av Anders_W, Monday, May 04, 2020, 09:04 (1746 dagar sedan)
Hej!
Har någon på forumet närmare kunskap om det tyska linjeblock som användes på TGOJ?
Jag försöker fastställa vilken typ av block (Zentralblock, Selbstblock etc; tyskarna har flera typer) som användes.
Om någon råkar sitta på teknisk dokumentation eller ritningar vore även det av intresse.
Tack på förhand!
av Ulf Pålsson, Monday, May 04, 2020, 16:16 (1746 dagar sedan) @ Anders_W
Har någon på forumet närmare kunskap om det tyska linjeblock som användes på TGOJ?
Jag försöker fastställa vilken typ av block (Zentralblock, Selbstblock etc; tyskarna har flera typer) som användes.
Jag är inte tekniskt kunnig om linjeblockeringen på TGOJ, men så mycket kan jag säga det måste ha varit en form av Selbstblock (automatiskt linjeblock), eftersom fjtkl inte kunde styra mellanblocksignalerna, utan de fungerade helt automatiskt. (I det tyska Zentralblock indikeras varje blocksignal för tågklareraren, som kan komma åt och spärra varje sådan signal.)
En egenhet med TGOJ:s linjeblock var att anläggningen hakade upp sig om man lät en färd följa efter en annan på en stationssträcka (A--B) och därefter lät den andra färden återvända till den bakomvarande stationen A. Det fanns därför en särskild regel om sa att vagnuttagning efter ett tåg på sträckan inte fick gå tillbaka till A utan måste föras vidare till B och avslutas där. Detsamma gällde A-fordonsfärd efter tåg med "oisolerat A-fordon".
av Vinberg, Monday, May 04, 2020, 16:55 (1746 dagar sedan) @ Ulf Pålsson
Kolla denna sida!
https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html
av Gunnar Ekeving, Monday, May 04, 2020, 17:05 (1746 dagar sedan) @ Vinberg
Selbstblock enligt Rehschuh, Gotthold: "Die Fernsteueranlage Ludvika - Oxelösund" i "Jahrbuch des Eisenbahnwesens" 1960.
av Anders Järvenpää, Tuesday, May 05, 2020, 13:21 (1745 dagar sedan) @ Ulf Pålsson
Riktigt så enkelt förefaller det inte begreppsmässigt vara.
Jag hänvisar till Paul Günther: Relais- und Selbstblockanlagen, Teil II Selbstblockanlagen, Josef Keller Verlag 1963 (Band 91, Eisenbahn-Lehrbücherei der DB).
Sida 15: "Unter Selbstblock ist eine Streckenblockeinrichtung zu verstehen, bei welcher der Zug die Blockvorgänge - Vorblockung und Rückblockung auslöst, ohne dasz ein Stellwerksbeamter mitwirkt." Begreppet Selbstblock innebär således automatisk linjeblockering i motsats till manuell linjeblockering.
Eftersom man i Tyskland, Finland och många andra länder använder axelräknare för hinderfrihetsdetektering inställer sig det driftsmässiga kravet att [(fjärr-)tågklareraren måste] kunna nollställa axelräknarsektionen och linjeblocket efter en felräkning. Detta kräver manövermöjlighet ner till blocksträcksnivå.
I Tyskland existerar dessutom tanken att med en speciell signal Ersatzsignal (Zs 1) kunna ge tekniskt tillstånd att passera huvudsignal i stoppställning för att undvika manuell ordergivning, vilket medför ytterligare behov av manöver på signalnivå.
Vad gäller indikeringar kan man läsa på sida 70: "Der Fahrdienstleiter soll die Betriebslage in den ihm zugeteilten Selbstblockabschnitten jederzeit erkennen können." Samtliga blocksträckor och signalfel indikeras hos Tkl vilket kräver extra utrustning. För att undvika att linjesignalkabelns trådantal växer sig oekonomiskt stort använder man kombinationer av lik- och växelström (även intermittent) på ett trådpar per signal för manöver och indikeringar med hjälp av speciella transmissionsreläsatser.
Det är mig inte känt vad tyskarna egentligen menar med begreppet Zentralblock. Jag har sett utrustningen i bruk i samband med SpDrS-ställverk och bildat mig den möjligtvis felaktiga uppfattningen att begreppet beror på att utrustningen är sammanbyggd med tillhörande ställverk. Jag behöver intervjua rätta personer för att få frågan utredd.
av Gunnar Ekeving, Tuesday, May 05, 2020, 19:49 (1745 dagar sedan) @ Anders Järvenpää
Det är mig inte känt vad tyskarna egentligen menar med begreppet Zentralblock. Jag har sett utrustningen i bruk i samband med SpDrS-ställverk och bildat mig den möjligtvis felaktiga uppfattningen att begreppet beror på att utrustningen är sammanbyggd med tillhörande ställverk.
Din uppfattning är troligen korrekt; när jag söker på Zentralblock Selbstblock kommer det upp diverse utdrag ur textböcker, t ex "Systemtechnik des Schienenverkehrs: Bahnbetrieb planen, steuern und sichern" av Jörn Pachl. Och alla verkar beskriva Zentralblock som att utrustningen är centralt placerad, ofta sammanbyggd med ett ställverk. Speciellt för Zentralblock är vidare att signalerna normalt visar stopp (vid Selbstblock normalt "kör" ) och att färden över centralblocksträckorna anses ske på tågvägar ("Blockfahrstrassen" ).
För att återvända till TGOJ så nämnde Rehschuh i sin artikel att man vid TGOJ, till skillnad från i Tyskland, inte hade några Ersatzsignale, och att föraren på ett tåg som kom till en blocksignal som visade stopp måste kontakta fjärrtågklareraren via signaltelefonen. Det finns inget i artikeln (eller någon av de andra artiklar jag lite snabbt kollat) som tyder på att TGOJ fjärrstyrning hade någon indikering av blocksignalerna i fjärrställverket (eller i närliggande stationsställverk), men det kan förstås å andra sidan ha ansetts så självklart att det inte särskilt behövde nämnas.
av Anders Järvenpää, Wednesday, May 06, 2020, 11:17 (1744 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving
I det finska utförandet av Zentralblock i SpDrS60-VR -ställverket visar blocksignalerna vanligen kör i normalläge i den inställda körriktningen (stopp i motsatt riktning). Detta kan envar själv lätt observera exempelvis mellan Böle och H:fors. Centralställverket i H:fors är jättelikt och omfattar förutom H:fors centralstation även Böle personstation och Ilmala hpl och gränsar mot Hoplax i väster och Åggelby i norr samt Ilmala driftbangård i nordväst.
I de äldre tyska automatiska linjeblocken i Finland indikera(de)s inte blocksignalerna hos fjtkl. De är spårledningsbaserade (efter elektrifieringen 125 Hz med tvåfasmotorreläer) och har såvitt jag har förstått rätt ingen speciell benägenhet att låsa sig. De tillhör körriktningsmässigt även "tvålägesvarianten" (således utan neutralt läge). Reläåtgångsmässigt är konstruktionen rimligt krävande.
De tyska konstruktionerna avsedda för Tyskland förefaller ofta vara väldigt påkostade. Exportvarianter verkar vara enklare och billigare, annars hade de tyska leverantörerna förmodligen knappast klarat sig i den internationella konkurrensen. Vi behöver även komma i håg att fjärrstyrning av långa sträckor enligt nordisk (eller för den delen amerikansk) förebild har varit ett tämligen begränsat fenomen i Tyskland. Lokalbevakning är fortfarande vanligt i dagens Tyskland och fjärrstyrningen av stora reläställverk ingen självklarhet. Jag har vid studiebesök tittat in i apparatskåp och förundrat mig storligen över en systemlösning där man har dubblerat hela den moderna fjärrstyrningen och lagt in samtliga manövrar genom seriekopplade slutkontakter i orderreläerna i bägge halvorna. För att få igenom en manöver måste således samma order komma genom bägge systemen. Jag fick inget vettigt svar på min fråga varför man har gått in för detta dyra och tillgänglighetsförsämrande arrangemang men däremot framkom ur svaret den klara tanken på att ur fjtkl synvinkel ska reläställverk fungera exakt på samma sätt som datorställverk.
av Leif B, Wednesday, May 06, 2020, 17:38 (1744 dagar sedan) @ Anders Järvenpää
I det finska utförandet av Zentralblock i SpDrS60-VR -ställverket visar blocksignalerna vanligen kör i normalläge i den inställda körriktningen (stopp i motsatt riktning). Detta kan envar själv lätt observera exempelvis mellan Böle och H:fors. Centralställverket i H:fors är jättelikt och omfattar förutom H:fors centralstation även Böle personstation och Ilmala hpl och gränsar mot Hoplax i väster och Åggelby i norr samt Ilmala driftbangård i nordväst.
I de äldre tyska automatiska linjeblocken i Finland indikera(de)s inte blocksignalerna hos fjtkl. De är spårledningsbaserade (efter elektrifieringen 125 Hz med tvåfasmotorreläer) och har såvitt jag har förstått rätt ingen speciell benägenhet att låsa sig. De tillhör körriktningsmässigt även "tvålägesvarianten" (således utan neutralt läge). Reläåtgångsmässigt är konstruktionen rimligt krävande.
De tyska konstruktionerna avsedda för Tyskland förefaller ofta vara väldigt påkostade. Exportvarianter verkar vara enklare och billigare, annars hade de tyska leverantörerna förmodligen knappast klarat sig i den internationella konkurrensen. Vi behöver även komma i håg att fjärrstyrning av långa sträckor enligt nordisk (eller för den delen amerikansk) förebild har varit ett tämligen begränsat fenomen i Tyskland. Lokalbevakning är fortfarande vanligt i dagens Tyskland och fjärrstyrningen av stora reläställverk ingen självklarhet. Jag har vid studiebesök tittat in i apparatskåp och förundrat mig storligen över en systemlösning där man har dubblerat hela den moderna fjärrstyrningen och lagt in samtliga manövrar genom seriekopplade slutkontakter i orderreläerna i bägge halvorna. För att få igenom en manöver måste således samma order komma genom bägge systemen. Jag fick inget vettigt svar på min fråga varför man har gått in för detta dyra och tillgänglighetsförsämrande arrangemang men däremot framkom ur svaret den klara tanken på att ur fjtkl synvinkel ska reläställverk fungera exakt på samma sätt som datorställverk.
Enligt en viss blockman i vår gemensamma bekantskapskrets så ska det i Tyskland (och Schweiz) vara krav på att fjärrstyrningssystem är fail-safe. (Så om man fått det med modersmjölken och hela livet tillämpat det med tysk noggrannhet, förstår jag att det kunde vara svårt att förstå din fråga.)