Den snabbaste tågklassen genom tiderna (dessutom tåg m namn)

Hej!

Idag kallas alla personförande tåg på statens spår Resandetåg (Rst), men så har det ju inte alltid varit.

Jag funderar på vad de snabbaste persontågen klassificerats som genom SJ:s historia. Expresståg (Xt) och Snälltåg(St) gör sig gällande, men mellan vilka år(tionden) användes de olika beteckningarna?

En närbesläktad fråga: hade alla Xt/St namn? Men visst fanns det andra tåg som också hade vedertagna namn?

Glöm inte Iltågen vid SJ på 1800-talets sista hälft!

När jag går in på Samlingsportalen och tittar på gamla Kommunickor kallas där - redan i den äldsta inscannade: 1867 nr 1 - alla snabba tåg för "snälltåg". Ingenstans använder Kommunickan "iltåg".

Detta får mig att undra om det i allmän svenska redan i järnvägens barndom var så att "snälltåg" användes om alla snabba tåg, medan SJ internt (på fackspråk) använde den andra indelningen.

Vad tror Forumet om detta?

Sök på KB skannade dagstidningar!

En närbesläktad fråga: hade alla Xt/St namn? Men visst fanns det andra tåg som också hade vedertagna namn?

Alla snälltåg har absolut inte haft namn, det är t o m så att de flesta inte har haft det, och det gäller under alla epoker som snälltågskategorin existerat. En del som Nordpilen och liknande är väl ihågkomna, men de var alltid undantagen i snälltågssammanhang.

Expresstågen som kom första gången i slutet av 1940-talet var en annan sak; åtminstone fram till ca 1968 hade de såvitt jag vet alltid namn.

¨Tackar för svaren.

Enligt Wikipedia infördes Resandetåg (Rst) som allomfattande kategori 1980, så jag antar att St/Xt försvann just då.

Däremot anger artikeln att begreppet snälltåg användes ända fram till Rst-skiftet. Är det fel, eller förekom St och Xt parallellt under 1940 - 70-talet?

Och när försvann iltågen?

¨Tackar för svaren.

Enligt Wikipedia infördes Resandetåg (Rst) som allomfattande kategori 1980, så jag antar att St/Xt försvann just då.

Däremot anger artikeln att begreppet snälltåg användes ända fram till Rst-skiftet. Är det fel, eller förekom St och Xt parallellt under 1940 - 70-talet?

Och när försvann iltågen?

Ja, Pt (persontåg), Snt och Xt fanns parallellt. Ett Xt hade ingen befordran av post- och resgods och därmed kortare stationsuppehåll än ett Snt.

Och när försvann iltågen?

Intressant vore också att veta när de tillkom. Jag känner igen "iltog" från Danmark, men från Sverige det något kryptiska "ilsnälltåg" (ju tårta på tårta). Enligt förljudande det ha förekommit i ett tågpar Sundsvall-Stockholm och i ett annat Norrköping-Jönköping-Göteborg. Har någon 50-talskommunickor? Jag har mest linjeböcker och grafer.

Tågen 51 och 52 Köpenhamn - Göteborg - Kristiania benämndes på sin tid i gamla tdt
böcker som Kurirtåg - låter som hämtat ur deckare av Stein Riverton ( Sven Elvestad):-)

Av de äldre nummer av SvK som nu finns tillgängliga på Samlingsportalen framgår att benämningen "Kurirtåg" Helsingborg - Göteborg - Kristiania användes på Västkustbanan t o m december 1985, men då västkustbanorna förstatligades fr o m 1.1 1896 övergick man till "Snälltåg" enligt samma tidtabell. De tågen stannade endast i städerna och på någon större ort och gjorde skäl för namnet, vilket knappast SJ:s snälltåg Göteborg - Stockholm gjorde vid denna tid. I kurirtågen framfördes boggievagnar med troligen hög komfort åtminstone i 1 o 2 klass och vagnarna hade enligt uppgift elektrisk belysningen, vilket SJ ändrade till gasbelysning.
Christer Torgersson, Malmö

Jag har två olika exempel i relationen Mjölby - Stockholm i skarven mellan 50- och 60-tal.
Bumerangen (Pt 113/114) var ett relativt snabbgående veckoslutståg med lågprisaupplägg långt innan lågpristågen uppfanns. Det gick norrut på lördagförmiddagen och återvände på söndagkvällen. Sammansättningen för dessa tåg var vad som fanns att tillgå för stunden alltifrån B3c-vagnar till moderna stålvagnar och tågen verkade inte ha samma sammansättning två gånger. Jag mins inte om tåget förde första klass eller om endast andra klass erbjöds.
Ilst 83/84 var en rest av expresståget Östergyllen och hade ungefär detta tågs tidtabell, upp förmiddag och ned kväll med viss anpassning till att dregkraften utgjordes av Ds-lok. Som jag minns medfördes kafevagn.

Jag har gjort en snabb genomgång av Sv Kommunikationer angående Ilsnälltåg "Ilst"
Första gången jag hittar benämningen "Ilst" i teckenförklaringar är Sommaren 1952, sedan finns den med vinter/sommar t o m Vintertdt 1959.
Fr o m sommaren 1960 är den borta.

Jag har en SJ reklambroschyr, utgiven 1952, gällande "Ilsnälltåg" Stockholm-Malmö fr o m 5 oktober 1952.
Tåg 7/8, avg Cst 16.00 ank M 23.36. Avg M 15.45 ank Cst 23.30.

Ilsnälltåg medförde inte resgods/expressgods.

I sommartdt 1956 hittade jag följande "Ilst":

Lsl-Suc Ilst 51 (Y) anslutning till Ilst 55 Suc-Cst

Cst-U-Ky-Blg-Fln "Dalpilen" Ilst 42 och omvänt.

Nr-N-F-G Ilst 55/54/55 06.00-11.30 och omvänt.

Xt 21 "Skandiapilen" Oslo-Kph hade direkta vagnar även Oslo-M med "Ilst" 23 Ängelholm-Malmö,
samma upplägg på norrgång.

Jag har lite begränsad tid just nu, men kan nog senare göra en mer omfattande/heltäckande "utredning"

Jag har gjort en snabb genomgång av Sv Kommunikationer angående Ilsnälltåg "Ilst"
Första gången jag hittar benämningen "Ilst" i teckenförklaringar är Sommaren 1952, sedan finns den med vinter/sommar t o m Vintertdt 1959.
Fr o m sommaren 1960 är den borta.

Jag har en SJ reklambroschyr, utgiven 1952, gällande "Ilsnälltåg" Stockholm-Malmö fr o m 5 oktober 1952.
Tåg 7/8, avg Cst 16.00 ank M 23.36. Avg M 15.45 ank Cst 23.30.

Ilsnälltåg medförde inte resgods/expressgods.

I sommartdt 1956 hittade jag följande "Ilst":

Lsl-Suc Ilst 51 (Y) anslutning till Ilst 55 Suc-Cst

Cst-U-Ky-Blg-Fln "Dalpilen" Ilst 42 och omvänt.

Nr-N-F-G Ilst 55/54/55 06.00-11.30 och omvänt.

Xt 21 "Skandiapilen" Oslo-Kph hade direkta vagnar även Oslo-M med "Ilst" 23 Ängelholm-Malmö,
samma upplägg på norrgång.

Jag har lite begränsad tid just nu, men kan nog senare göra en mer omfattande/heltäckande "utredning"

Om jag ska tillåta mig en spekulation så handlade detta om en kategori man införde som "Nästan-motsvarighet" till expresstågen, men denna beteckning ville man de första åren bara förära motorvagnstågen Xoa5 och Xoa8.
Från 1955 när de två första Ra-loken levererades så kom expresståg att även kunna vara loktåg, men inte med vilka vagnar som helst; man var nog rätt petiga med kvaliteten på tjänsten. Kanske behöll man därför den "inte riktigt lika fina" kategorin Ilst i några år till.
I takt med att inte bara VSb och SSb fick ökad maxhastighet, och efterhand som de återstående Ra-loken levererats 1961 och de sex Rb-loken 1962 så fick man tillsammans med befintliga F-lok sannolikt nog med materiel (inte minst med nya 60-talsvagnar) för att införa allt fler expresståg.
Jag vet inte säkert att det förhåller sig på det här sättet, men med tanke på hur man inte ville urvattna sina fina koncept (inga loktåg som Xt de första åren, då de skulle upplevas som något anat än "vanliga" snälltåg) så framstår det inte som orimligt om Ilst var en mittemellankategori man använde i väntan på mer ny materiel.

Mycket informativt!

Har Du möjlighet att slå upp hur lång tid ett snälltåg resp. ett "vanligt" tåg att ta sig mellan Cst och M? Det vore roligt att jämföra tågslagen.

P.S. Vet någon hur lång tid nattågen behövde på sig mellan Cst och M? Hur stod de sig mot dagens nattåg?

Mycket informativt!

Har Du möjlighet att slå upp hur lång tid ett snälltåg resp. ett "vanligt" tåg att ta sig mellan Cst och M? Det vore roligt att jämföra tågslagen.

P.S. Vet någon hur lång tid nattågen behövde på sig mellan Cst och M? Hur stod de sig mot dagens nattåg?

Tidtabeller för Södra Stambanan år 1930 hittar du här och här.

Mycket informativt!

Har Du möjlighet att slå upp hur lång tid ett snälltåg resp. ett "vanligt" tåg att ta sig mellan Cst och M? Det vore roligt att jämföra tågslagen.

P.S. Vet någon hur lång tid nattågen behövde på sig mellan Cst och M? Hur stod de sig mot dagens nattåg?

Tidtabeller för Södra Stambanan år 1930 hittar du här och här.

Och grafer från flera årtal här.

Ett svar från Bertil B
Hej
Sommaren 1962 fanns 2 expresståg och 3 snälltåg dagtid samt 3 nattsnälltåg.
mellan Stockholm och Malmö Xt 15 Öresundspilen och Xt45 Skåningen tog
6 tim och 15 min på sydgång. Dagsnälltågen tog mellan 7 tim 15 min och 8 tim
35 min där St 7 var snabbast det var ett sommartåg.
Nattågen tog mellan 8 tim 10 min och 9 tim 44min .
Det fanns även ett antal Pt som gick hela vägen ett gick kl 04.24 fr Cst och kom fram 17.43
Alltså 13 tim 19 min Ett så kallat mjölktåg…
Hälsningar
Bertil Backvall

Tackar och bockar!

Och när försvann iltågen?

Intressant vore också att veta när de tillkom. Jag känner igen "iltog" från Danmark, men från Sverige det något kryptiska "ilsnälltåg" (ju tårta på tårta). Enligt förljudande det ha förekommit i ett tågpar Sundsvall-Stockholm och i ett annat Norrköping-Jönköping-Göteborg. Har någon 50-talskommunickor? Jag har mest linjeböcker och grafer.

I "Kommunickan" från 1954 fanns två ilsnälltåg i tabell 120 Stockholm-Malmö. Ett nr 83 Stockholm-Mjölby och ett nr 55 Norrköping-Nässjö-Falköping-Göteborg. 84 och 58 i motsatt riktning. Inga namn på dessa. Ilsnälltåg medtog inte resgods.

Det var detta ilsnälltåg som fick X9 1960 alltså en "Paprika". Det var den tidens upplevelse

Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg var jag i tidsnöd och har nu försökt göra "utredningen" komplett.
Vad jag kan se fanns Ilsnälltåg fr o m sommaren 1952 t o m vintern 59-60.
Jag vill dock reservera mig för eventuella fel som kan ha smugit sig in, man blir lätt snurrig av sånt här.

Ilsnälltåg 1952-1959
S 1952 Ilst 7 Cst-M 16.00-23.36,Ilst 8 M-Cst 15.45-23.30, 1,2,3 klass
(Tåg 8) “Nordväst-Expressen”
S 1953 Ilst 83 Cst-My 16.15-19.42, Ilst 84 My-Cst 6.30-9.48 (vard)
Ilst 55-54-55 Nr-N-F-G 6.00-11.54, Ilst 58-57-58 G-F-N-Nr 16.22-21.48
S 1954 Ilst 83 Cst-My 16.15-1942, Ilst 84 My-Cst 6.30-9.48 (vard)
Ilst 55-54-55 Nr-N-F-G 6.00-11.27, Ilst-58-57-58 G-F-N-Nr 16.22-21.48
S 1955 Ilst 41 Fln-Ky-U-Cst 6.50-10.25, Ilst 42 Cst-U-Ky-Fln 18.05-21.44 “Dalpilen”
Ilst 83 Cst-My 16.15-19.45, Ilst 84 My-Cst 6.26-9.47 (vard)
Ilst 55-54-55 Nr-N-F-G 6.00-11.30, Ilst 58-57-58 G-F-N-Nr 16.40-21.56
Ilst 23 Ä-M 16.34-17.35, Ilst 24 M-Ä 14.35-15.42 ”Skandiapilen”
S 1956 Ilst 51 Lsl-Suc (Y) 14.09-16.53, Ilst 52 Suc-Lsl (Y) 13.34-16.24
Ilst 55 Suc-Cst 6.40-12.10
Ilst 41 Fln-Ky-U-Cst 6.50-10.25, Ilst 42 Cst-U-Ky-Fln 18.05-21.44 ”Dalpilen”
Ilst 83 Cst-My 16.15-19.45, Ilst 84 My-Cst 6.26-9.47 (vard)
Ilst 55-54-55 Nr-N-F-G 6.00-11.30, Ilst 58-57-58 G-F-N-Nr 16.40-21.56
Ilst 23 Ä-M 21.53-23.10, Ilst 24 M-Ä 14.35-15.42 ”Skandiapilen”
S 1957 Ilst 55 Suc-Cst 6.07-12.10
Ilst 41 Fln-Ky-U-Cst 6.43-10.35, Ilst 42 Cst-U-Ky-Fln 18.00-21.49 ”Dalpilen”
Ilst 97 Cst-M 13.40-22.06
Ilst 83 Cst-My 16.15-19.47, Ilst 84 My-Cst 6.22-9.50 (vard)
Ilst 55-54-55 Nr-N-F-G 6.00-11.30, Ilst 58-57-58 G-F-N-Nr 17.30-22.52
Ilst 23 Ä-M 21.53-23.10, Ilst 24 M-Ä 14.35-15.42 ”Skandiapilen”
S 1958 Ilst 55 Suc-Cst 6.40-12.15
Ilst 41 Fln-Ky-U-Cst 6.43-10.35, Ilst 42 Cst-U-Ky-Fln 18.00-21.49 ”Dalpilen”
Ilst 97 Cst-M 13.40-22.00
Ilst 83 Cst-My 16.15-19.47, Ilst 84 My-Cst 6.22-9.50 (vard)
Ilst 55-54-55 Nr-N-F-G 6.00-11.30, Ilst 58-57-58 G-F-N-Nr 17.30-22.52
Ilst 23 Ä-M 20.18-21.30, Ilst 24 M-Ä 14.35-15.42 ”Skandiapilen”
S 1959 Ilst 55 Suc-Cst 6.40-12.15
Ilst 41 Fln-Ky-U-Cst 6.30-10.10, Ilst 42 Cst-U-Ky-Fln 18.00-21.44 ”Dalpilen”
Ilst 83 Cst-My 17.05-20.29
Ilst 55-54-55 Nr-N-F-G 6.30-11.40, Ilst 58-57-58 G-F-N-Nr 17.30-22.52
Ilst 6 Hbf-Hm-Cst 1.20-9.45 ”Holland Skandinavien-expressen”
Ilst 95 Hm-Hbf 12.55-14.12 ”Öresundspilen”
Ilst 23 Ä-M 20.18-21.30, Ilst 24 M-Ä 14.30-15.41 ”Skandiapilen”

Intercity fanns det en gång i tiden.

På TGOJ kallade man sina snabbaste persontåg "Snabbpersontåg". Var detta något som förekom även på BJ, GDJ etc.?

var något som SJ hittade på på bergslagsbanan.Snälltågen 1 och 2 och 11 och 12 - Nattågen - kom att betecknas så. Snälltåg hade slopats medan GDG ännu var statligt bolag. Våren 48 tror jag och döpts om till 101, 102 103 och 104 - man hade dålig stil på SJ, men de som bestämde satt ju i Fjollträsk, så man kunde ju inte begära alltför mycket. Dessa stannade först i Trollhättan enligt perrongskylten, eller vad man nu skall kalla det vita träschabraket med svart text som hängdes upp av ordningsmännen inför varje tåg. Ehuruvida tåg 108 Gbg Filipstad Ludvika - stannar först i Alvhem - enligt perrongskylten, också kallades så kan jag inte svara på.:-( ;-)

var något som SJ hittade på på bergslagsbanan.Snälltågen 1 och 2 och 11 och 12 - Nattågen - kom att betecknas så. Snälltåg hade slopats medan GDG ännu var statligt bolag. Våren 48 tror jag och döpts om till 101, 102 103 och 104 - man hade dålig stil på SJ, men de som bestämde satt ju i Fjollträsk, så man kunde ju inte begära alltför mycket. Dessa stannade först i Trollhättan enligt perrongskylten, eller vad man nu skall kalla det vita träschabraket med svart text som hängdes upp av ordningsmännen inför varje tåg. Ehuruvida tåg 108 Gbg Filipstad Ludvika - stannar först i Alvhem - enligt perrongskylten, också kallades så kan jag inte svara på.:-( ;-)

Snabbgående persontåg fanns som begrepp i tidtabellen på fler sträckor och jag minns det på 60-talet från bl.a Ssb .
Det var i princip Snälltåg där man inte ville ta ut snälltågsavgift.

Snälltåg fanns i min barndom och kommer från det Tyska ordet "Schnell"(Snabb)= Schnellzug.
Expresstågen tillkom på 40 och 50-talet. Snabbaste Expresståget 1965 var Ex 11 Cst-Malmö som gick på 5 timmar och 57 minuter, endast uppehåll i Hässleholm och Lund.

Snabba ryck sô.

Snälltågsbegreppet brukar anses betyda, att småplatserna passeras. Några privatbanor använde
dock förr termen närmast inflatoriskt. Några exempel ur "Tågtidtabellen" av 1914:

a) YEJ: Tre av de fyra "äkta" resandetågparen annonseras som snälltåg. De har dock exakt samma uppehållsmönster som det enda persontågsparet. Som emellertid har ca 10 min längre total restid
än de "snabbare snälltågen" (Ett "långsamt" sådant fanns!). Dessutom annonseras godstågen.

b) MYJ: Östgående annonseras alla "äkta resandetåg" som snälltåg, västgående finns ett enda persontåg. Alla har samma uppehållsmönster, men persontåget 20 min längre total restid (Godsbefordran?). Några "äkta" snälltåg (i princip genomgående) körs dock vissa veckodagar
sommartid (från Bornholmsbåtarna?). Även här annonseras godstågen.

c) SSJ. Dagens enda genomgående tågpar - nr 51 och 52 - annonseras som snälltåg (Övriga tåg
var gods eller blandade och gick bara delsträckor). De två stannar dock överallt, bortsett från i Helmershus och Vanås såg.

Kan nämna "Snälltåg" 135 Cst Malmö som gick 1964, avgång Cst 13.30, ank M 22.00, minns att detta stannade över allt, åkte med detta i juli 64.

Kan nämna "Snälltåg" 135 Cst Malmö som gick 1964, avgång Cst 13.30, ank M 22.00, minns att detta stannade över allt, åkte med detta i juli 64.

Tåg 135 hade uppehåll på enbart större stationer, dock något fler än vissa andra snälltåg. Det hade nämligen uppehåll i Sävsjö, Vislanda och Älmhult. Gångtiden förlängdes också av att tåget medförde post, vilket förlängde uppehållen, och att kursvagnar från Östersund tillkopplades i Mjölby eller Nässjö (i regel i Mjölby, men under en några sommartidtabeller var det Nässjö.

Hej
Inte för att jag ska vara petig men snälltåg 135
Fanns inte 1964 då fanns ju de gamla tågnumren och de
llångsamma dagsnälltåget hade nummer 87.
1965 blev det ju nya nummer på alla tåg och 135
Var då det nya numret på det långsammma tåget.
Vänligen
Bertil Backvall

Hej
Inte för att jag ska vara petig men snälltåg 135
Fanns inte 1964 då fanns ju de gamla tågnumren och de
llångsamma dagsnälltåget hade nummer 87.
1965 blev det ju nya nummer på alla tåg och 135
Var då det nya numret på det långsammma tåget.
Vänligen
Bertil Backvall

Det är bra att du är petig. Jag tittade mycket i riktig i en något senare kommunicka, nämligen september 1967.

Som exempel på "inflatoriskt" begrepp kan nämnas Säröbanan, 24 km, där man under sommartidtabellerna körde officiella snälltåg med St-nummer, vilka gick direkt S:s Göteborg - Billdal, vissa med uppehåll i Hovås, och därefter uppehåll på varje hållplats Billdal - Särö. Detta pågick vad jag vet så länge ångloksdragna tåg förekom. På 1910-talet kördes sommartid t o m expresståg Särö - Göteborg och vv förmiddag och eftermiddag.med något enstaka uppehåll, tydligen avsedda för högre tjänstemän som bodde på Särö och trappade ner arbetstiden under sommaren.
Christer Torgersson, Malmö

I mitten av 50-talet gick det Snt mellan Västervik och Norsholm. på smalspår.De stannade i Gamleby, Överum och Åtvidaberg. Körde 12mil på 2 timmar. Man hade 3 st YCo5p. Aldrig någon manövervagn. Massa 40 nedsättningar. Jag tyckte det var duktigt gjort .

I mitten av 50-talet gick det Snt mellan Västervik och Norsholm. på smalspår.De stannade i Gamleby, Överum och Åtvidaberg. Körde 12mil på 2 timmar. Man hade 3 st YCo5p. Aldrig någon manövervagn. Massa 40 nedsättningar. Jag tyckte det var duktigt gjort .

Rälsbussnälltågen 27 och 28 gick bara en enda tågplaneperiod, 1958-06-01--1959-05-30. Smalspårssnälltåg tycks i nyare tid dittills endast ha varit BKB tåg 17 och 18 (loktåg). De krävde tilläggsbiljett och stannade bara i städerna. VGJ hade ett uppsnabbat persontågspar (likaså loktåg) Mariestad <> Göteborg. Men undvek snälltågsbegreppet.

27 och 28 motsvarade i viss mån tidigare tåg, men man ökade antalet tågkilometer.

Var tågen alltid trevagns? Sådana krävde konduktör enligt avtal. Med tdtboken anger sådan bara lördagar i tåg 28.

Uttogs snälltågstillägg vid t ex lokalresor Västervik <> Gamleby?

27 och 28 blev 1959 snabbpersontåg 1505 och 1506. Med oförändrade uppehåll.

Alla persontåg på norra f d NVHJ började/slutade från 1951 i Kimstad. Detta för att undgå två
närliggande snälltågsuppehåll på stambanan.

27 och 28 blev 1959 snabbpersontåg 1505 och 1506. Med oförändrade uppehåll.

Alla persontåg på norra f d NVHJ började/slutade från 1951 i Kimstad. Detta för att undgå två
närliggande snälltågsuppehåll på stambanan.

Det verkar ha varierat i början. I min "Kommunicka" från 1 mars 1954 gick bara tre norrgående och två södergående tåg från Kimstad. Övriga av totalt åtta i varje riktning hade Norsholm som slut- eller utgångsstation. De två som utgick från Kimstad hade anslutning med snälltåg som stannade där men inte i Norsholm. Ett snälltåg stannade i Norsholm men inte i Kimstad. Övriga anslutningar via persontåg. Ungefär samma uppehållsbild på nordgång.
Redan då fanns ett tågpar 1506-1509 som gick på 2 tim 5 min i körtid. Dessa hade lite rolig uppehållsbild. 1506 stannade förutom i Gamleby, Överum och Åtvidaberg även i Almvik, Storsjö, Nelhammar, Falerum och Forsaström. Men för de senare gällde endast påstigning för resande som skulle byta i Norsholm och avstigning för resande som kom från Hultsfredslinjen. På sydgång hade man även uppehåll mellan Norsholm-Överum för resande som hade biljett till Verkebäck och bortom. I Ringstorp hade man bara uppehåll för påstigande och i Almvik för avstigande från Norsholm och Ringstorp.
Hur det fungerade andra år har jag ingen aning om. Heller inte hur man kommunicerade ut reglerna och höll ordning på de olika uppehållen.

I TDT för maj1959 står det så här:På sträckan Överum-Västervik får resande medfölja snt 27 utan lösen av snälltågsbiljett. För snt 28 står det så här: Resande med biljett från Verkebäck och stationer därbortom i riktning Hultsfred till Gamleby och Överum får vid direkt resa med tågen 1541-28 medfölja snt 28 utan lösen av snälltågsbiljett. Som du skrev gick alla tåg till och från Kimstad. Eftersom jag var nyfiken och kände alla 18 ordinarie förare och samtliga Tm och Knr så kommer uppgiften om fordonen från dom . De ville kunna hålla tiden därför ville de ha 3 motorvagnar.Visst hände det någon gång att det var 2 eller 4 som drog tåget men det var sällsynt,

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Den snabbaste tågklassen genom tiderna (dessutom tåg m namn) (Historiskt material)

Snälltåg i allmän svenska vs järnvägssvenska

Snälltåg i allmän svenska vs järnvägssvenska