I en tråd i veckan diskuterades införandet av genomgående broms på BKB.
Men hur var dte med SJ? När infördes vacuum- resp. tryckluftsbroms? Och när man beslutade införa tryckluftsbaserad broms: gick man direkt på UIC-bromsen, eller hade man någon annan konstruktion?
Den 15/11 1882 beställs de första vakuumbroms detaljerna från Herren Gebrüder Körting. Det är till 20 st lok, 20 bagagevagnar och 60 personvagnar.
Principen var så här.
Tryckluftsbroms i större skala började monteras 1921 och höll på i ca fem år. Man började med lokaltågen där fordonen var mer samlade. Snälltågen kom några år senare.
Med jämna mellanrum dessa år kom skrivelser från Järnvägsstyrelsen vilka tåg som skulle börja tryckluftsbromsas och från vilket/vilka datum.
Växelloken fick tryckluftbromsapparater först under 1930-talet.
Många lok hade ju kvar vakuumbromsapparatena flera år senare. Riktigt "tungt bestyckade" lok hade matarvattenförvärmare med pumpar, vakuumbromsapparater och tryckluftbromsapparater samtidigt.
Hur var det med godsvagnarna. Började men bygga om dessa samtidigt, eller kom de senare? Hur gick det med privatbanevagnar i SJ-tåg?
Malmbanan hade dock tryckluftsbroms tidigare i malmtågen. S&NJ hade varit förutseende och utrustat malmvagnarna och tenderloken med Westinghousebroms. Tankloken (SJ litt Å/Qå) verkar inte ha fått detta. Även om SJ var tveksamma i början (då kördes tågen handbromsade) så började man 1894-95 sätta upp apparater eller genomgångsrör för Westinghousebroms på G-loken där (samt något F-lok). Fortfarande med bromsare på tågen vilka senare torde avskaffats.
Persontågen torde gått vakuumbromsade (elloken litt P/Pa hade vakuumbroms fram till 20-talet) och övriga godståg handbromsade. Även försöksloken (Qa/Qb/Z) hade vakuumbroms.
Så småningom får malmvagnarna även hjälpledning för Westinghousebromsen vilket inte loken får förrän de börjar gå hela vägen till Narvik. De norska loken hade apparater för hjälpledningen tidigare. Det var på sträckan Riksgränsen-Narvik den gjorde mest nytta. Inga svenska ånglok torde fått dylik utrustning.
Dessutom användes friktionbroms system Heberlein inom VD troligen från 1880-talet och ett tag framåt. 1894 har de båda E-loken haspel för dylik, de tillhörde då V distriktet. Jag är osäker hur länge man hade detta arrangemang på vagnarna.
Tillägg: under 1885 inköps 63 bromsapparater för vagnar av Heberlein Selfacting Railway Break Comp.
Under samma år inköps även vakuumbromsutrustning från Gebrûder Körting:
50 st. ejektorer
40 » vacuometrar.
25 » vacuumcylindrar för lokomotiv
40 » vacuumcylindrar för vagnar
25 » gummirör till vacuumbromsar
65 » vacuumbehållare
Gummirör för vakuumbroms inköps även från Kölder Sf Wülecke (2112st) och L. Behrendts Söhne (320st).
Det kan noteras att fr.o.m 1927 anges inte vakuumbroms alltid på loken då den skulle nedtagas utom för ett antal lok (några J & ett Sa) enl (Str 164 6:4 V). Tb 864 som finns på SvJM har alltjämt vakuumapparaterna kvar samt Knorr-apparater (samt ångbroms). Även Cc 404 har vakuumejektor.
Godsvagnarna byggdes om samtidigt. I str 77 ser det ut som om ca 1000 vagnar byggdes om per år vilket blir ganska många år. Man satte samtidigt upp enbart tryckluftledning på många vagnar var av en del senare fick tryckluftsbroms. Hundratals öppna vagnar utan broms fick bromsrörelse med tryckluftsbroms uppsatt.
En egendomlighet som jag uppfattat det i de skrivelser jag sett är att man till at börja med inte fick ha för mycket tryckluftsbroms i godstågen. Jag fattar det som att man begränsade antalet tryckluftsbromsade vagnar i godstågen och fick stänga av bromsar, men jag kan ha fattat fel.
/tell
Malmbanan hade dock tryckluftsbroms tidigare i malmtågen. S&NJ hade varit förutseende och utrustat malmvagnarna och tenderloken med Westinghousebroms. Tankloken (SJ litt Å/Qå) verkar inte ha fått detta. Även om SJ var tveksamma i början (då kördes tågen handbromsade) så började man 1894-95 sätta upp apparater eller genomgångsrör för Westinghousebroms på G-loken där (samt något F-lok). Fortfarande med bromsare på tågen vilka senare torde avskaffats.
Persontågen torde gått vakuumbromsade (elloken litt P/Pa hade vakuumbroms fram till 20-talet) och övriga godståg handbromsade. Även försöksloken (Qa/Qb/Z) hade vakuumbroms.
Så småningom får malmvagnarna även hjälpledning för Westinghousebromsen vilket inte loken får förrän de börjar gå hela vägen till Narvik. De norska loken hade apparater för hjälpledningen tidigare. Det var på sträckan Riksgränsen-Narvik den gjorde mest nytta. Inga svenska ånglok torde fått dylik utrustning.Dessutom användes friktionbroms system Heberlein inom VD troligen från 1880-talet och ett tag framåt. 1894 har de båda E-loken haspel för dylik, de tillhörde då V distriktet. Jag är osäker hur länge man hade detta arrangemang på vagnarna.
Tillägg: under 1885 inköps 63 bromsapparater för vagnar av Heberlein Selfacting Railway Break Comp.
Under samma år inköps även vakuumbromsutrustning från Gebrûder Körting:
50 st. ejektorer
40 » vacuometrar.
25 » vacuumcylindrar för lokomotiv
40 » vacuumcylindrar för vagnar
25 » gummirör till vacuumbromsar
65 » vacuumbehållare
Gummirör för vakuumbroms inköps även från Kölder Sf Wülecke (2112st) och L. Behrendts Söhne (320st).Det kan noteras att fr.o.m 1927 anges inte vakuumbroms alltid på loken då den skulle nedtagas utom för ett antal lok (några J & ett Sa) enl (Str 164 6:4 V). Tb 864 som finns på SvJM har alltjämt vakuumapparaterna kvar samt Knorr-apparater (samt ångbroms). Även Cc 404 har vakuumejektor.
Jag hade aldrig hört talas om att Heberlein använts på SJ eller i Sverige. Intressant! Vet du mer om omfattningen? Finns det bilder?
Heberleinroms provades av SJ på ett mindre antal träkolsvagnar.