Det värmer i mitt lokförarhjärta att Xoa2p 33 blivit så fint renoverad.
SL övertog av SJ 1972-05-01 elmotorvagnarna Xoa2p 33-34, Xoa3p 35-36, Xoa4p(silverrävarna)37-45, Xoa7p 46-56, samt Xoa9p 57-60. Samtliga nummer härstammar från Roslagsbanans SJ-tid 1959-72. Xoa2p 32 tillhörde SJ in på slutet och skrotades i Vislanda 1971.

Min fråga är om det fanns elmotorvagnar med lägre nummer som te.x 29,30.31 os.v
Var kommer nummerserien ifrån. Så vitt jag har förstått hade Xoa2p SRJ nummer 15 16 och 17,
Xoa3p 18 och 19. Silverrävarna och X7 har jag ingen pejl på. Xoa9p fick SJ-nummer redan vid leveransen från ASEA/ASJ 1962.

Fyrorna och sjuorna hade numren 121-140 vid SRJ, 1958 höjde man dessa till 2121-2140, nummer som de alltså bara hade ett år ungefär.

Den låga SJ-nummerserien var från början tunga motorvagnar, DEVA etc och med dessa nådde man upp till nr 23, men efterhand tycks serien litet granna ha använts för motorvagnsfordon man inte hade någon annanstans att göra av. Så 1950 när MÖJ övertogs inordnades den banans smalspåriga elmotorvagnar här, och blev nr 24-30. Några år senare 1954 fick en elektrisk försöksmotorvagn från ASEA nummer 31.

Alla de tunga dieselmotorvagnarna försvann (en del skrotades, en del byggdes om till tjänstevagnar, och några såldes till Nynäsbanan) under 1950-talet, och även MÖJs elmotorvagnar slopades 1957, så egentligen var serien redan vakant när Roslagsbanans fordon innumrerades 1959, men man fortsatte ändå samma serie. Sedan några år var den i praktiken nu avsedd just för smalspåriga elmotorvagnar, och det lägsta nummer som inte använts var 32, så man körde därifrån och numrerade i fallande åldersordning upp till - då - 56, följt av niorna 57-60 några år senare.