Spårvidd 1093 mm i England

Denna spårvidd har varit ovanlig, och det finns olika teorier kring varför den kom att användas på två svenska järnvägar. Mest troligt är väl att Köping - Uttersberg fick spårvidd 1093 mm genom ett missförstånd. Detta istället för 1067 mm. Den vanligaste förklaringen är att banan började byggas med 1067 mm, men att loktillverkaren som fått beställningen från KUJ ville ha spårvidden verifierad (det fanns ju flera måttsystem där en tum kunde ha olika längd). Järnvägsförvaltningen skall då för säkerhets skull innan man svarade ha mätt faktisk spårvidd på den redan byggda sträckan, men angivit avståndet mellan rälernas mitt istället för deras insidor. Loken byggdes alltså för 1093 mm spårvidd, och att de inte var kompatibla med spåret upptäcktes först vid lokleveransen. Det var då enklare att justera spår och vagnar till 1093 mm.

Även den elektriska spårvägen i Stockton-on-Tees, i trafik 1898 - 1931, hade spårvidd 1093 (eller 1092) mm; i brittiskt mått 3 fot och 7 tum. Vid en snabb sökning hittar jag två förklaringar:

1. Tramway Information skriver att det tycks ha varit felräkning under byggandet

2. Enligt "Great British Tramway Networks" av Bett och Gillham 1962 [sid 20] hade redan den hästspårväg som föregick den elektriska använt ett icke-standardiserat sätt att mäta spårvidden. Så även om spårvidden officiellt var 1067 mm blev det 1093 mm om man mätte på normalt sätt. Detta omöjliggjorde en påtänkt sammankoppling med 1067-spårvägen i Darlington.

En annan förklaring har varit man på svensk sida i och för sig mätte spårvidden mellan rälernas insidor. Däremot var en svensk verktum kortare än en brittisk inch och att man på engelsk sida inte var medveten om detta. Loken levererades med spårvidd baserad på engelska tum, varför KUJ kom att spikas ut en aning för att passa loken.

3 fot 6 tum enligt gammalt svenskt mått skulle dock bara bli 1039 mm, så det verkar inte styrka den teorin.

1067 mm är lite mer än 3'7" svenska fot.
3'7" engelska fot är är 1092 mm.

Det kan vara en rimlig förklaring att det är en sammanblandning av engelska och svenska tum när det gäller KUJ.

Ja, 3 fot 7 tum i svenskt mått blir 1064 mm.
De kan ju ha mätt spårvidden och fått den till 3 fot 7 tum och så meddelat detta till England utan att tänka på att förtydliga om det var svenskt eller engelskt mått.
Den teorin verkar inte orimlig.

Ja, 3 fot 7 tum i svenskt mått blir 1064 mm.
De kan ju ha mätt spårvidden och fått den till 3 fot 7 tum och så meddelat detta till England utan att tänka på att förtydliga om det var svenskt eller engelskt mått.
Den teorin verkar inte orimlig.

Det var nog en rimlig förklaring då 3 fot 7 tum (verktum) stämmer bra med den avsedda spårvidden. Däremot var det då officiella måttsystemet decimaltum och då blir 1067mm 3.59 fot medan 1093mm blir 3.68fot. Men vid den tid som KUJ byggdes var decimaltum en nyhet och många mätt i gammalt system.
Däremot var det inte till england man rapporterade utan till Munktells i Eskilstuna men de, liksom andra 'finare' verkstäder använde engelska mått. Då blir det lätt så här...
Historien om att någon kontrollmätt och då mätt fel kan vara ett tillägg men förvisso kan ju Munktells begärt ett förtydligande i engelsk mått. Historien blir i alla fall inte sämre av det.

Ja, 3 fot 7 tum i svenskt mått blir 1064 mm.
De kan ju ha mätt spårvidden och fått den till 3 fot 7 tum och så meddelat detta till England utan att tänka på att förtydliga om det var svenskt eller engelskt mått.
Den teorin verkar inte orimlig.

Det var nog en rimlig förklaring då 3 fot 7 tum (verktum) stämmer bra med den avsedda spårvidden. Däremot var det då officiella måttsystemet decimaltum och då blir 1067mm 3.59 fot medan 1093mm blir 3.68fot. Men vid den tid som KUJ byggdes var decimaltum en nyhet och många mätt i gammalt system.
Däremot var det inte till england man rapporterade utan till Munktells i Eskilstuna men de, liksom andra 'finare' verkstäder använde engelska mått. Då blir det lätt så här...
Historien om att någon kontrollmätt och då mätt fel kan vara ett tillägg men förvisso kan ju Munktells begärt ett förtydligande i engelsk mått. Historien blir i alla fall inte sämre av det.

Jag tror fortfarande på Ahlbergs utläggning av saken, där felmätningen spelar en avgörande roll. Uppgiften om denna felmätning stammar enligt Ahlberg från brukspatron Lars Lindberg, som de aktuella åren på 1860-talet var järnvägsbolagets verkställande direktör (men förvisso kan jag tyvärr inte identifiera den exakta källan). 1 067 mm var heller inte den avsedda spårvidden utan uppträder ju bara i Adelskölds specifikationsförslag inför lokbeställningen.

Denna spårvidd har varit ovanlig, och det finns olika teorier kring varför den kom att användas på två svenska järnvägar. Mest troligt är väl att Köping - Uttersberg fick spårvidd 1093 mm genom ett missförstånd. Detta istället för 1067 mm. Den vanligaste förklaringen är att banan började byggas med 1067 mm, men att loktillverkaren som fått beställningen från KUJ ville ha spårvidden verifierad (det fanns ju flera måttsystem där en tum kunde ha olika längd). Järnvägsförvaltningen skall då för säkerhets skull innan man svarade ha mätt faktisk spårvidd på den redan byggda sträckan, men angivit avståndet mellan rälernas mitt istället för deras insidor. Loken byggdes alltså för 1093 mm spårvidd, och att de inte var kompatibla med spåret upptäcktes först vid lokleveransen. Det var då enklare att justera spår och vagnar till 1093 mm.

Finns det några kända skriftliga, samtida källor som berättar om spårvidden?

Denna spårvidd har varit ovanlig, och det finns olika teorier kring varför den kom att användas på två svenska järnvägar. Mest troligt är väl att Köping - Uttersberg fick spårvidd 1093 mm genom ett missförstånd. Detta istället för 1067 mm. Den vanligaste förklaringen är att banan började byggas med 1067 mm, men att loktillverkaren som fått beställningen från KUJ ville ha spårvidden verifierad (det fanns ju flera måttsystem där en tum kunde ha olika längd). Järnvägsförvaltningen skall då för säkerhets skull innan man svarade ha mätt faktisk spårvidd på den redan byggda sträckan, men angivit avståndet mellan rälernas mitt istället för deras insidor. Loken byggdes alltså för 1093 mm spårvidd, och att de inte var kompatibla med spåret upptäcktes först vid lokleveransen. Det var då enklare att justera spår och vagnar till 1093 mm.

Finns det några kända skriftliga, samtida källor som berättar om spårvidden?

Detta är visserligen inte en samtida källa, men i alla fall något.

I "Köping–Uttersbergs järnväg 1866–1916" skriver L.L. Lorichs (s. 39): "Som ofvan är omtaladt står uti järnvägens koncession att densamma skulle byggas med en spårvidd af 3,5 fot. Emellertid hemställde major Adelsköld vid beställningen af lokomotiven att spårvidden måtte ändras till 3,6" fot. Annan orsak därtill är omöjlig att utröna än att de af Adelsköld förut byggda hästbanorna i Värmland hade just denna spårvidd. Detta förslag blef bifallet, men i kontraktet med vederbörande fabriker blef måttet missuppfattadt på så sätt att troligen en förväxling ägde rum mellan engelska och svenska tum, hvadan såväl loken som vagnarna gjordes med en spårvidd af 3,7" fot. Sålunda kom det sig att banan hvarken fick den spårvidd, som var förutsatt uti koncessionen, eller den af major Adelsköld afsedda. Ej heller hade dessa ändringar blifvit för banans arbetschef bekantgjorda, utan då de första vagnarna kommo till Köping, befunnos de för breda för den utlagda rälsen, som måste flyttas ut nära två tum å en sträcka af flera kilometer för att de skulle kunna framgå å banan."

Problematiken har utretts av Nils Ahlberg i järnvägens sjuttiofemårsskrift. Jag ser förvisso ingen anledning att betvivla Ahlberg.

[image]

Det låter som om Lorichs i väsentliga avseenden var felunderrättad eller hade dragit fel slutsatser. Det innebär kanske i sin tur att det ganska tidigt uppstod en mer eller mindre felaktig förklaring till den udda spårvidden. Vilka källor kan Lorichs ha anlitat? Muntliga källor går ju aldrig att komma åt i efterhand, men skriftliga kan ju finnas. I den jubileumsskrift jag tidigare citerade ingår bland bilagorna ett "AFSYNINGS BEVIS" (bilaga 9), där det inledningsvis talas om att banan skulle byggas "med 3 1/2 fots spårvidd", men att det blev problem med spårvidden berörs sedan inte, utan banan "är, med samtlige dertillhörande byggnader äfvensom Materielen, fullständigt och på berömvärdt sätt utfört och fullbordad".

I Munktells leveransbok skrivs spårvidd 3`8 1/8 " men det är tillskrivet med blyerts.
Ulf Diehl

I Munktells leveransbok skrivs spårvidd 3`8 1/8 " men det är tillskrivet med blyerts.
Ulf Diehl

Ja, det är väl en rättelse i efterhand eftersom detta mått som Ahlberg skriver inte nämns i Munktells specifikation. Utspikningen av banan nämns inte ens i järnvägsbolagets styrelseprotokoll, och jag tror inte att det finns några skriftliga källor som Lorichs kan ha lutat sig mot; det är säkert som nämnt i ett annat inlägg ovan så att han dragit fel slutsatser.

Denna spårvidd har varit ovanlig, och det finns olika teorier kring varför den kom att användas på två svenska järnvägar. Mest troligt är väl att Köping - Uttersberg fick spårvidd 1093 mm genom ett missförstånd. Detta istället för 1067 mm. Den vanligaste förklaringen är att banan började byggas med 1067 mm, men att loktillverkaren som fått beställningen från KUJ ville ha spårvidden verifierad (det fanns ju flera måttsystem där en tum kunde ha olika längd). Järnvägsförvaltningen skall då för säkerhets skull innan man svarade ha mätt faktisk spårvidd på den redan byggda sträckan, men angivit avståndet mellan rälernas mitt istället för deras insidor. Loken byggdes alltså för 1093 mm spårvidd, och att de inte var kompatibla med spåret upptäcktes först vid lokleveransen. Det var då enklare att justera spår och vagnar till 1093 mm.

Även den elektriska spårvägen i Stockton-on-Tees, i trafik 1898 - 1931, hade spårvidd 1093 (eller 1092) mm; i brittiskt mått 3 fot och 7 tum. Vid en snabb sökning hittar jag två förklaringar:

1. Tramway Information skriver att det tycks ha varit felräkning under byggandet

2. Enligt "Great British Tramway Networks" av Bett och Gillham 1962 [sid 20] hade redan den hästspårväg som föregick den elektriska använt ett icke-standardiserat sätt att mäta spårvidden. Så även om spårvidden officiellt var 1067 mm blev det 1093 mm om man mätte på normalt sätt. Detta omöjliggjorde en påtänkt sammankoppling med 1067-spårvägen i Darlington.

Majoriteten av de brittiska spårvägarna hade spårvidd 1435mm (4' 8 1/2" ) eller 1067mm (3' 6" ). Det fanns ett fåtal med spårvidd 1093mm (3' 7" ) och några andra med spårvidd 1416mm (4'). Andra förekommande spårvidder var 914m (3') och 762mm (2' 6" ).

Denna spårvidd har varit ovanlig, och det finns olika teorier kring varför den kom att användas på två svenska järnvägar. Mest troligt är väl att Köping - Uttersberg fick spårvidd 1093 mm genom ett missförstånd. Detta istället för 1067 mm. Den vanligaste förklaringen är att banan började byggas med 1067 mm, men att loktillverkaren som fått beställningen från KUJ ville ha spårvidden verifierad (det fanns ju flera måttsystem där en tum kunde ha olika längd). Järnvägsförvaltningen skall då för säkerhets skull innan man svarade ha mätt faktisk spårvidd på den redan byggda sträckan, men angivit avståndet mellan rälernas mitt istället för deras insidor. Loken byggdes alltså för 1093 mm spårvidd, och att de inte var kompatibla med spåret upptäcktes först vid lokleveransen. Det var då enklare att justera spår och vagnar till 1093 mm.

Även den elektriska spårvägen i Stockton-on-Tees, i trafik 1898 - 1931, hade spårvidd 1093 (eller 1092) mm; i brittiskt mått 3 fot och 7 tum. Vid en snabb sökning hittar jag två förklaringar:

1. Tramway Information skriver att det tycks ha varit felräkning under byggandet

2. Enligt "Great British Tramway Networks" av Bett och Gillham 1962 [sid 20] hade redan den hästspårväg som föregick den elektriska använt ett icke-standardiserat sätt att mäta spårvidden. Så även om spårvidden officiellt var 1067 mm blev det 1093 mm om man mätte på normalt sätt. Detta omöjliggjorde en påtänkt sammankoppling med 1067-spårvägen i Darlington.

Hur lyckas man mäta så? Vad det fotmåttet man mätte för att hitta 1067mm på en räls lagd med 3 for 7 tum spårvidd?

Var det inte Frankrike som någon gång angav normalpårvidd (1435mm) som 1.5m för att slippa tum-måttet? Fungerade bra om man mätte c/c-avståndet med viss räls men fungerade sämre med grövre räler.

Denna spårvidd har varit ovanlig, och det finns olika teorier kring varför den kom att användas på två svenska järnvägar. Mest troligt är väl att Köping - Uttersberg fick spårvidd 1093 mm genom ett missförstånd. Detta istället för 1067 mm. Den vanligaste förklaringen är att banan började byggas med 1067 mm, men att loktillverkaren som fått beställningen från KUJ ville ha spårvidden verifierad (det fanns ju flera måttsystem där en tum kunde ha olika längd). Järnvägsförvaltningen skall då för säkerhets skull innan man svarade ha mätt faktisk spårvidd på den redan byggda sträckan, men angivit avståndet mellan rälernas mitt istället för deras insidor. Loken byggdes alltså för 1093 mm spårvidd, och att de inte var kompatibla med spåret upptäcktes först vid lokleveransen. Det var då enklare att justera spår och vagnar till 1093 mm.

Även den elektriska spårvägen i Stockton-on-Tees, i trafik 1898 - 1931, hade spårvidd 1093 (eller 1092) mm; i brittiskt mått 3 fot och 7 tum. Vid en snabb sökning hittar jag två förklaringar:

1. Tramway Information skriver att det tycks ha varit felräkning under byggandet

2. Enligt "Great British Tramway Networks" av Bett och Gillham 1962 [sid 20] hade redan den hästspårväg som föregick den elektriska använt ett icke-standardiserat sätt att mäta spårvidden. Så även om spårvidden officiellt var 1067 mm blev det 1093 mm om man mätte på normalt sätt. Detta omöjliggjorde en påtänkt sammankoppling med 1067-spårvägen i Darlington.

Hur lyckas man mäta så? Vad det fotmåttet man mätte för att hitta 1067mm på en räls lagd med 3 for 7 tum spårvidd?

Var det inte Frankrike som någon gång angav normalpårvidd (1435mm) som 1.5m för att slippa tum-måttet? Fungerade bra om man mätte c/c-avståndet med viss räls men fungerade sämre med grövre räler.

I vart fall i Italien så lagstiftades att stambanorna skulle byggas med 1,5m spårvidd och sidobanor med 1m.
Man insåg dock att 1435mm var det bästa för framtiden och på ett kreativt sätt ansågs att 1,5 skulle mätas från mitten på skenorna så det blev 1435 i innerkant. På samma sätt fick smalspåtsbanorna 950mm spårvidd.

......

Var det inte Frankrike som någon gång angav normalpårvidd (1435mm) som 1.5m för att slippa tum-måttet? Fungerade bra om man mätte c/c-avståndet med viss räls men fungerade sämre med grövre räler.

Som jag hört, var det presidenten, som beordrade att man skulle använda det internationella (d.v.s. franska) metermåttet 1,5 meter i stället för ett tum-mått. Ingenjörerna, som var mer framsynta och tänkte på internationell samtrafik, banan skulle ju byggas mot tyska gränsen, tog som en nödlösning att uppge c/c-måttet, men byga med det som blev normalspår.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Spårvidd 1093 mm i England (Järnväg allmänt)