SRJ, Östra station 1965. Del 3, 4 bilder

Här kommer sista delen med foton som är tagna vid samma tillfälle som i del 1 och 2.
Min bror och jag tackar för alla intressanta svar i tidigare inlägg. Ulf o Björn.

[image]

Jistanes vilken chock! Här har jag i alla år förfäktat felvända ( =med tjänstekupén från tåget) resgodsvagnar på museibanan ULJ, där man under tidigare (förenings)år körde på det sättet i slutet av tågen "för brandbevakningens skull", även om det mer blev en "diggarbalkong" där ett otal slynglar (typ) kunde stå och flamsa med varandra varvid en skogsbrand kunde passeras utan reaktion (typ).

"Så var det aldrig på riktigt", påstod jag och några andra. Ty då skulle ju dessutom tågpersonalen behöva kliva genom hela resgodsavdelningen för att komma till tjänstekupén. Detta accepterades så småningom, så nu ser det ut som det gör på ULJ =rätt! :-)

Så kommer denna bild och förstör allting..... :-(

/ L G ;-)

FP finkorna gick alltid vända så ut från Östra. Gamla växlare berättade detfår jag gick på växlingen på Stockholms Östra

Alla bilder jag har på resgodsvagnarna visar plattformen i norr. D.v.s. i väster på ULJ.
/tell

Att resgodsvagnen placerades sist i tåget i (för det mesta) en viss ända har jag förstått. Men att den då (alltid) hade tjänstekupén mot tåget trodde jag var givet. Personalen skulle väl med ”största möjliga lätthet” kunna ta sig in i tjänstekupén utan att behöva kliva över och runt resgods? Gaveldörren med övergångsbryggan i andra/ resgodsändan var väl mer för just (tillfällig) genomgång när vagnen undantagsvis gick mitt i tåg, t ex när två tågsätt var sammankopplade. Som när Gimo- och Rimbotågen gick sammankopplade (men med ett lok!) på sträckan Uppsala- Faringe.

Vad gäller plattformar så hade väl framförallt äldre resgodsvagnar –även i Roslagen- plattformar i båda ändarna, så då fanns ju liksom alltid en plattform ”utåt” ändå. Men det har inte resgodsvagnarna ur 1923 och 1944 års serier på SRJ/ DHJ.

Själv reagerade jag kanske inte först så mycket på detta ur den ”museala utseendeaspekten” när jag insåg det, utan mer praktiskt som tågpersonal. På ULJ bedrivs ju omfattande resgodstrafik –kombinerat med låg tolerans mot att resenärer får ta ombord barnvagnar och cyklar i personvagnarna- där dessa vagnar då kan vara minst sagt fullsmockade med dylika fordon vilket kan göra det hart när omöjligt att ta sig genom vagnen för att komma till tjänstekupén.

Och om vi lämnar Roslagen (historiskt) men stannar kvar på ULJ s a s; postvagnarna DFo11t/p har ju ingen gaveldörr alls i postkupé/ den plattformslösa ändan, säkert för att tågpersonalen inte skulle/ inte fick passera den kupén; hur skulle det funkat om den ändan då kopplades mot tåget? Skulle tågpersonalen då enbart kunnat komma in och ut ur tjänstekupén (som alltså finns i ”resgods”/ plattformsändan) medan tåget gjorde uppehåll!?

/ L G

Personalen skulle väl med ”största möjliga lätthet” kunna

åka på fotstegen vid växling. Kan det ha varit så att växlingen bestämde här? Inte kul att åka på ett enkelt fotjärn och hänga med krokig arm i åkhandtaget. Bra mycket bättre att stå på fotsteget när vagnsättet backades ner till perrongspår.

Men nog måste regeln/ principen att tjänstekupén var mot tåget varit en tung sådan. Inte bara av bekvämlighets- utan också av säkerhetsskäl? Föreskrifter, order o dyl, fanns ju oftast i den kupén. Inte knölade man ner dessa i fickorna? Som man kanske gör idag... ;-)

/ L G

Att resgodsvagnen placerades sist i tåget i (för det mesta) en viss ända har jag förstått. Men att den då (alltid) hade [i]tjänstekupén [/i]mot tåget trodde jag var givet. Personalen skulle väl med ”största möjliga lätthet” kunna ta sig in i tjänstekupén utan att behöva kliva över och runt resgods? Gaveldörren med övergångsbryggan i andra/ resgodsändan var väl mer för just (tillfällig) genomgång när vagnen undantagsvis gick mitt i tåg, t ex när två tågsätt var sammankopplade. Som när Gimo- och Rimbotågen gick sammankopplade (men med ett lok!) på sträckan Uppsala- Faringe.

Vad gäller plattformar så hade väl framförallt äldre resgodsvagnar –även i Roslagen- plattformar i båda ändarna, så då fanns ju liksom alltid en plattform ”utåt” ändå. Men det har inte resgodsvagnarna ur 1923 och 1944 års serier på SRJ/ DHJ.

Själv reagerade jag kanske inte först så mycket på detta ur den ”museala utseendeaspekten” när jag insåg det, utan mer praktiskt som tågpersonal. På ULJ bedrivs ju omfattande resgodstrafik –kombinerat med låg tolerans mot att resenärer får ta ombord barnvagnar och cyklar i personvagnarna- där dessa vagnar då kan vara minst sagt fullsmockade med dylika fordon vilket kan göra det hart när omöjligt att ta sig genom vagnen för att komma till tjänstekupén.

/ L G

De sista åren har vi på ULJ kört med tjänstekupé ändan mot tåget, om det är historiskt rätt eller fel får någon annan svara på. Att vi gör så nu är ett prosaiskt skäl; resgodsfinkan sitter alltid så att den går med den "blinda" gaveln mot loket när detta går i backgång. Luftpumpen på BLJ 5 "Thor" stänker olja, vi föredrar att det är bakgaveln som blir nedstänkt istället för plattformen.

Ytterligare n anledning. På temat "dagens museibanedrift" då. Tror inte det argumentet var så tungt på Den Riktiga Tiden, då man hade personal som skötte sånt =tvättade vagnar.

/ L G

Alla bilder jag har på resgodsvagnarna visar plattformen i norr. D.v.s. i väster på ULJ.
/tell

Stämmer helt med mina minnesbilder av tågen.
Jag kommer ihåg att vid ett tillfälle stod en tjuvåkare på finkans plattform vid avgång från Roslags Näsby mot Stockholm Ö, honom såg inte konduktören.

/Christer

Här kommer sista delen med foton som är tagna vid samma tillfälle som i del 1 och 2.
Min bror och jag tackar för alla intressanta svar i tidigare inlägg. Ulf o Björn.

Jag försöker läsa vad det står på plakatet framtill på loket, är det något om vådan av att ta sig upp i närheten av den spänningsförande ledningen.
(och vid beröring även strömförande ledningen).

Någon som kan återge ordalydelsen !? :) ;-) :-D

Jag har undersökt originalbild och skanning, översta raden står "KOPPLA EJ" sen ej läsbart.

[image]

Jag har undersökt originalbild och skanning, översta raden står "KOPPLA EJ" sen ej läsbart.

"KOPPLA EJ, VÄRMES ENDAST ELEKTRISKT" ?

Jag har undersökt originalbild och skanning, översta raden står "KOPPLA EJ" sen ej läsbart.

"KOPPLA EJ, VÄRMES ENDAST ELEKTRISKT" ?

Snarare ”Vagnen värmes elektriskt” väl?

EN förare gjorde misstaget i Vallentuna, kom åt ledningen, OCH!! med livet i behåll oskadd,
därefter togs stegarna bort, lokföraren jobbade kvar till pensionen 1982, jag åkte elev med honom.

Här kommer sista delen med foton som är tagna vid samma tillfälle som i del 1 och 2.
Min bror och jag tackar för alla intressanta svar i tidigare inlägg. Ulf o Björn.

[img]http://data.bloggplatsen.se/bild/filnamn-6668717640ead75bba7b7cc4a3f189e05de4b083e593a.jpg/version-a81316b14a7233a454b8db297736b7ca/[/img]

En röd "Hitler" (Bcp 3253) bakom den gröna maskinen (Bdp 3255), men vad är det för trävagn på spåret bakom?

[img]http://data.bloggplatsen.se/bild/filnamn-a03ee736ee6fad39d0cf5ddd08dad3785de4b0e40969a.jpg/version-323f9c7b3e3a2fd4dd6dd9f04c9395a7/[/img]

[img]http://data.bloggplatsen.se/bild/filnamn-97cab24bef3b7b541b06637809f2276d5de4b06d97820.jpg/version-949ebccb742a2853738b2a0b417e3eba/[/img]

Vad var ändamålet med den långa träbaracken uppe på berget? En mätbana av något slag har jag hört sägas, tror jag, och/eller kalibrering av något?

[img]http://data.bloggplatsen.se/bild/filnamn-ce72f3cbbcf31aa2bfccccc2381508355de4b037edc74.jpg/version-a82d52c885e9743b5ade88b5ede96399/[/img]

Kul med röda fordon.

Här kommer sista delen med foton som är tagna vid samma tillfälle som i del 1 och 2.
Min bror och jag tackar för alla intressanta svar i tidigare inlägg. Ulf o Björn.

En röd "Hitler" (Bcp 3253) bakom den gröna maskinen (Bdp 3255), men vad är det för trävagn på spåret bakom?

En ”västgötefinka”? Eller fanns det inte möjligen nån konduktörsfinka med platt tak som hängde med så länge?

/funderar
Leif

En ”västgötefinka”? Eller fanns det inte möjligen nån konduktörsfinka med platt tak som hängde med så länge?

Ja, det är frågan det. "Västgötefinkorna" kom väl knappast (alls?) i trafik i Roslagen, och de utrustades väl inte med Scharffenbergskoppel (som vagnen på bilden har)?

Hade man inte anat ett fönster närmast gaveln kunde det kanske varit en av "plattaks(resgods)vagnarna"; de tre ur 1923 års serie med glidlager och plattare tak (SRJ F 237- 239/ SJ Fp 170-172) än de av 1944 års serie med rundare tak och rullager. De var alla i trafik 1965.

Dock fanns även tre av de till "aggregatvagnar" omgjorda ännu äldre resgodsfinkorna; (då) SRJ F 224-227/ SJ Fp 157-160, kvar 1965. Fast med ett års marginal (de skrotades 1966). Kanske är det en av dom?

/ L G

Finkan är SJ Fop 948 eller 949 f.d. SRJ 242 eller 243 ombyggda från sommarvagnar 1943.
/tell

Finkan är SJ Fop 948 eller 949 f.d. SRJ 242 eller 243 ombyggda från sommarvagnar 1943.

Såklart! Tänkte fel där; "boggifinkor med godsfinkekorg (typ) fanns ju inte på Roslagsbanorna". Det gjorde det visst.. Dessa båda vagnar slopades också (som "aggregatvagnarna" ) 1966, och 1961-63 hade de båda systervagnarna till de Thomas nämner (Fop 946-947) slopats.

F ö finns en bra artikel med förteckning om Roslagsbanans efter 1959 kvarvarande resgodsvagnar i "Roslagsexpressen" nr 1/ 1983.

/ L G

[img]http://data.bloggplatsen.se/bild/filnamn-6668717640ead75bba7b7cc4a3f189e05de4b083e593a.jpg/version-a81316b14a7233a454b8db297736b7ca/[/img]

Båda loken på bilden har kvar SRJs breda toppstycken med de stora hornen.
7tell

Hej, en fråga som inte har med loken och vagnarna att göra, utan bara för att jag är nyfiken.

På tre av bilderna syns en märklig avlång byggnad ovanpå muren den med långa rader av fönster, möjligtvis kan den vara övergiven.
Vad är det för mystisk byggnad?

Hej, en fråga som inte har med loken och vagnarna att göra, utan bara för att jag är nyfiken.

På tre av bilderna syns en märklig avlång byggnad ovanpå muren den med långa rader av fönster, möjligtvis kan den vara övergiven.
Vad är det för mystisk byggnad?

Inget svar på frågan, byggnaden borta, se länk eniro, stödmuren är kvar, se länk bild.
https://kartor.eniro.se/?c=59.347100,18.069795&z=17&l=historic

Bild https://mapio.net/images-p/26091447.jpg

Enligt äldre kartor låg Statens Väginstitut där. Det var kanske kontorsbaracker för detta eller undervisningsbaracker för KTH.

Kanske så här? Vad vet jag ?

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=222817

Kanske så här? Vad vet jag ?

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=222817

Nu har det visst blivit rundgång här. Det var ju de bilderna som BM frågade om.

Hej, en fråga som inte har med loken och vagnarna att göra, utan bara för att jag är nyfiken.

På tre av bilderna syns en märklig avlång byggnad ovanpå muren den med långa rader av fönster, möjligtvis kan den vara övergiven.
Vad är det för mystisk byggnad?

Inget svar på frågan, byggnaden borta, se länk eniro, stödmuren är kvar, se länk bild.
https://kartor.eniro.se/?c=59.347100,18.069795&z=17&l=historic

Bild https://mapio.net/images-p/26091447.jpg

Byggnaden revs i augusti 1976.
/tell

Hej, en fråga som inte har med loken och vagnarna att göra, utan bara för att jag är nyfiken.

På tre av bilderna syns en märklig avlång byggnad ovanpå muren den med långa rader av fönster, möjligtvis kan den vara övergiven.
Vad är det för mystisk byggnad?

Om än före min tid så ska väg- & vatten på KTH på slutet haft en bassäng mm. för forskning i vattenbyggnadsfrågor, säkerligen i samarbete med Statens Väginstitut som anges ovan.

Bl.a. fanns en bassäng där man rekonstruerade förloppet när Ragundasjön tömdes på sitt vatten 6 juni 1796 (men det är inte därför vi firar nationaldagen har flera sagt till mig ;) ).

Jag har lite bilder från experimentet när Lekängsåsen olyckligtvis genombröts, men å andra sidan hade vi inte haft det mäktiga Döda fallet ovanför Bispgården i Jämtland :-) .

Nog om experimentet, vid fotot tagande så fick nog byggnaden anses tillhöra Kungl. tekniska högskolan om än idag i förgängelsen :-) ;-) :-D .

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

SRJ, Östra station 1965. Del 3, 4 bilder (Fordon: allmänt)