägen.
/tell

- - - [Att det gick några turer med elmotorvagn även efter den 1 mars 1973] måste således ha inneburit att kontaktledningen fortsatte att vara spänningssatt även efter det datumet. Hur länge var den det?

Om jag minns rätt upphörde halvtimmestrafiken i samband med övergången till vintertidtabell den 27 augusti 1973. Då förlängdes busslinje 509 från Djursholms Ösby till Djursholms torg, och linje 616, som tidigare hade gått Stocksunds station–Lottagården, lades om till ringlinje via Eddavägen.

Pågick begränsad trafik med elmotorvagnar ända fram till augusti 1973? Stängdes kontaktledningen av helt efter halvtimmestrafikens upphörande?

Ja, så måste det ha varit. Rälsbussen måste få sin tillsyn under dagtid. Det gick inte att köra med den oavbrutet från fem på morgonen till midnatt.
/up

När det gäller det dagliga ”koncessionståget” under perioden 27 augusti 1973–31 december 1975 vill jag minnas att det till en början avgick kl. 13.52 från Östra. Sedan ändrades tiden till kl. 14.04 tror jag. Kan det stämma?

Kan nog stämma, men jag minns inte de exakta tiderna.
/up

- - ->
Rätta mig gärna om något är fel.

Först vill jag säga: ett jättefint fotoreportage! Men eftersom du ber om "felanmälan", så:

Under ditt första foto skriver du: "- - - även om det [stationshuset i Dj Ösby] inte har använts för järnvägsändamål sedan 1979." Men det stämmer inte.

Jo, det var 1979 som tågexpeditionen med ställarställverket för "Djursholmsbangården" (bangårdsänden mot Altorp och tidigare mot Dj Sveavägen) stängdes/slopades, och tågklareraren flyttade upp i ställverkshuset ("Ösverket") där det sattes upp en manöverapparat för ett nytt litet reläställverk för Djursholmsbangården. Men situationen med tågklareraren i Ösverket varade inte länge.

1984 blev Djursholms Ösby normalt fjärrmanövrerad av fjärrtågklareraren på Stockholm Ö. Ett nytt reläställverk kom att omfatta hela bangården, och dess manöverapparat placerades i stationshuset på "gamla tågx". Stationen och dess återupprättade tågx i stationsuset bemannades vid behov av en lokal tågklarerare, bl.a. när det var enkelspårsdrift på intilliggande dubbelspårssträckor; detta krävdes för att dubbelspårets linjeblockering bara fungerade för körning på vänsterspår, alltså i normal trafikriktning.

Under sommaren 1996 var det totalavstängning mellan Stockholm Ö och Dj Ösby p.g.a. arbetet med linjeomläggningen vid Stocksund. Dj Ösby var då slutstation/utgångsstation för alla tåg norrifrån/norrut, och stationshuset (tillsammans med diverse baracker) användes då som "bas" och rastlokaler för den åkande personalen.

År 2000 byggdes hela bangården i Dj Ösby om till nuvarande utformning, och stationen fick åter ett helt nytt ställverk. Denna gång placerades manöverapparaten inte i stationshuset, utan (antar jag, jag har inte sett den) i någon form av teknikhus, kanske det som syns vid nuvarande spår 1 på din andra bild.

Såvitt jag vet är det alltså sedan 2000 som stationshuset inte har använts för järnvägsändamål.

= = = =

Hållplatserna Auravägen och Slottsvägen kände jag till, men hållplatsen Vägporten var ny för mig. Man lär sig hela tiden.
/up

Tack för den utförliga redogörelsen för användningen av stationshuset vid Djursholms Ösby från 1979 och framåt. Jag har också fått mejl från en person som jobbade på Roslagsbanan åren 1991–93 som berättade att stationshuset användes för personalfördelarna samt även för viss tågklarerartjänst när det var vändning vid stationen sommaren 1992. Att sammanställa bildreportage av det här slaget är ett utmärkt sätt att öka sitt vetande. :-)

Disponerade SLJ och sedan SL Tåg hela stationshuset även efter 1979, eller var det bara en del av det? Jag vill minnas att större delen av huset hyrts ut till externa företag ganska länge.

/Peter Bolin

Disponerade SLJ och sedan SL Tåg hela stationshuset även efter 1979, eller var det bara en del av det? Jag vill minnas att större delen av huset hyrts ut till externa företag ganska länge.

Delar av stationshuset I Dj Ösby hyrdes, vad jag förstår, ut tidigt, kanske redan från 1979. Troligen disponerade järnvägen hela huset under sommaravstängningen 1996 mellan Stockholm Ö och Dj Ösby, men det vet jag inte helt säkert.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Nyheter längs Eddavägslinjen (Bana)