Tp med överföringsvagnar anländer till Vara i juli 1980.

Mvh Gunnar

Persontrafiken borta sedan 10 år, det blir 50 år sedan sista tågen gick den 23:e, och bangården började växa igen. Spåret närmst var väl det som byggdes -66 för att köra upp smalspårsfordon på Q37, inför nedläggningen av Göteborg - Sjövik?
Bilden visar att det kunde gå långa kollin, det förekom transporter där lastprofilen överskreds med bred marginal också.

Bilden visar att det kunde gå långa kollin, det förekom transporter där lastprofilen överskreds med bred marginal också.

Konstruktionerna kom från banans huvudkund, Necks Mekaniska Verkstad i Nossebro. Skrymmande
gods, ointressant för åkare. Även järnvägen hade en "spärr", en minsta avgift per vagn.

Nossebrobanan finns konstigt nog inte med i utredningen om de 22 trafiksvaga godsbanorna (1979 års siffror).

(...)
Nossebrobanan finns konstigt nog inte med i utredningen om de 22 trafiksvaga godsbanorna (1979 års siffror).

Vilka var de 22 banorna? Finns någon av dem kvar idag? Finns utredningen tillgänglig på nätet någonstans?

Vilka var de 22 banorna? Finns någon av dem kvar idag? Finns utredningen tillgänglig på nätet någonstans?

Den behandlar Ödeshögsbanan, Finspång-Hjortkvarn, Gislaved-Reftele, Värnamo-Kärreberga, Vetlanda-Järnforsen, godstrafiken Växjö-Västervik, Lenhovda-Sävsjöström, Berga-Sandbäckshult, Kristianstad-Gärsnäs, Hästveda-Karpalund, Kristianstad-Åhus, Dalby-Harlösa, Malmö-Tomelilla,
Hillared-Svenljunga, Vartofta-Tidaholm, Torved-Gullspång, Svanskog-Åmål, Nyhammar-Ludvika, Älvdalen-Blyberg, Rämshyttan-Idkerberget, Edsbyn-Orsa och Jämtlands-Sikås-Hammerdal. Vissa linjer är uppdelade på delavsnitt.

Utredningen omfattar 60 A 4-sidor och är ställd till Departementet (som också beställt den).
Den heter "Uppgifter om godstrafiken på trafiksvaga bandelar", är daterad 1981-04-10 och har diarienummer Ta 79-0700/0000. Signerad av gd Bengt Furbäck och kontrasignerad av trafikdirektör Gunnar Rosqvist. Om den finns på nätet vet jag inte.

Vilken trafik hade Idkerberget 1980-81?

Var inte Idkerberget en enl. SJF 611 en s.k. VLT 1/ -station, dvs endast avtalstrafik för viss kund, och det bör ju ha varit STORA och dess gruva, som då redan var nedlagd sedan ett antal år, för malmen till Damonarvet och Oxelösund.

Förekom det möjligen någon utlastning av massaved därifrån, eller var all trafik nedlagd sedan gruvan stängdes?

Tuna Hästbergs gruva hade ju nedlagts sedan flera år tillbaka.

Vilka var de 22 banorna? Finns någon av dem kvar idag? Finns utredningen tillgänglig på nätet någonstans?

Den behandlar Ödeshögsbanan, Finspång-Hjortkvarn, Gislaved-Reftele, Värnamo-Kärreberga, Vetlanda-Järnforsen, godstrafiken Växjö-Västervik, Lenhovda-Sävsjöström, Berga-Sandbäckshult, Kristianstad-Gärsnäs, Hästveda-Karpalund, Kristianstad-Åhus, Dalby-Harlösa, Malmö-Tomelilla,
Hillared-Svenljunga, Vartofta-Tidaholm, Torved-Gullspång, Svanskog-Åmål, Nyhammar-Ludvika, Älvdalen-Blyberg, Rämshyttan-Idkerberget, Edsbyn-Orsa och Jämtlands-Sikås-Hammerdal. Vissa linjer är uppdelade på delavsnitt.

Utredningen omfattar 60 A 4-sidor och är ställd till Departementet (som också beställt den).
Den heter "Uppgifter om godstrafiken på trafiksvaga bandelar", är daterad 1981-04-10 och har diarienummer Ta 79-0700/0000. Signerad av gd Bengt Furbäck och kontrasignerad av trafikdirektör Gunnar Rosqvist. Om den finns på nätet vet jag inte.

Genom googling kan man få fram protokoll om att den behandlats, däremot inte själva utredningen.

Det är bara Berga-Sandbäckshult som finns kvar och där pratar vi bara persontrafik.

Bilden visar att det kunde gå långa kollin, det förekom transporter där lastprofilen överskreds med bred marginal också.

Konstruktionerna kom från banans huvudkund, Necks Mekaniska Verkstad i Nossebro. Skrymmande
gods, ointressant för åkare. Även järnvägen hade en "spärr", en minsta avgift per vagn.

Min minnesbild är att detta tåg kom från Skarahållet men jag kan ha fel.

/Gunnar

Det är bara Berga-Sandbäckshult som finns kvar och där pratar vi bara persontrafik.

Även banan Kristianstad-Åhus finns kvar, dock utan trafik numera.

Bilden visar att det kunde gå långa kollin, det förekom transporter där lastprofilen överskreds med bred marginal också.

Konstruktionerna kom från banans huvudkund, Necks Mekaniska Verkstad i Nossebro. Skrymmande
gods, ointressant för åkare. Även järnvägen hade en "spärr", en minsta avgift per vagn.

Min minnesbild är att detta tåg kom från Skarahållet men jag kan ha fel.

/Gunnar

Ja det ser ju ut som om det kommit därifrån.

Bilden visar att det kunde gå långa kollin, det förekom transporter där lastprofilen överskreds med bred marginal också.

Konstruktionerna kom från banans huvudkund, Necks Mekaniska Verkstad i Nossebro. Skrymmande
gods, ointressant för åkare. Även järnvägen hade en "spärr", en minsta avgift per vagn.

Min minnesbild är att detta tåg kom från Skarahållet men jag kan ha fel.

/Gunnar

Det borde väl stämma, om det kommit från Nossebro borde det elektrifierade normalspåret synts bakom smalspåren. Eller?

Bilden visar att det kunde gå långa kollin, det förekom transporter där lastprofilen överskreds med bred marginal också.

Konstruktionerna kom från banans huvudkund, Necks Mekaniska Verkstad i Nossebro. Skrymmande
gods, ointressant för åkare. Även järnvägen hade en "spärr", en minsta avgift per vagn.

Min minnesbild är att detta tåg kom från Skarahållet men jag kan ha fel.

Jag har sett flera tillstånd till Necks om profilöverskridande laster - de gick ju vidare på normalspåret. Givetvis kan någon slumpartad sådan vagn ha dykt upp även från Skarahållet.

Vilken trafik hade Idkerberget 1980-81?

Var inte Idkerberget en enl. SJF 611 en s.k. VLT 1/ -station, dvs endast avtalstrafik för viss kund, och det bör ju ha varit STORA och dess gruva, som då redan var nedlagd sedan ett antal år, för malmen till Damonarvet och Oxelösund.

Förekom det möjligen någon utlastning av massaved därifrån, eller var all trafik nedlagd sedan gruvan stängdes?

Tuna Hästbergs gruva hade ju nedlagts sedan flera år tillbaka.

Utredningens sista årtalssiffror är genomgående 1979 års. Den konstaterar att bandelens trafik upphörde 1977, då Idkerbergets gruva stängdes. Detta år avsändes 589 vagnslaster om 18 988 nettoton.

Vetlanda-Järnforsen har ju kvar godstrafik till Kvillsfors. Orsa-Bollnäs har ju viss trafik till Kallholsfors.

Om tåget är på ingång, kommer det definitivt från Skara. Korsningen och rampen för lastning/lossning av Q37p ligger bakom tåget. Det kan ju också redan ha gjort rundgång för att köra över till rampen för lossning. Spåret till rampen var 4:e spåret från normalspåret räknat, se Björn Elthammars bild från resan med StLyJ sista dagen med trafik från Göteborg. Spåret närmst är nog inte spåret för att rampa smalspårsvagnar, jag har inget minne av att det var klossat, så vagnarna kan stå för lossning, men det gick att komma in direkt till det spåret från Skara.
Jag tog Realen -68, sedan tog jag mig inte till Vara så ofta.
Jag försöker länka til Ulfes bild

När jag var i Vara första gången, 1981, häpnade jag över den primitiva säkerheten på stationen. Växeln i normalspårig i bild låstes med ett enkelt hänglås men var olåst. Rakspåret efter växeln var fullt med godsvagnar. Ingen bevakade växeln när ett tåg var på ingång från Herrljunga och jag kände en påtaglig olust över tanken att jag lätt hade kunnat åstadkomma en större olycka.

Om växel inte var låst så var det någon som inte hade skött sitt jobb. Den skulle förstås vara låst när man tog in tåg. Eftersom växlarna inte var förreglade var det alltid två gröna i infartssignalerna till Vara.

Om växel inte var låst så var det någon som inte hade skött sitt jobb. Den skulle förstås vara låst när man tog in tåg. Eftersom växlarna inte var förreglade var det alltid två gröna i infartssignalerna till Vara.

Det fungerade på samma sätt i Vaggeryd ända in på 1990-talet. Växlarna skulle låsas med K12 och varje tågväg inspekteras kort tid innan tågets ankomst, men så gjordes inte. Sista åren var det två vingar (semaforer), men jag tror att det längre tillbaka medgavs full hastighet. Yttersta växeln mot Nässjö resp Värnamo förreglades dock via semaforerna, men det fanns ytterligare ganska många.

Om växel inte var låst så var det någon som inte hade skött sitt jobb. Den skulle förstås vara låst när man tog in tåg. Eftersom växlarna inte var förreglade var det alltid två gröna i infartssignalerna till Vara.

Då hade man ändå hunnit byta till huvudljussignaler. In på 50-talet fanns de gamla UVHJ- signalerna kvar, envingade semaforer. Med tidtabellssymbol att sth 40 gällde till alla
spår. I norra bangårdsänden användes t o m T-semafor, med infarts- och utfartsvinge: Den senares roll är oklar.

En liknande konstruktion fanns i västra änden av Vänersborg stn: En vanlig tvåvingad infartssemafor med utfartsvinge: Denna kontrollerade svängbron över hamnkanalen.

Om växel inte var låst så var det någon som inte hade skött sitt jobb. Den skulle förstås vara låst när man tog in tåg. Eftersom växlarna inte var förreglade var det alltid två gröna i infartssignalerna till Vara.

Det fungerade på samma sätt i Vaggeryd ända in på 1990-talet. Växlarna skulle låsas med K12 och varje tågväg inspekteras kort tid innan tågets ankomst, men så gjordes inte. Sista åren var det två vingar (semaforer), men jag tror att det längre tillbaka medgavs full hastighet. Yttersta växeln mot Nässjö resp Värnamo förreglades dock via semaforerna, men det fanns ytterligare ganska många.

Redan i 1955 års linjebok gällde sth 40 över stationen. Men då med envingade semaforer
(Särskild symbol i tdtboken). Körsignalering:
- Från Nässjö: En vinge till sp 2, 2/1 och 4, "flaggning" (Säo § 52:3) till sp 1.
- Från Värnamo: En vinge till sp 1, 2 och 4, "flaggning" till sp 7.
- Från Jönköping (I stället huvudljussignal): Ett sken till sp 1, 3, 4 och 6.
Denna indelning tycks sedan ha bestått hela tiden. Men infartssignalerna ändrades till att visa "kör 40": Semaforerna med en ny vinge och huvudljussignalen med en ny lykta.

Eftersom infart till plattformsspår alltid medförde gång i växelkurva fanns ingen körtid att vinna på att förregla växlarna. Det bidrog kanske till att den primitiva anläggningen blev kvar så länge.

Om växel inte var låst så var det någon som inte hade skött sitt jobb. Den skulle förstås vara låst när man tog in tåg. Eftersom växlarna inte var förreglade var det alltid två gröna i infartssignalerna till Vara.

Då hade man ändå hunnit byta till huvudljussignaler. In på 50-talet fanns de gamla UVHJ- signalerna kvar, envingade semaforer. Med tidtabellssymbol att sth 40 gällde till alla
spår. I norra bangårdsänden användes t o m T-semafor, med infarts- och utfartsvinge: Den senares roll är oklar.

T-semaforen mot Håkantorp lär ha varit infartssignal till Vara från Håkantorp, och den andra vingen förreglat lagerhusväxeln och spårspärren enligt en bangårdsritning på Ekevings förträffliga sida.

Bangårdsskissen.

T-semaforen mot Håkantorp lär ha varit infartssignal till Vara från Håkantorp, och den andra vingen förreglat lagerhusväxeln och spårspärren enligt en bangårdsritning på Ekevings förträffliga sida.

Tack! Lagerhusets sidospår står "i eget namn" i UVHJ linjebok och tycks alltså där ha räknats till linjen. I SJ linjebeskrivning av 1956 nämns det inte, tycks alltså ha inräknats i Vara stn.

T-semaforen mot Håkantorp lär ha varit infartssignal till Vara från Håkantorp, och den andra vingen förreglat lagerhusväxeln och spårspärren enligt en bangårdsritning på Ekevings förträffliga sida.

Tack! Lagerhusets sidospår står "i eget namn" i UVHJ linjebok och tycks alltså där ha räknats till linjen. I SJ linjebeskrivning av 1956 nämns det inte, tycks alltså ha inräknats i Vara stn.

Ser man inte spåret och T-semaforen på denna bild?

/Ola

Jo det gör man plus en många andra intressanta detaljer. Man ser att även smalspåret hade ett spår till lagerhuset och man ser smalspårets infartssignal. Den ser inte ut att ha någon vinge, men troligen är den riktad bort från fotografen, Smalspåret hade en lång högerkurva vid infarten så vingen var troligen inte riktad tvärs spåret där semaforen stod utan så att den skulle synas bra längre ut. På den här bilden ser man att även smalspåret hade en signal som förreglade lagerhusväxeln. Man ser även toppen på smalspårets infartssignal. Dessutom ser man att det inte alltid var ogräsfritt i spåret på "den gamla goda tiden" heller.

Lovely image!