B och inte B i rälsbusslittera? - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Varför fanns inget B med i litteran för t.ex Yo1/Yo1s/Yoa2/Yo1p när det är med i t.ex YBo4p/YBo5p/YBo4/YBo6/YBoa6?

Varför fanns inget B med i litteran för t.ex Yo1/Yo1s/Yoa2/Yo1p när det är med i t.ex YBo4p/YBo5p/YBo4/YBo6/YBoa6?

Förmodligen för att rälsbussarna från början bara fanns för dåvarande 3kl .

Jag åkte en gång 1954 i en YCF06 på Inlandsbanan. Jag vill minnas att den hette så. Halva vagnen var 3-klass resandeutrymme medan den andra hälften var inredd för transporter av gods i mindre storlekar, som kunde lastas genom de vanliga dörrarna. Det bör troligen ha funnits två stycken av dessa fordon.
Frågan varför man inte generellt hade vagnsklasslittera för rälsbussarna kan jag naturligtvis inte svara säkert på. Men jämför med motorvagnsfordonen litt X. Där fanns ju normalt inga ytterligare huvudlittera mer än för f d HNJ fyraxliga XF1 och i början några XD-vagnar. Resandeutrymmets inredning återspeglades inte heller för dessa i littereringen. Tänk t ex på SJ litt X0d5 (senare litt X05) som hade sitt ursprung på Lysekilsbanan. Den hade både 2 och 3 klass sittutrymme. Och elmotorvagnarna hade inte heller klasslittera mer än för släpvagnarna.
Sven B

Jag åkte en gång 1954 i en YCF06 på Inlandsbanan. Jag vill minnas att den hette så. Halva vagnen var 3-klass resandeutrymme medan den andra hälften var inredd för transporter av gods i mindre storlekar, som kunde lastas genom de vanliga dörrarna. Det bör troligen ha funnits två stycken av dessa fordon.

År 1956 ritades en rälsbuss littera YCFo6 av Maskintekniska byrån. Tanken var att kunna köra vissa tåg med lågt resandeantal på eller i anslutning till Inlandsbanan med enbart ett sådant fordon. Med hänvisning till omlopp etc så kunde dock inte linjeorganisationen finna någon ekonomi i en sådan lösning och saken förföll ganska snabbt. Vid samma tillfälle ritades även en ren godsrälsbuss littera YFo6. Inte heller den kom till utförande.

[image]

Det var intressanta uppgifter. Som jag sagt reste jag med den "halva" godsbussen 1954. Det kan då ha rört sig om ett prov inför en eventuell kommande beställning. 1954 års rälsbuss hade som sagt ingen speciell dörrutrustning för lastning och lossning, utan detta gjordes genom de
vanliga vikdörrarna. Möjligen var mellanväggen mellan förarhytten och godsrummet borttagen; de minns jag inte. Korgens fönsterindelning var också som den vanliga YC06-lösningen.
Sven B

Det finns en väsentlig skillnad mellan Y0-typerna och YB0-typerna, nämligen att de senare är multipelkopplingsbara och därmed användbara till långa tåg på ett ganska annorlunda sätt än Y0-typerna. Alla YB0, YBF0 och YS0 hade stålkorgar, vilket torde ha varit en förutsättning för att de skulle få användas i de långa tågen.
Hur man exakt valt att litterera fordon kan man förstås diskutera. Översiktligt gäller ju att Y- och Y0-fordonen inte hade någon ytterligare bokstav i huvudlitterat. Jag kommer bara ihåg två undantag: En tidningsrälsbuss litt YTi och en paketgodsrälsbuss litt YG. I övrigt fanns ju Y0, Y01, Y01s, Y02 och Y03. Dessutom en Y0a1.
YB0 fanns ju som YB04, YB06, YB07, YB08, YBF06 (åtminstone tillfälligt på Inlandsbanan), YS06 samt de smalspåriga YB04p/t och YB05p/t och dessutom de elektriska YB0a6 och YB0a7.
Y0a2 är ju ett ganska sent fordon, som litterades som rälsbuss. Senare kom den ju att heta X9 som elektriskt motorvagnsfordon.
Rälsbussläpvagnarna hade förutom huvudlitt U tillsammans med B, D eller F i olika kombinationer.
Sven B

Jo allt det där känner jag till men finns det någon förklaring till varför B inte finns med i litteran för Y och Yo fordonen? Släpen till Yo fordonen hade ju t.ex B med i sina litteran, hur hänger det då ihop, då kan det väl knappast kopplas till multmöjlighet och träkorg. Och Yoa2 hade ju inte heller träkorg, men förvisso var dom inte heller multbara likt Y och Yo fordonen.

Vad var YBFo6 för fordon? Har aldrig hört talas om nån Y6 med godsutrymme.

Jo allt det där känner jag till men finns det någon förklaring till varför B inte finns med i litteran för Y och Yo fordonen? Släpen till Yo fordonen hade ju t.ex B med i sina litteran, hur hänger det då ihop, då kan det väl knappast kopplas till multmöjlighet och träkorg. Och Yoa2 hade ju inte heller träkorg, men förvisso var dom inte heller multbara likt Y och Yo fordonen.

Vad var YBFo6 för fordon? Har aldrig hört talas om nån Y6 med godsutrymme.

Det har heller aldrig funnits på normalspår, det som den tidigare skribenten skriver om bör ha varit en släpvagn av något slag, där fanns ju olika konfigurationer.

Jo allt det där känner jag till men finns det någon förklaring till varför B inte finns med i litteran för Y och Yo fordonen? Släpen till Yo fordonen hade ju t.ex B med i sina litteran, hur hänger det då ihop, då kan det väl knappast kopplas till multmöjlighet och träkorg. Och Yoa2 hade ju inte heller träkorg, men förvisso var dom inte heller multbara likt Y och Yo fordonen.

Vad var YBFo6 för fordon? Har aldrig hört talas om nån Y6 med godsutrymme.

Det har heller aldrig funnits på normalspår, det som den tidigare skribenten skriver om bör ha varit en släpvagn av något slag, där fanns ju olika konfigurationer.

Jag är inte beredd att vara lika kategorisk. Kan mycket väl tänka mig att det kan ha rört sig om en lokal anpassning där man demonterat sofforna i halva rälsbussen. Allt i väntan på leverans av lämpliga släpvagnar med godsutrymme. Den typen av lösningar har genom åren förekommit på olika fordonstyper. Inte alltid sanktionerade uppifrån.

Det är nog en rimlig förklaring som Anders Jansson anger. När jag reste med denna YCF06 i juni 1954 (länge sen, men jag kommer ihåg det) var det en förmiddag mellan Arvidsjaur och Sorsele. Föraren var en trevlig man, som vi åkt med från Jokkmokk dagen före, möjligen i samma rälsbuss. På den tiden fick man ju vistas i den främsta förarhytten under tågets gång.
Senare år såg man här och var UF ur den gamla gula trävagnsserien kopplade till YB0. Det har nog varit ganska vanligt på Inlandsbanan med bibanor.
Sven B

Jo allt det där känner jag till men finns det någon förklaring till varför B inte finns med i litteran för Y och Yo fordonen? Släpen till Yo fordonen hade ju t.ex B med i sina litteran, hur hänger det då ihop, då kan det väl knappast kopplas till multmöjlighet och träkorg. Och Yoa2 hade ju inte heller träkorg, men förvisso var dom inte heller multbara likt Y och Yo fordonen.

Vad var YBFo6 för fordon? Har aldrig hört talas om nån Y6 med godsutrymme.

Det har heller aldrig funnits på normalspår, det som den tidigare skribenten skriver om bör ha varit en släpvagn av något slag, där fanns ju olika konfigurationer.

Jag är inte beredd att vara lika kategorisk. Kan mycket väl tänka mig att det kan ha rört sig om en lokal anpassning där man demonterat sofforna i halva rälsbussen. Allt i väntan på leverans av lämpliga släpvagnar med godsutrymme. Den typen av lösningar har genom åren förekommit på olika fordonstyper. Inte alltid sanktionerade uppifrån.

Men kan den verkligen då haft det officiella litterat YBFo6 om det var en temporär lokal lösning? Kan den varit märkt med detta littera?

- - -

Men kan den verkligen då haft det officiella litterat YBFo6 om det var en temporär lokal lösning? Kan den varit märkt med detta littera?

Den som först i diskussionen förde in denna motorvagn med en salong och ett godsutrymme var Sven Bårström. Han skrev först så här: "Jag åkte en gång 1954 i en YCF06 på Inlandsbanan. Jag vill minnas att den hette så. - - -"

Sedan svarade Anders Jansson: "Jag är inte beredd att vara lika kategorisk. Kan mycket väl tänka mig att det kan ha rört sig om en lokal anpassning där man demonterat sofforna i halva rälsbussen. Allt i väntan på leverans av lämpliga släpvagnar med godsutrymme. Den typen av lösningar har genom åren förekommit på olika fordonstyper. Inte alltid sanktionerade uppifrån."

Sven Bårström svarade i morse: "Det är nog en rimlig förklaring som Anders Jansson anger. - - -"

Jag uppfattar därför att Sven Bårström inte håller fast vid sin minnesbild om att motorvagnen var märkt YCFo6. Han var inte säker ens i första inlägget.

- - -

Men kan den verkligen då haft det officiella litterat YBFo6 om det var en temporär lokal lösning? Kan den varit märkt med detta littera?

Den som först i diskussionen förde in denna motorvagn med en salong och ett godsutrymme var Sven Bårström. Han skrev först så här: "Jag åkte en gång 1954 i en YCF06 på Inlandsbanan. Jag vill minnas att den hette så. - - -"

Sedan svarade Anders Jansson: "Jag är inte beredd att vara lika kategorisk. Kan mycket väl tänka mig att det kan ha rört sig om en lokal anpassning där man demonterat sofforna i halva rälsbussen. Allt i väntan på leverans av lämpliga släpvagnar med godsutrymme. Den typen av lösningar har genom åren förekommit på olika fordonstyper. Inte alltid sanktionerade uppifrån."

Sven Bårström svarade i morse: "Det är nog en rimlig förklaring som Anders Jansson anger. - - -"

Jag uppfattar därför att Sven Bårström inte håller fast vid sin minnesbild om att motorvagnen var märkt YCFo6. Han var inte säker ens i första inlägget.

Om lösningen var temporär borde inte omlittrering gjorts. Jag hittar inget om YCFo6 i Arne Hällqvist stora bok om rälsbussar.
/tell

- - -

Men kan den verkligen då haft det officiella litterat YBFo6 om det var en temporär lokal lösning? Kan den varit märkt med detta littera?

Den som först i diskussionen förde in denna motorvagn med en salong och ett godsutrymme var Sven Bårström. Han skrev först så här: "Jag åkte en gång 1954 i en YCF06 på Inlandsbanan. Jag vill minnas att den hette så. - - -"

Sedan svarade Anders Jansson: "Jag är inte beredd att vara lika kategorisk. Kan mycket väl tänka mig att det kan ha rört sig om en lokal anpassning där man demonterat sofforna i halva rälsbussen. Allt i väntan på leverans av lämpliga släpvagnar med godsutrymme. Den typen av lösningar har genom åren förekommit på olika fordonstyper. Inte alltid sanktionerade uppifrån."

Sven Bårström svarade i morse: "Det är nog en rimlig förklaring som Anders Jansson anger. - - -"

Jag uppfattar därför att Sven Bårström inte håller fast vid sin minnesbild om att motorvagnen var märkt YCFo6. Han var inte säker ens i första inlägget.

Om lösningen var temporär borde inte omlittrering gjorts. Jag hittar inget om YCFo6 i Arne Hällqvist stora bok om rälsbussar.
/tell

Jag tycker det var intressant att man gjort en sådan lösning på ett praktiskt problem - att frakta smågods innan släpvagnarna började levereras. Undrar om det var en lokal driftverkstad som helt enkelt skruvade ur säten och ställde undan dem i något hörn så länge? Det skulle i så fall vara typiskt norrländsk praktisk problemlösning. Och knappast nödvändigt att störa stockholmarna med frågor om vilka bokstäver som klistrats/målas på långbalken. Man hade nog inte fler rälsbussar lokalt än att man kunde hålla reda på dem utan att använda littera. (Apropå det, var var rälsbussarna på norra Inlandsbanan och tvärbanorna stationerade? Östersund allihop?)

Sven, du skriver att den "... var inredd för transporter av gods i mindre storlekar ...". Hade man alltså gjort mer än bara lyft ut sätena?

I varje fall tycker jag det var mycket intressant att det fanns en (eller två) såna "bussar", än exakt vilka bokstäver som stod på långbalken.

Jag minns inte hur man hade exakt hade gjort med inredningen mer än att sätena var borttagna. Jag vill nog tro att golvet var något rustat för resgodshanteringen. Dessutom har jag sagt, att mellanväggen mellan förarhytten och F-rummet kan ha varit borttagen eller åtminstone anpassad för godsflödet. Som sagt förut, det är 66 år sen! Nu har jag nog inget mer att tillföra i saken!
Sven B

Jag minns inte hur man hade exakt hade gjort med inredningen mer än att sätena var borttagna. Jag vill nog tro att golvet var något rustat för resgodshanteringen. Dessutom har jag sagt, att mellanväggen mellan förarhytten och F-rummet kan ha varit borttagen eller åtminstone anpassad för godsflödet. Som sagt förut, det är 66 år sen! Nu har jag nog inget mer att tillföra i saken!
Sven B

Tack för all intressant information du bidrar med. I denna tråd och andra!

Om jag inte är ute och cyklar - jag är ju det ibland - så var "rälsbussarna" på linjerna Jörn-Arvidsjaur och Arvidsjaur-Gällivare hemmahörande hos 20MS i Boden. Söder om Arvidsjaur bör det ha varit Vännäs. Så Östersund och Vännäs möttes väl någonstans? Hoting?
Men så fanns det ju "snälltågen" med ombyggda Yo1s. Var de var hemmahörande har jag ingen aning om.
Berra

YCFo6 omnämns på sid 87 i rälsbussboken, ritning på sid 89.

YCFo6 omnämns på sid 87 i rälsbussboken, ritning på sid 89.

Jag bläddrade fram och tillbaka utan att se ovanstående.
Vet någon vilket nummer som byggdes om provisoriskt? YCFo6 såg ju aldrig ut som på ritningen.
/tell

YCFo6 omnämns på sid 87 i rälsbussboken, ritning på sid 89.

Jag bläddrade fram och tillbaka utan att se ovanstående.
Vet någon vilket nummer som byggdes om provisoriskt? YCFo6 såg ju aldrig ut som på ritningen.
/tell

Du kanske tittar i Arne Hällqvists gamla rälsbussbok? I "Svenska rälsbussar" från 2017 kan man läsa på sid 87, ungefär mitt i högerspalten, att i Boden hade en YCo6 provisoriskt byggts om till "YCFo6" i april 1954. Vidare att det inte blev någon beställning av sådana motorvagnar enligt ritning på sidan 87. Trafiksektionerna i Vännäs och Boden hade påtalat att 15 stycken YCFo6 kunde frigöra tio YCo6 och lika många släpvagnar av olika typer med godsutrymme. Men istället skaffade SJ fler tvåaxliga godssläpvagnar.

Men 1954 kunde Sven B alltså uppenbarligen åka med den provisoriskt ombyggda, men kanske inte ommärkta, "YCFo6".

Är det någon som känner till vilken YCo6 det var?

/Christian

Inte YBF06, eftersom det var 1954, utan YCF06! Jag är förstås inte beredd att svära alltför högljutt på att det stod så i litteramarkeringen, men medge att det inte vore helt orimligt!
Sven B

Inte YBF06, eftersom det var 1954, utan YCF06! Jag är förstås inte beredd att svära alltför högljutt på att det stod så i litteramarkeringen, men medge att det inte vore helt orimligt!
Sven B

Såg nu när jag tittade efter att du i ditt andra inlägg skrev YCFo6 men i ditt första inlägg som denna deltråden utgår ifrån skrev du YBFo6. Nu spelar det på sätt och viss mindre roll då det var F märkningen i litterat som var det intressanta. Men givetvis måste det varit YCFo6 om det var 1954.

Oavsett så tack för berättelsen, det gav ny lärdom, visste inte att denna temporära lösning för gods förekommit i Y6:ornas "barndom" så det var intressant. Dessutom ledde det till att det visades två intressanta ritningar på Y6 typer som jag inte visste hade funnit på ritningstadiet. Tack för dom Anders Jansson.

Jo allt det där känner jag till men finns det någon förklaring till varför B inte finns med i litteran för Y och Yo fordonen? Släpen till Yo fordonen hade ju t.ex B med i sina litteran, hur hänger det då ihop, då kan det väl knappast kopplas till multmöjlighet och träkorg. Och Yoa2 hade ju inte heller träkorg, men förvisso var dom inte heller multbara likt Y och Yo fordonen.
- - -

Du skriver att Yoa2, dvs senare X9, inte kunde multipelköras. Men det kunde de väl? I varje fall ingick det i SJ:s kravspec till HC.

Jo allt det där känner jag till men finns det någon förklaring till varför B inte finns med i litteran för Y och Yo fordonen? Släpen till Yo fordonen hade ju t.ex B med i sina litteran, hur hänger det då ihop, då kan det väl knappast kopplas till multmöjlighet och träkorg. Och Yoa2 hade ju inte heller träkorg, men förvisso var dom inte heller multbara likt Y och Yo fordonen.
- - -

Du skriver att Yoa2, dvs senare X9, inte kunde multipelköras. Men det kunde de väl? I varje fall ingick det i SJ:s kravspec till HC.

Du har rätt, jag som tänkte fel i hastigheten. Min hastiga minnesbild av fronterna var att där inte är några multdosor men det multkopplades såklart via kopplen.

Jo allt det där känner jag till men finns det någon förklaring till varför B inte finns med i litteran för Y och Yo fordonen? Släpen till Yo fordonen hade ju t.ex B med i sina litteran, hur hänger det då ihop, då kan det väl knappast kopplas till multmöjlighet och träkorg. Och Yoa2 hade ju inte heller träkorg, men förvisso var dom inte heller multbara likt Y och Yo fordonen.
- - -

Du skriver att Yoa2, dvs senare X9, inte kunde multipelköras. Men det kunde de väl? I varje fall ingick det i SJ:s kravspec till HC.

Du har rätt, jag som tänkte fel i hastigheten. Min hastiga minnesbild av fronterna var att där inte är några multdosor men det multkopplades såklart via kopplen.

Men det var väl sällsynt att dom kopplades, i den trafik dom användes var dom i regel lagom stora ensamma.

Men det var väl sällsynt att dom kopplades, i den trafik dom användes var dom i regel lagom stora ensamma.

Ja, Yoa2 (X9) var inte ofta multipelkopplade, men det förekom.

Att dessa tågsätt inte hade något B i litterat beror kanske på att SJ inspirerades av att elmotorvagnar/elmotorvagnssätt med normala drag- och stötinrättningar inte hade "B", exempelvis Xoa3, Xoa7, Xoa5? Medan andra elmotorvagnar/-rälsbussar som i likhet med Yoa2 inte hade normala koppel och buffertar och var av "YCo6-generationen" fick B (YBoa6, YBoa7) på grund av likheten med motsvarande dieselfordon? Helt inkonsekvent, men så har det ju ofta varit med SJ typbeteckningar på fordon.

Men det var väl sällsynt att dom kopplades, i den trafik dom användes var dom i regel lagom stora ensamma.

Ja, Yoa2 (X9) var inte ofta multipelkopplade, men det förekom.

Att dessa tågsätt inte hade något B i litterat beror kanske på att SJ inspirerades av att elmotorvagnar/elmotorvagnssätt med normala drag- och stötinrättningar inte hade "B", exempelvis Xoa3, Xoa7, Xoa5? Medan andra elmotorvagnar/-rälsbussar som i likhet med Yoa2 inte hade normala koppel och buffertar och var av "YCo6-generationen" fick B (YBoa6, YBoa7) på grund av likheten med motsvarande dieselfordon? Helt inkonsekvent, men så har det ju ofta varit med SJ typbeteckningar på fordon.

Jag har för mig (kan vara fel) att när Konferensen och Vättern sattes in så gick de mutipelkopplade på sydgång Stockholm - Mjölby.

Men det var väl sällsynt att dom kopplades, i den trafik dom användes var dom i regel lagom stora ensamma.

Ja, Yoa2 (X9) var inte ofta multipelkopplade, men det förekom.

Att dessa tågsätt inte hade något B i litterat beror kanske på att SJ inspirerades av att elmotorvagnar/elmotorvagnssätt med normala drag- och stötinrättningar inte hade "B", exempelvis Xoa3, Xoa7, Xoa5? Medan andra elmotorvagnar/-rälsbussar som i likhet med Yoa2 inte hade normala koppel och buffertar och var av "YCo6-generationen" fick B (YBoa6, YBoa7) på grund av likheten med motsvarande dieselfordon? Helt inkonsekvent, men så har det ju ofta varit med SJ typbeteckningar på fordon.

Jag har för mig (kan vara fel) att när Konferensen och Vättern sattes in så gick de multipelkopplade på sydgång Stockholm - Mjölby.

Det här nog ett arrangerat foto i samband med någon prov- eller demokörning, men det visar två kopplade Yoa2-sätt.

Den här bilden kanske är tagen vid samma tillfälle.

Här hittade jag en betydligt senare bild med två X9-sätt som förefaller vara kopplade.

jag kan bara erinra mig ett tillfälle jag åkt multipelkopplade X9; Ludvika - Fagersta - (Tillberga) någon gång i mitten av 1970-talet. Och det gick inte bra; långt stopp på linjen för felsökning några km efter Ludvika, sedan kom man igång någorlunda men måste lämna kvar ena X9-sättet i Smedjebacken. Problemen behöver naturligtvis inte alls ha berott på att man körde multipelkopplat.

När Yoa2 i början av 1960-talet sattes in i trafik Göteborg / Malmö - Alvesta - Emmaboda - Kalmar / Karlskrona (tågen "Sunnan" och "Västan" ) körde man rutinmässigt kombinerade multipelkopplade tågsätt i varje fall mellan Alvesta och Emmaboda. Vissa dagar var det dubbla tågsätt redan från Göteborg eller Malmö, men då skedde ingen ytterligare sammankoppling i Alvesta. Detta enligt Sören Svenssons artikel "SJ elmotorvagnar X9 del 1" i ÖSJ-bladet 1988 sidan 66 och följande.

Det var inte vanligt med X9 i mult, men jag drar mig till minnes en resa 1969 i februari där det gick mult Stockholm-Tillberga. Där delades tåget och en del gick till Köping och en del till Ludvika. Vill minnas att det var samma sammansättning på returen från Tillberga.

Det var inte vanligt med X9 i mult, men jag drar mig till minnes en resa 1969 i februari där det gick mult Stockholm-Tillberga. Där delades tåget och en del gick till Köping och en del till Ludvika. Vill minnas att det var samma sammansättning på returen från Tillberga.

[image] Här är multipelkopplade Yoa2 i tåg 158 (Mjölby-Stockholm) i Linköping i maj 1967

Multipelkopplade Y0a2-sätt var en mycket vanlig syn i Linköping under 1960-alet.
Varje kväll växlades dessutom Y0a2-sättet från Falun till och från skötselhallen av en motorvagn av Y6-typ inför morgondagens tur.

Multipelkopplade Y0a2-sätt var en mycket vanlig syn i Linköping under 1960-alet.
Varje kväll växlades dessutom Y0a2-sättet från Falun till och från skötselhallen av en motorvagn av Y6-typ inför morgondagens tur.

Falun - Linköping, vilken väg gick det tåget?

Multipelkopplade Y0a2-sätt var en mycket vanlig syn i Linköping under 1960-alet.
Varje kväll växlades dessutom Y0a2-sättet från Falun till och från skötselhallen av en motorvagn av Y6-typ inför morgondagens tur.

Falun - Linköping, vilken väg gick det tåget?

Det gick ett tågpar via Västerås - Sala och ett via Mjölby - Frövi - Ludvika.

YB0 fanns ju som YB04, YB06, YB07, YB08, YBF06 (åtminstone tillfälligt på Inlandsbanan), YS06 samt de smalspåriga YB04p/t och YB05p/t och dessutom de elektriska YB0a6 och YB0a7.

Om detta stämmer med att det 1954 på Inlandsbanan skulle ha funnits en motorvagn omlittrerad från YCo6 till YCFo6, vill jag nog beteckna detta som en mer eller mindre sensation! Att det dessutom har lyckats undgå alla de personer som forskat i ämnet ända fram till år 2020, är isf samtidigt otroligt!

Det som slog mig spontant, var upplägget för "tidningsbussen" Boden C (avg 02.42)-Kiruna C (ank c:a 07.00) när jag reste med den 1972. Sammansättningen var då Y7+UFV. Tvålkoppen (UFV:n) gick till Gällivare och var lastad från golv till tak med post, paket och tidningar. Y7:an gick med A-änden först och endast angränsande rökaravdelning var öppen för resande. Den övriga halvan av Y7:an var belamrad från golv till tak med post, paket och tidningar till Kiruna, men fordonet var inte ommärkt utan behöll littera Y7.

YB0 fanns ju som YB04, YB06, YB07, YB08, YBF06 (åtminstone tillfälligt på Inlandsbanan), YS06 samt de smalspåriga YB04p/t och YB05p/t och dessutom de elektriska YB0a6 och YB0a7.

Om detta stämmer med att det 1954 på Inlandsbanan skulle ha funnits en motorvagn omlittrerad från YCo6 till YCFo6, vill jag nog beteckna detta som en mer eller mindre sensation! Att det dessutom har lyckats undgå alla de personer som forskat i ämnet ända fram till år 2020, är isf samtidigt otroligt!

Då kan man ju samtidigt understryka att vi inte "vet" att det var så; men att andra svar i tråden gör gällande att detta nu skulle vara verifierad kunskap, som dock endast bygger på 66 år gamla minnesbilder. Det kan förvisso vara sant, men säkerställt som historiskt faktum, nja, det behövs nog litet till innan det kan ses på det viset...
(Observera att detta inte är polemik mot dig Bengt, men ett inlägg måste nu ligga någonstans i ett trådat forum.)

Kan det vara så enkelt att man inte kände något behov av att använda "B" i de fall där det "borde" finnas. Orsaken till att man har olika beteckningar är ju för att särskilja de olika fordonen åt. För övrigt finns det många oklarheter och inkonsekvenser när det gäller SJ:s sätt att beteckna sina fordon. Det är bara att konstatera att så blev det.

Nu kanske denna tråd avser, eller snarare blev att avse, "stålrälsbussarna" men åtminstone Yo1(p) rälsbussarna på Gotland hade väl ursprungligen, på privatbanetiden, litterat BYo? Kanske beroende på att man i nåt tidigt (planerings)skede kunde tänka sig förstaklassrälsbussar också, AYo då?

/ L G

Nu kanske denna tråd avser, eller snarare blev att avse, "stålrälsbussarna" men åtminstone Yo1(p) rälsbussarna på Gotland hade väl ursprungligen, på privatbanetiden, litterat BYo? Kanske beroende på att man i nåt tidigt (planerings)skede kunde tänka sig förstaklassrälsbussar också, AYo då?

/ L G

Men på den tiden hade man ju 3klasser så den borde hetat CYo.
Från Rälsbussboken hittar jag i vart fall uppgiften att GJ vagnar levererades som Yo- 1-4 och blev sedan SJ Yo1p.
Men HSJ (Hjo-Stenstorp) tycks ha hetat YCog 701-703.

Nu kanske denna tråd avser, eller snarare blev att avse, "stålrälsbussarna" men åtminstone Yo1(p) rälsbussarna på Gotland hade väl ursprungligen, på privatbanetiden, litterat BYo? Kanske beroende på att man i nåt tidigt (planerings)skede kunde tänka sig förstaklassrälsbussar också, AYo då?

/ L G

Men på den tiden hade man ju 3klasser så den borde hetat CYo.
Från Rälsbussboken hittar jag i vart fall uppgiften att GJ vagnar levererades som Yo- 1-4 och blev sedan SJ Yo1p.
Men HSJ (Hjo-Stenstorp) tycks ha hetat YCog 701-703.

Den här tråden blev lite konstig då det genomgående skrivits "B". När systemet infördes var det "C" som gällde. Det var väl YCo4p/t (SJ skriver ofta YCo4pt) som var först och de var beställda som Yo1p/t. Sedan skulle YCo4 och YCo5 från Kockums komma men det gjorde de aldrig.

Nåväl, märkningen på privatbanornas rälsbussar varierade, även inom samma bolag. Min teori är att "B" står för rälsbuss klass B. "Rälsbussar indelas genom dem enl. trafiktillståndet åsatt märkning i klass A och B" som det står i 1941 års säo. Det är nog ett ändringstryck förresten ...

NVHJ:s rälsbussar var oftast märkta exempelvis 18B. Det kunde även finnas ett littera såsom Yo8 (8-cylindrig motor) i märkningsfältet. Detta var inte unikt som ses i exemplet från HSJ men det förekom ett antal varianter.

Rälsbussläpvagnarna på SJ tillhörde in på 1950-talet trafiksektionerna och inte maskinsektionerna. Detta innebär att de behandlades som personvagnar och då är det praktiskt att ha ett littera som anger typ av inredning. Jag har inte hittat några djupare diskussioner om detta.

/Ola

Det var inte helt ovanligt att man dedikerade motorvagnar som rena godstransporter utan att för den skull litterera om dem eller ens bygga om dem.
T ex fyllde man resandeutrymmet med tidningar och post mellan Luleå och Kiruna.

Varför fanns inget B med i litteran för t.ex Yo1/Yo1s/Yoa2/Yo1p när det är med i t.ex YBo4p/YBo5p/YBo4/YBo6/YBoa6?

Jag tror man resonerat enligt följande. När HC-vagnarna beställdes och levererades så förutsattes att dessa skulle vara för ren persontrafik utan några andra speciella utrymmen. Därav huvudlittera Y med endast undergrupper med o, o1 samt o1s för att skilja dem åt sinsemellan. Släpvagnarna till dessa fick huvudlittera U men de byggdes i olika varianter med post-, gods- eller resandeutrymme och fick då benämningarna C, D eller F i olika kombinationer efter U:et för att visa användningsområde. Även här tillkom o och någon siffra för att särskilja dem åt. Under den stora förstatligandeperioden på 40-talet tillkom ju nya typer som Yo2 och Yo3 samt ett par rälsbussar med utrymmen enbart för gods- och tidningstransporter. Dessa fick littera YG och YT för att visa vad de hade för användningsområde.
När stålrälsbussarna projekterades så hade man nog tänkt till och tagit höjd för att att det i framtiden också skulle kunna finnas motorvagnar/rälsbussar som inte bara hade resandeutrymme utan blandning resandeutrymme och resgods eller rent godsutrymme. Därför fick de huvudlittera YC senare YB med underlittrering efter. Nu var det ju som vi vet bara på 891-spåren det kom att finnas rena godsmotorvagnar, YFo5p, alla övriga tänkta varianter kom ju bara till ritningsstadiet. På normalspåret blev det istället YSo6 som blev annat littera och där S stod för specialvagn.
Att Yoa2 kom att heta just det har jag ingen förklaring till. Yo2 fanns ju redan så Yoa9 kanske hade varit rätt. Dessutom var de ju ett kortkopplat tågsätt som man inte ändrade sammansättning på som med YBo-vagnarna.
Det kan även nämnas att Y3:orna först hade tänkt littera Yo3 om inte litterareformen kommit.
Ovan är bara spekulationer men jag tycker inte det låter helt otroligt.

Att Yoa2 kom att heta just det har jag ingen förklaring till. Yo2 fanns ju redan så Yoa9 kanske hade varit rätt. Dessutom var de ju ett kortkopplat tågsätt som man inte ändrade sammansättning på som med YBo-vagnarna.

Kan det inte helt enkelt ha varit så att SJ såg elrälsbussar och dieselrälsbussar som två separata företeelser? Yoa1 fanns redan - "provrälsbuss" från ASJ och ASEA som SJ köpte in 1954 och då gav littera Yoa1 [Hällqvist "Svenska rälsbussar" 2017 sid 354]. Elrälsbusstyp Yoa1p fanns för övrigt också; på f d MÖJ i Östergötland.

Att "paprikatågen" fick beteckningen Yoa2, och inte t ex Xoa9, bör ha berott på att SJ vid den tiden hade som princip att motorvagnar/rälsbussar utan normala buffertar och skruvkoppel skulle ha huvudlittera Y. Denna princip var dock uppenbarligen endast vägledande, därför kunde lokaltågssätten Xoa6 få huvudlittera X trots att de fram till en ganska sen tidpunkt hade centralkoppel.

Hällqvist har för övrigt ett särskilt avsnitt om litterering i sin bok från 2017. Där tycker jag det framgår ganska bra att man på SJ inte var särskilt konsekvent när det gällde fordonens typbeteckningar.

Att Yoa2 kom att heta just det har jag ingen förklaring till. Yo2 fanns ju redan så Yoa9 kanske hade varit rätt. Dessutom var de ju ett kortkopplat tågsätt som man inte ändrade sammansättning på som med YBo-vagnarna.

Yoa2 var ju dessutom en utveckling av TGOJ Yoa104 och Yoa202 samt NKlJ Yoap. Dock med skillnaden att det skulle vara enkelt att byta mellanvagnar vid behov.

Kan det inte helt enkelt ha varit så att SJ såg elrälsbussar och dieselrälsbussar som två separata företeelser? Yoa1 fanns redan - "provrälsbuss" från ASJ och ASEA som SJ köpte in 1954 och då gav littera Yoa1 [Hällqvist "Svenska rälsbussar" 2017 sid 354]. Elrälsbusstyp Yoa1p fanns för övrigt också; på f d MÖJ i Östergötland.

Provrälsbussen hade ursprungligen beteckningen YCox1. Den tillhörde ju dock inte SJ då ...

Att "paprikatågen" fick beteckningen Yoa2, och inte t ex Xoa9, bör ha berott på att SJ vid den tiden hade som princip att motorvagnar/rälsbussar utan normala buffertar och skruvkoppel skulle ha huvudlittera Y. Denna princip var dock uppenbarligen endast vägledande, därför kunde lokaltågssätten Xoa6 få huvudlittera X trots att de fram till en ganska sen tidpunkt hade centralkoppel.

Hällqvist har för övrigt ett särskilt avsnitt om litterering i sin bok från 2017. Där tycker jag det framgår ganska bra att man på SJ inte var särskilt konsekvent när det gällde fordonens typbeteckningar.

Instämmer.

/Ola

Jag säger inte emot dina tankar även om jag inte helt håller med. Yoa1p var väl i princip bara en elvariant av Yo1p liksom YBoa6 var en elvariant av YBo6. Yoa2 däremot var ju något nytt även om den byggde på TGOJ:s Yoa104 och Yoa202. Yo2 var ju kvar i trafik när Yoa2 levererades men de hade ju inget gemensamt ihop. Därför min tanke att litterat borde varit Yoa9. Att Yoa2 hade centralkoppel gör ju också att den hamnar i Y-serien. Om man följt kriterierna för YBo så borde A vagnen hetat YBFoa2 och B-vagnen YBoa2 men så blev det ju inte. Y3 skulle från början överta Yo3 som littera, ett fordon som nyss slopats ut. Det har väl varit sällsynt att ett utgånget littera så snabbt tagits över av ett nytt. Nu blev det ändå Y3 direkt.
Har inte Hällqvist bok så jag har inte läst vad han skriver men det stämmer säkert. Inkonsekvent verkar det ha varit.
Förstår heller inte hur TGOJ kom fram till littera Yoa104 och Yoa202 på sina elmotorvagnar. Det enda jag kan koppla ihop är motorstyrkan och antal vagnar i de olika tågsätten. Yoa104 430 hkr och fyra vagnar mot Yoa202:s 230 hkr och två vagnar. Slutsiffran i respektive littera skulle då syfta på antal vagnar i tågsättet.
Bemanningsmässigt skulle Yoa2 och Yoa104 bemannas med lokförare mot motorvagnsförare på de andra. Har något minne av att det var en gräns på 300 hkr som avgjorde vilken yrkeskategori som skulle köra vad.