Kvarvarande trä-rälsbussar

Har köpt på mig den eminente boken Rälsbussar från Umeå.

Några frågor dök upp. Först och främst förvånade det mig att så få trä-rälsbussar av Hilding Carlssons fabrikat finns kvar om än i olika skick. Blev glad att se att föreningen MfÖsj i Skåne hade två stycken tydligen. Boken kom ut 2013 har någon trä-rälsbuss sedan dess skrotats, bytt ägare? Hade även branden i tyskmagasinen i åtanke, blev någon HC-buss skadad där?
I boken står om SJ Y 318 (plogrälsbuss) i Morshyttan. Någon som vet status på den? Bilder? Hur många av de kvarvarande Hildingarna (trä-rälsbussar) är körbara?

Många frågor här jag hoppas få svar på. Ämnet HC-bussar i trä är alltid trevligt att diskutera.

Mvh Harry

Har köpt på mig den eminente boken Rälsbussar från Umeå.

Några frågor dök upp. Först och främst förvånade det mig att så få trä-rälsbussar av Hilding Carlssons fabrikat finns kvar om än i olika skick. Blev glad att se att föreningen MfÖsj i Skåne hade två stycken tydligen. Boken kom ut 2013 har någon trä-rälsbuss sedan dess skrotats, bytt ägare? Hade även branden i tyskmagasinen i åtanke, blev någon HC-buss skadad där?
I boken står om SJ Y 318 (plogrälsbuss) i Morshyttan. Någon som vet status på den? Bilder? Hur många av de kvarvarande Hildingarna (trä-rälsbussar) är körbara?

Många frågor här jag hoppas få svar på. Ämnet HC-bussar i trä är alltid trevligt att diskutera.

Mvh Harry

JÅÅJ

SJ Yd 344. Uppställd inomhus men i det närmaste körklar.

Qgz-ä 945 1779 (fd Yd 326) används som reservdelsförråd till 344.

Har köpt på mig den eminente boken Rälsbussar från Umeå.

Några frågor dök upp. Först och främst förvånade det mig att så få trä-rälsbussar av Hilding Carlssons fabrikat finns kvar om än i olika skick. Blev glad att se att föreningen MfÖsj i Skåne hade två stycken tydligen. Boken kom ut 2013 har någon trä-rälsbuss sedan dess skrotats, bytt ägare? Hade även branden i tyskmagasinen i åtanke, blev någon HC-buss skadad där?
I boken står om SJ Y 318 (plogrälsbuss) i Morshyttan. Någon som vet status på den? Bilder? Hur många av de kvarvarande Hildingarna (trä-rälsbussar) är körbara?

Många frågor här jag hoppas få svar på. Ämnet HC-bussar i trä är alltid trevligt att diskutera.

Mvh Harry

Tvåaxliga har jag inte superkoll på, men det är några stycken, mer än 3-4 (tror jag), min lista är inte uppdaterad, men jag har tio i olika icke-originalskick (av dessa kan någon eller några mycket väl vara skrotad) och fem stycken som är "riktiga" museirälsbussar. De fyraxliga är en smalspårig och en eller möjligen två normalspåriga. (Yo1s 626 på Järnvägsmuseet, och Yo1 657 i Kristianstad, men den senare är jag osäker på.)

Har köpt på mig den eminente boken Rälsbussar från Umeå.

Några frågor dök upp. Först och främst förvånade det mig att så få trä-rälsbussar av Hilding Carlssons fabrikat finns kvar om än i olika skick. Blev glad att se att föreningen MfÖsj i Skåne hade två stycken tydligen. Boken kom ut 2013 har någon trä-rälsbuss sedan dess skrotats, bytt ägare? Hade även branden i tyskmagasinen i åtanke, blev någon HC-buss skadad där?
I boken står om SJ Y 318 (plogrälsbuss) i Morshyttan. Någon som vet status på den? Bilder? Hur många av de kvarvarande Hildingarna (trä-rälsbussar) är körbara?

Många frågor här jag hoppas få svar på. Ämnet HC-bussar i trä är alltid trevligt att diskutera.

Mvh Harry

Tvåaxliga har jag inte superkoll på, men det är några stycken, mer än 3-4 (tror jag), min lista är inte uppdaterad, men jag har tio i olika icke-originalskick (av dessa kan någon eller några mycket väl vara skrotad) och fem stycken som är "riktiga" museirälsbussar. De fyraxliga är en smalspårig och en eller möjligen två normalspåriga. (Yo1s 626 på Järnvägsmuseet, och Yo1 657 i Kristianstad, men den senare är jag osäker på.)

Det finns 2 st Yo1p (fyraxliga smalspåriga 891 mm) kvar, en i Hagfors och en hos AGJ. Den hos AGJ är en fd NKlJ buss, AGJ har även ett tvåaxlig släp.

Angående Yo1 657 så var den för några år sedan så gott som återställd i det elektriska när man råkade ut för inbrott av typen kabeltjuvar som klippte sönder det mesta så man var tillbaka på ruta ett. Förbannat trist och förjävligt. Vad jag förstått det som var det väl till största delen en medlem i ÖSJ som pysslade med 657. Vad som hänt under åren efter inbrottet vet jag inte.

Tack för svar hittills! Tråkigt att höra med 657:an. I boken finns på sidan 112 en förteckning över 14 kvarvarande HC-individer (i trä antar jag?) Samt ett släp.

Vet du om MfÖsj använder Elrevbuss 387?

Har köpt på mig den eminente boken Rälsbussar från Umeå.

Några frågor dök upp. Först och främst förvånade det mig att så få trä-rälsbussar av Hilding Carlssons fabrikat finns kvar om än i olika skick. Blev glad att se att föreningen MfÖsj i Skåne hade två stycken tydligen. Boken kom ut 2013 har någon trä-rälsbuss sedan dess skrotats, bytt ägare? Hade även branden i tyskmagasinen i åtanke, blev någon HC-buss skadad där?
I boken står om SJ Y 318 (plogrälsbuss) i Morshyttan. Någon som vet status på den? Bilder? Hur många av de kvarvarande Hildingarna (trä-rälsbussar) är körbara?

Många frågor här jag hoppas få svar på. Ämnet HC-bussar i trä är alltid trevligt att diskutera.

Mvh Harry

Tvåaxliga har jag inte superkoll på, men det är några stycken, mer än 3-4 (tror jag), min lista är inte uppdaterad, men jag har tio i olika icke-originalskick (av dessa kan någon eller några mycket väl vara skrotad) och fem stycken som är "riktiga" museirälsbussar. De fyraxliga är en smalspårig och en eller möjligen två normalspåriga. (Yo1s 626 på Järnvägsmuseet, och Yo1 657 i Kristianstad, men den senare är jag osäker på.)

Det finns 2 st Yo1p (fyraxliga smalspåriga 891 mm) kvar, en i Hagfors och en hos AGJ. Den hos AGJ är en fd NKlJ buss, AGJ har även ett tvåaxlig släp.

Angående Yo1 657 så var den för några år sedan så gott som återställd i det elektriska när man råkade ut för inbrott av typen kabeltjuvar som klippte sönder det mesta så man var tillbaka på ruta ett. Förbannat trist och förjävligt. Vad jag förstått det som var det väl till största delen en medlem i ÖSJ som pysslade med 657. Vad som hänt under åren efter inbrottet vet jag inte.

En till i Hagfors minsann, den har jag alltså sett för en massa år sedan, men jag trodde att det var ett släp. Kul att det finns två smalspåriga även om en är statiskt utställningsföremål, den finns i alla fall.

En enda Yp finns kvar, dock ej körbar och dessutom ombyggd. Tjustbygdens Järnvägaförening äger fd Yp 727, numera MTR53p 381 om jag minns rätt angående tjänstefordonslittera.

Och den vehickeln "Sputnick" döpt efter ryssarnas då uppskjutna sattelit detta år ombyggdes till just motortralla inför breddningsarbetena av str. Vk-Åvg till normalspår. Finns fina bilder på den vid sprängningen av den gamla tunneln vid Storsjö (Ssö) mellan Överum och Nelhammar. Själv lyckades jag och min kollega Anders H få igång den för många år sedan och kunde köra ut ifrån Vk och ut på linjen mot Totebo i samband med hämtning av semafor och dressinbod någon gång på 80-talet. Det sitter en 6-cylindrig Scania bensinmotor med en fruktansvärd förbrukning varför vi använde Z4p som dragkraft istället och använde endast "Sputnickens" motor som drivkraft till Hiab-focokranen för att underlätta last/lossning.
Vid den stora snöstormen 1984/85 kopplades "Sputnick" längst fram med sin stora vingplog tillsammans med multade Z4p (Sportmodellen) spårrensare och ytterligare en Z4p i aktern för att rensa linjen mellan Jenny-Verkebäck för att klara överföringstrafiken med råmaterial till Gunnebo-bruk i den s.k "Grytfoten". Har en massa fina diabilder från detta tillfälle men har inte möjlighet att lägga ut den i forumet. Palle i Vika.

Och den vehickeln "Sputnick" döpt efter ryssarnas då uppskjutna sattelit detta år ombyggdes till just motortralla inför breddningsarbetena av str. Vk-Åvg till normalspår. Finns fina bilder på den vid sprängningen av den gamla tunneln vid Storsjö (Ssö) mellan Överum och Nelhammar. Själv lyckades jag och min kollega Anders H få igång den för många år sedan och kunde köra ut ifrån Vk och ut på linjen mot Totebo i samband med hämtning av semafor och dressinbod någon gång på 80-talet. Det sitter en 6-cylindrig Scania bensinmotor med en fruktansvärd förbrukning varför vi använde Z4p som dragkraft istället och använde endast "Sputnickens" motor som drivkraft till Hiab-focokranen för att underlätta last/lossning.
Vid den stora snöstormen 1984/85 kopplades "Sputnick" längst fram med sin stora vingplog tillsammans med multade Z4p (Sportmodellen) spårrensare och ytterligare en Z4p i aktern för att rensa linjen mellan Jenny-Verkebäck för att klara överföringstrafiken med råmaterial till Gunnebo-bruk i den s.k "Grytfoten". Har en massa fina diabilder från detta tillfälle men har inte möjlighet att lägga ut den i forumet. Palle i Vika.

Är detta Sputnik? Enligt mina noteringar är bilden tagen i Ankarsrum 1981-12-18.

[image]

Det stämmer bra Jonny, det är "Sputnik" ute på ploguppdrag. Akm bör ha varit bevakad då. Denna dag körde jag tre varv på Vk-Hf inkl Vsm på morgonen. Kommer du ihåg vilket tåg du åkte med det kan rentav ha varit så att du åkte med mig. Hade Ybo5p 884 i första varvet därpå 893 på andra varvet och slutligen 893-804 på sista svängen. Palle i Vika.

Det stämmer bra Jonny, det är "Sputnik" ute på ploguppdrag. Akm bör ha varit bevakad då. Denna dag körde jag tre varv på Vk-Hf inkl Vsm på morgonen. Kommer du ihåg vilket tåg du åkte med det kan rentav ha varit så att du åkte med mig. Hade Ybo5p 884 i första varvet därpå 893 på andra varvet och slutligen 893-804 på sista svängen. Palle i Vika.

Jag bör ha åkt med tåg 2153 (YP 804) Hf-Vk.

Jag bör ha åkt med tåg 2153 (YP 804) Hf-Vk.

Denna dag 18/12.1981 körde jag tågen 2150/2151 Vk-Vsm-Vk med Ybo5p 884
tågen 2156/2157 Vk-Hf-Vk med Ybo5p 893 samt 2158 Vk-Hf(Vö) i Ybo5p 893-804 och 2159 Hf-Vk med
Ybo5p 873-884 som kom från Vö. Palle i Vika.

Vilket trevligt fordon, tack för stämningsfull bild! Enligt Hilding-bibeln så lever detta fordon. Var finner man denna tingest nuförtiden? Används den något? Palle! Hur var den att köra?

Vilket trevligt fordon, tack för stämningsfull bild! Enligt Hilding-bibeln så lever detta fordon. Var finner man denna tingest nuförtiden? Används den något? Palle! Hur var den att köra?

Den finns i ångloksstallet i Vk men är inte körbar f.n och används således inte p.g.a detta. Det var inte billigt att hålla denna skapelse igång på slutet. Väldigt sliten efter att ha tjänstgjort i tung tjänst för banavdelningen i synnerhet breddningsarbetet då den ibland även användes som dragfordon med en upplastad larvförsedd lingrävare på en överföringsvagn Q 37p. Finns dokumenterad på bilder från den tiden. Den var ju inte byggd för sån tjänst av den gode Hilding i Umeå där den föddes enbart för lätt tjänst i personbefordran och den passade bäst på linjen Spångenäs-Vimmerby där den lunkade fram i sin beskedliga 60 km/h. Nåväl banavdelningen i Vk på den tiden hade många härliga gubbar anställda och hade goda kontakter med Affes Mek. Verkstad (Tjust Mekaniska) som fixade till den med varsam hand och förstärkte ramverket och övriga fel som alltid kunde uppstå. Kan nämna att Tjust Mekaniska Verkstad som låg utmed Allen i Västervik började en gång i världen med att konstruera de första Sliplokomotorerna innan verksamheten övertogs av AB Slipmaterial i Vk. Ja hur var den att köra, fick man väl igång motorn utan större mankemang så fungerade den utmärkt. Mekanisk låda osynkad med dubbeltramp f/b-låda för körriktning. Hydraul pump som monterades in senare vid ombyggnaden för manövrering av Hiab-Focokranen på lastflaket samt även en hydraulcylinder framför kylargallret för att kunna höja och sänka den stora effektiva vingplogen som verkligen gjorde heder av namnet. Snön undanröjdes verkligen effektivt kan jag lova. Det syntes verkligen när vi körde våra Ybo5p-tåg vintertid att "Sputniken" farit fram där. Ja den är väl värd att spara åt eftervärlden i sitt nuvarande skick som arbetsfordon tycker Palle i Vika.;-)

Vad roligt att få ta del av dessa minnesbilder Palle. Kanske något för en kommande "Järnvägsbilder" bok?:)
Det låter som om Trä-hildingarna bjöd på en utmaning för dem som framförde dom, även om vi idag romantiserar dessa fordon oerhört. Glada nyheter att den får stå under tak och bida sin tid som "glad pensionär" i Västervik.

Vilket trevligt fordon, tack för stämningsfull bild! Enligt Hilding-bibeln så lever detta fordon. Var finner man denna tingest nuförtiden? Används den något? Palle! Hur var den att köra?

Den finns i ångloksstallet i Vk men är inte körbar f.n och används således inte p.g.a detta. Det var inte billigt att hålla denna skapelse igång på slutet. Väldigt sliten efter att ha tjänstgjort i tung tjänst för banavdelningen i synnerhet breddningsarbetet då den ibland även användes som dragfordon med en upplastad larvförsedd lingrävare på en överföringsvagn Q 37p. Finns dokumenterad på bilder från den tiden. Den var ju inte byggd för sån tjänst av den gode Hilding i Umeå där den föddes enbart för lätt tjänst i personbefordran och den passade bäst på linjen Spångenäs-Vimmerby där den lunkade fram i sin beskedliga 60 km/h. Nåväl banavdelningen i Vk på den tiden hade många härliga gubbar anställda och hade goda kontakter med Affes Mek. Verkstad (Tjust Mekaniska) som fixade till den med varsam hand och förstärkte ramverket och övriga fel som alltid kunde uppstå. Kan nämna att Tjust Mekaniska Verkstad som låg utmed Allen i Västervik började en gång i världen med att konstruera de första Sliplokomotorerna innan verksamheten övertogs av AB Slipmaterial i Vk. Ja hur var den att köra, fick man väl igång motorn utan större mankemang så fungerade den utmärkt. Mekanisk låda osynkad med dubbeltramp f/b-låda för körriktning. Hydraul pump som monterades in senare vid ombyggnaden för manövrering av Hiab-Focokranen på lastflaket samt även en hydraulcylinder framför kylargallret för att kunna höja och sänka den stora effektiva vingplogen som verkligen gjorde heder av namnet. Snön undanröjdes verkligen effektivt kan jag lova. Det syntes verkligen när vi körde våra Ybo5p-tåg vintertid att "Sputniken" farit fram där. Ja den är väl värd att spara åt eftervärlden i sitt nuvarande skick som arbetsfordon tycker Palle i Vika.;-)

Jag vet ju att både denna och ett antal normalspåriga tvåaxliga trähildingar användes för snöplogning - och du skriver ju dessutom att det funkade bra. Men jag har svårt att begripa hur man göra någon nytta med ett så lätt fordon med en stor plog. Jag tycker att den bara borde sätta sin stora plog i första större snödriva och sedan stå där och slipa rälsen med spinnande drivhjul ...

Men uppenbarligen fungerade det! Hur kunde det fungera? Hur körde man - sakta och försiktigt eller högsta möjliga fart in i snön, eller?

Vid snöplogning satte man alltid en eller mult Z4p bakom som drivkraft. Har även en fin bild då tre Z4p inkl. spårrensare och med "Sputnik" längst fram, detta hände vid årskiftet 1984/85 på sträckan Jenny-Verkebäck för att hålla linjen fri från snön för godstrafiken till Gunnebobruk.

Palle i Vika.

Plogbussarna var barlastade med något ton och dessutom förstärkta i ramen.

En spetsplog kräver mycket mindre kraft än ett schaktblad. Epatraktorn som min far plogade med under och efter kriget, var inte märkvärdigt stor.

Jag vet ju att både denna och ett antal normalspåriga tvåaxliga trähildingar användes för snöplogning - och du skriver ju dessutom att det funkade bra. Men jag har svårt att begripa hur man göra någon nytta med ett så lätt fordon med en stor plog. Jag tycker att den bara borde sätta sin stora plog i första större snödriva och sedan stå där och slipa rälsen med spinnande drivhjul ...

Men uppenbarligen fungerade det! Hur kunde det fungera? Hur körde man - sakta och försiktigt eller högsta möjliga fart in i snön, eller?

Inte ett svar på din fråga, men en betraktelse av företeelsen "Plogrälsbuss" ur ett Säo 1959-perspektiv! :-)

http://www.postvagnen.com/forum/index.php?id=393310

Jag vet ju att både denna och ett antal normalspåriga tvåaxliga trähildingar användes för snöplogning - och du skriver ju dessutom att det funkade bra. Men jag har svårt att begripa hur man göra någon nytta med ett så lätt fordon med en stor plog. Jag tycker att den bara borde sätta sin stora plog i första större snödriva och sedan stå där och slipa rälsen med spinnande drivhjul ...

Men uppenbarligen fungerade det! Hur kunde det fungera? Hur körde man - sakta och försiktigt eller högsta möjliga fart in i snön, eller?

Jag tror detta har diskuterats tidigare på forumet och slutsatsen var att det är skillnad på snö och snö. Det hade antagligen inte fungerat med plogrälsbuss för att röja vindbackad snö blandad med jord som på Ystad - Simrishamn där tyngre fordon som Tc ofta går bet.

Plogrälsbussarna verkar ha använts där det istället förekommer fluffig nyfallen snö med mycket luft i (puder).

/Olof

En del bilder på "Sputnik" finns i Smalspårsarkivet:

https://smalsparsarkivet.se/fordon/mtr53p-381-sputnik/

Malmbanans Vänner har Yd 332. I morgon ska jag se om den är körbar (nu är det inte så mycket snö utanför porten).

Sveriges Järnvägsmuseum har en riktig pärla, Yo1s 626.
Här en bild från Pakkoselet på norra Inlandsbanan 2015 då SMoK lånade vagnen för att på så vis delta i SvJvms 100års firande.

[image]

Den bilden sammanfattar nog det mesta de flesta av oss känner inombords när man tänker på Hildings trärälsbussar. Stort tack för den fina bilden!

Föreningen K.V.B.J. är ny ägare till den Yd buss som tidigare ingick i Noras samlingar. Vi blev ägare i november 2018. Så vitt jag vet så har iallafall denna buss rullat för egen maskin för inte alls längesedan.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Kvarvarande trä-rälsbussar (Fordon: motorvagnar / dressiner)