En röd signal framåt

[image]

Denna bild är "lånad" från Eksjö museum (D1169).
Bilden är tagen mellan 1898 och 1915.

Loket NOJ18 har en röd skärm framför höger signal.
Vad betyder det?
Var hittar jag regler och när upphörde bruket?

Det där är röda glas som sattes framför lyktglaset för att i mörker markera bakändan om loket gick back ensamt. Alla de äldre, åtminstone, elloken som D osv hade sådana att sätta framför de nedre signalerna (lyktorna) Det var ju på senare år -ja sextio kanske - som påbud kom att loken skulle ha lyktorna tända dagtid för att lättare observeras vid övergångar och andra platser med biltrafik och gående. Finns en bild på BJ O lok 216 vill jag minnas, på G Bs med glasen monterade. Var det inte mörker och inte lyktorna tända så kunde de ju sitta på.

Det troliga är att loket ska gå/har gått backgående som ensamt lok på linjen med rött sken bakåt.

Det var ju så att dragande fordon i tåg ursprungligen skulle ha en vit och en röd lykta framtill. Detta ändrades när dubbelspår började byggas. Därefter skulle det vara två vita framåt. Ändrades ca 1907 vill jag minnas./HBK

Helt riktigt.

Gamla ånglokskännaren i Västervik Wilhelm Häggström sade alltid att detta med rött glas vid höger lykta ändrades 1904.

Tack
Båda årtalen ger en tajtare tidsbestämning av fotot, men jag är inte nöjd.

När slutade NOJ med röd skärm, kan jag läsa nån gammal Ej-SÄO?
Har ni några idéer?

Bilden bör vara senast 1910 när loket byggdes om till överhettat tvillinglok. Säkerhetsventilen för lågtrycksdelen i kompoundutförande syns framför skorstenen.

Sökte i forumet. Ulf Pålsson hade besked.

"Ulf Pålsson , Stockholm, tisdag, juni 03, 2008, 17:27

Vid SJ användes rött sken som utmärkning av framänden på tåg enligt följande:
-- Till 1877: Rött sken från lykta på förarens sidan och ofärgat sken från lykta på den andra sidan.
-- 1877-1903: Rött sken från lykta till höger och ofärgat sken från lykta till vänster.
-- 1903-1929, för tåg som framfördes på högerspår vid enkelspårsdrift på dubbelspår: Rött sken från lykta till höger och ofärgat sken från lykta till vänster. (Som dagsignal användes en röd skärm till höger för denna signalering.)
Vid enskilda järnvägar gällde följande enligt det allmänna tjänstgöringsreglementet för EJ (andra regler kan ha gällt vid vissa EJ):
-- 1880-1906: Samma som vid SJ 1877-1903.
-- 1921-1936: Samma som vid SJ 1903-1929."

Tack alla.

Kan det vara så att slopandet av röd-vit frontsignal på högerspår sammanföll med att den sista dubbelspårssträckan fick automatiskt linjeblock? Med denna teknik bortfaller ju behovet.

Kan det vara så att slopandet av röd-vit frontsignal på högerspår sammanföll med att den sista dubbelspårssträckan fick automatiskt linjeblock? Med denna teknik bortfaller ju behovet.

Nej, det finns inget samband. De sista dubbelspårssträckorna utan linjeblockering försvann långt senare, först på 1960-talet. Och till 1996 fanns det på Roslagsbanan dubbelspårssträckor med linjeblockering endast på vänsterspår (de tillhörde SJ till mellan 1959 och 1972).

Min gissning är att den särskilda frontsignalen till 1929 (till 1936 på EJ) vid körning på högerspår föranleddes av uppfattningen att arbetande banpersonal på linjen behövde kunna se tydligt på avstånd att tåget framfördes på högerspår. Slopandet år 1929 (1936) berodde på att det ansågs ta för lång tid att stanna och sätta upp resp. ta ned signaleringen vid början resp. slutet av sträckan med enkelspårsdrift, gissar jag också. (Fast det fanns lok som var försedda med en från förarhytten "fjärrstyrd" anordning som satte dit och tog bort ett rött glas -- det har vi tidigare sett exempel på här i JF.)
/up

Kan det vara så att slopandet av röd-vit frontsignal på högerspår sammanföll med att den sista dubbelspårssträckan fick automatiskt linjeblock? Med denna teknik bortfaller ju behovet.

Nej, det finns inget samband. De sista dubbelspårssträckorna utan linjeblockering försvann långt senare, först på 1960-talet. Och till 1996 fanns det på Roslagsbanan dubbelspårssträckor med linjeblockering endast på vänsterspår (de tillhörde SJ till mellan 1959 och 1972).

Min gissning är att den särskilda frontsignalen till 1929 (till 1936 på EJ) vid körning på högerspår föranleddes av uppfattningen att arbetande banpersonal på linjen behövde kunna se tydligt på avstånd att tåget framfördes på högerspår. Slopandet år 1929 (1936) berodde på att det ansågs ta för lång tid att stanna och sätta upp resp. ta ned signaleringen vid början resp. slutet av sträckan med enkelspårsdrift, gissar jag också. (Fast det fanns lok som var försedda med en från förarhytten "fjärrstyrd" anordning som satte dit och tog bort ett rött glas -- det har vi tidigare sett exempel på här i JF.)
/up

I Danmark rådde väl motsvarande ordning vid körning på vänsterspår till ganska nyligen, eller?
Jim

Ja. Danskarna har haft åtminstone tre olika modeller av linjeblockering, men det var först nyligen (90- eller 00-tal) som man började med symmetrisk signalering på flerspår.

Kan det vara så att slopandet av röd-vit frontsignal på högerspår sammanföll med att den sista dubbelspårssträckan fick automatiskt linjeblock? Med denna teknik bortfaller ju behovet.

Nej, det finns inget samband. De sista dubbelspårssträckorna utan linjeblockering försvann långt senare, först på 1960-talet. Och till 1996 fanns det på Roslagsbanan dubbelspårssträckor med linjeblockering endast på vänsterspår (de tillhörde SJ till mellan 1959 och 1972).

Min gissning är att den särskilda frontsignalen till 1929 (till 1936 på EJ) vid körning på högerspår föranleddes av uppfattningen att arbetande banpersonal på linjen behövde kunna se tydligt på avstånd att tåget framfördes på högerspår. Slopandet år 1929 (1936) berodde på att det ansågs ta för lång tid att stanna och sätta upp resp. ta ned signaleringen vid början resp. slutet av sträckan med enkelspårsdrift, gissar jag också. (Fast det fanns lok som var försedda med en från förarhytten "fjärrstyrd" anordning som satte dit och tog bort ett rött glas -- det har vi tidigare sett exempel på här i JF.)
/up

I Danmark rådde väl motsvarande ordning vid körning på vänsterspår till ganska nyligen, eller?
Jim

Ja. Danskarna har haft åtminstone tre olika modeller av linjeblockering, men det var först nyligen (90- eller 00-tal) som man började med symmetrisk signalering på flerspår.

Jag uppfattar att Jims fråga om ”motsvarande ordning” nog handlar om rött sken framåt. Och då är svaret: Ja, fram till någon gång mellan 2006 och 2009 förekom det en kendingssignal for tog ad venstre spor som bestod i att den nedre och i körriktningen högra frontlyktan visade rött i stället för vitt sken.

Denna kendingssignal (= frontsignal) skulle alltså föras när tåget på venstre spor, d.v.s. på ”motspår” på en dubbelspårig sträcka som inte hade likvärdigt signalerad dubbelriktad linjeblockering på båda spåren.

För att nu tala om dubbelspår och linjeblockering i Danmark: Det finns fyra olika varianter av det vi i Sverige kallar dubbelspår.

1. Dobbeltspor utan linjeblockering.
2. Dobbeltspor med linjeblockering bara på højre spor (= det ”normala” spåret). Denna variant innebär också att det inte finns några tågvägar från en station ut till venstre spor (= ”motspåret”) eller från venstre spor inte till en station, utan sådan körning måste hanteras med muntliga medgivanden.
3. Dobbeltspor med linjeblockering med fullständig signalering på højre spor men med förenklad signalering på venstre spor. Förarenleder begränsad hastighet, dels på fri bane (= linjen) och dels vid utfart från och infart till station.
4. Vekselspor, som har likvärdigt dubbelriktad signalering på båda spåren (eller alla spåren, för det kan vara fler är två), således som i Sverige.

Obs alltså att i fall 4 så kallas det strækning med vekselspordrift, inte dobbeltspor.
/up

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

En röd signal framåt (Signaler/säkerhet)