Inte så bra lok (Järnväg allmänt)

av Thomas Tell, Wednesday, October 28, 2020, 21:51 (1597 dagar sedan)

Fick Lokmotivmanna och Maskinist Tidning 1907-1910 i bokform. Hittade en artikel i februarinumret 1907 om de då ganska nya L-loken som hade sina brister.
[image]

/tell

Inte så bra lok

av O Magnus, Thursday, October 29, 2020, 13:06 (1597 dagar sedan) @ Thomas Tell

Dåliga gångegenskaper... Jag tänker osökt på de elektriska Pb-loken från 1922, vilka också hade mycket dåligt rykte bland lokpersonalen.

Inte så bra lok

av Kent Hedqvist, Thursday, October 29, 2020, 17:08 (1597 dagar sedan) @ Thomas Tell

Uppgiften att det var Järnvägsstyrelsens ritbyrås första konstruktion förvånar mig. Var maskinbyrån ett senare namn? Hur var det med Fredrik Almgrens alla konstruktioner, ritade han bara pannor och detaljer?
Kent

Inte så bra lok

av Ola Almquist, Thursday, October 29, 2020, 17:26 (1597 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

Uppgiften att det var Järnvägsstyrelsens ritbyrås första konstruktion förvånar mig. Var maskinbyrån ett senare namn? Hur var det med Fredrik Almgrens alla konstruktioner, ritade han bara pannor och detaljer?
Kent

Maskinbyrån bildades uppenbarligen 1898-01-01.
[link=https://www.historiskt.nu/diverse/sj-organisation/sj_org_004_1897.html#1]Statens Järnvägars organisation[/link]

/Ola

Inte så bra lok

av Olof W, Thursday, October 29, 2020, 20:42 (1597 dagar sedan) @ Thomas Tell

Infördes med tiden några av de föreslagna förbättringarna?

/Olof

L-lok och Forsmobron

av BD, Friday, October 30, 2020, 18:32 (1596 dagar sedan) @ Olof W

[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/L-/.highres/LokL-19050915-1.jpg[/img]

[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/L-/.highres/LokL-19050915-2.jpg[/img]

L-lok och Forsmobron

av Överkörmästaren, Friday, October 30, 2020, 20:09 (1596 dagar sedan) @ BD

Lite låg upplösning på dessa, går det månne att skanna med högre upplösning?

L-loken var slutet på eran Almgren med yttercylinderlok

av BD, Friday, October 30, 2020, 19:06 (1596 dagar sedan) @ Thomas Tell

L-loken var slutet på eran Almgren med yttercylinderlok. Under hans ledning var alla nya loktyper, förutom litt H, yttercylinderlok.

Efterträdaren Viktor Klemming verkar att ha varit en vän av innercylindriga lok enär de flesta enskilda banor som anskaffade lok enligt hans rekommendationer köpte lok med invändiga cylindrar. När han kunde bestämma så blev A- och E-loken innercylindriga men yttercylinderloken S och R tillkom när han var Generaldirektör Pegelows närmaste man och han då överlät Mbr i andras händer.

Innercylinderlok i andra länder

av Thomas Tell, Friday, October 30, 2020, 20:53 (1596 dagar sedan) @ BD

Var det inte mycket få rena innercylinderlok nere i europa? Fanns det överhuvudtaget några i Tyskland?
/tell

Innercylinderlok i andra länder

av skogstoken, Saturday, October 31, 2020, 23:24 (1594 dagar sedan) @ Leif B

De lok du hänvisar till i Tyskland och Österrike verkar dock vara väldigt tidiga konstruktioner. Finns det några senare exempel?

Innercylinderlok i andra länder

av Thomas Tell, Sunday, November 01, 2020, 00:18 (1594 dagar sedan) @ skogstoken

De lok du hänvisar till i Tyskland och Österrike verkar dock vara väldigt tidiga konstruktioner. Finns det några senare exempel?

Jag tänker närmast på SJ A, E, J, A6 med systrar, E3-7, L5, L11, L14-15 med flera. Modernare innercylindrade lok med överhettning.
Fanns det motsvarande moderna innercylindrade lok i andra länder? De tyska enhetsloken hade väl alla yttre cylindrar?
/tell

Innercylinderlok i andra länder

av Christer Brimalm, Sunday, November 01, 2020, 09:10 (1594 dagar sedan) @ Thomas Tell

Moderna lok med enbart innercylindrar fanns huvudsakligen i Storbritannien. Från omkring 20-talet och framåt gällde detta inte de största och effektstarkaste loken. På dessa nådde man gränsen där man inte fick plats med tillräckligt stora cylindrar enbart invändigt. Ofta valdes istället 3- eller 4-cylindriga maskinerier med en kombination av inner- och yttercylindrar. Men 2-cylinderlok med yttercylindrar fanns ända från början parallellt och kom mer och mer. Efter förstatligandet 1948 blev detta standard på alla nya loktyper.

I Tyskland och Österrike var det vanliga att man hade 2 yttercylindrar på loken i den mån det inte krävdes 3 eller 4 cylindrar. För de tyska enhetsloken var det antingen 2 yttercylindrar eller 3-cylindermaskineri med 2 ytter och 1 innercylinder som kom att gälla.

I USA var tidigt 2-cylinderlok med yttercylindrar det helt dominerande även på mycket stora lok.

Utvecklingen gick med tiden på de flesta håll mer och mer mot rena 2-cylinderlok med yttercylindrar. (Undantag Frankrike med sina compoundlok.) Vevaxlarna för innercylinderloken var en känslig konstruktionsdetalj. Enkelhet och tillgänglighet för service övervägde de fördelar med lugnare gång som innercylindermaskinerierna kunde ge.

Innercylinderlok i andra länder

av Richard Loe, Sunday, November 01, 2020, 11:35 (1594 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Moderna lok med enbart innercylindrar fanns huvudsakligen i Storbritannien. Från omkring 20-talet och framåt gällde detta inte de största och effektstarkaste loken. På dessa nådde man gränsen där man inte fick plats med tillräckligt stora cylindrar enbart invändigt. Ofta valdes istället 3- eller 4-cylindriga maskinerier med en kombination av inner- och yttercylindrar. Men 2-cylinderlok med yttercylindrar fanns ända från början parallellt och kom mer och mer. Efter förstatligandet 1948 blev detta standard på alla nya loktyper.

Det är missvisande. Med ett undantag (Southern Railway litt Q1) så var det i princip endast växellok och små industrilok som ritades och byggdes med innercylindrar i Storbritannien efter 1920. Visst, man byggde fler lok med innercylindrar efter 1920, men dessa var av redan befintliga typer.

Redan innan första världskriget hade det flesta lokingenjörerna börjat bygga lok med yttercylindrar (exempelvis Churchward på GWR, Ivatt och Gresley på GNR, Maunsell på SECR, Robinson på GCR, Hughes på LYR, samt Urie och Drummond på LSWR.) Anledningen var främst att få ut mer effekt, men också för att underlätta underhållet. Nackdelen med de tvåcylindriga loken är att dom sliter på banan när dom arbetar hårt, eftersom gången blir mer ojämn. Särskilt Robert Uries H15 och S15 godtsågslok var ökända för att slita på banan vilket var anledningen till att Maunsell byggde trecylindriga versioner av flera av hans lok (N1, U1 mfl.)

Att man fortsatte bygga växellok och industrilok med innercylindrar har med arbetsmiljön att göra. Dels så minskar risken för lokskador i form av skador på slidstyrning och cylindrar när man växlar i trånga utrymmen, dels så minskar risken för personalskador.

Southern Railway Q1 loken är ett intressant undantag. Dom byggdes som krigslok och ritades av Oliver Bullied, som själv hade tjänstgjort i ingenjörstrupperna under första världskriget. Han insåg behovet av ett robust och enkelt lok som lätt kunde underhållas, men insåg också att man behövde splitterskydda så mycket som möjligt av lokets vitala delar. Han valde att bygga ett godstågslok med innercylindrar, därför att det gick lättare och snabbare att få fram en ny panna (pannan var en befintlig standardtyp) än det var att gjuta nya cylinderblock. Resultatet blev det kraftigaste loket med axelföljd C som någonsin byggts i Storbritannien, och en av de kraftigaste med denna axelföljd i Europa.

Innercylinderlok i andra länder

av Christer Brimalm, Sunday, November 01, 2020, 11:54 (1594 dagar sedan) @ Richard Loe

Ja, du utvecklar det hela mera, men på vad sätt skulle mitt korta inlägg, där jag beskrev huvudlinjerna i utvecklingen och skälen bakom dem vara missvisande?
Du säger ju ungefär samma sak, fast med litet fler detaljer.

Innercylinderlok i andra länder

av Bertil Bengtsson, Wednesday, November 11, 2020, 22:53 (1583 dagar sedan) @ Thomas Tell

Ursäkta sent svar. Jag är på Mallorca och har mycket annat för mig än att kolla forumet noga..
Jo, i Baden fanns det runt år 1900 halvmoderna 2'B-lok med innercylindrar. De togs 1920 inte över av "Riksbanan".
I närbelägna Pfalz fanns det vid samma tid 2'B1'-maskiner med innercylindrar. De byggdes rätt snart om till fyrcylindriga kompoundlok. Inte dessa heller överlevde till "Riksbanan".
I Österrike fanns Gölsdorfs serie 9, 2'C med innercylindrar, hos både statsbanan och hos Sydbanan. De var kompoundlok. De lok som efter 1918 hamnade i "det nya mindre Österrike" byggdes i många fall om med överhettning och de fick 1938 också nummer hos tyska "Riksbanan". Några överlevde efter 1945, exempelvis i Jugoslavien (om jag inte missminner mig).
Berra

Innercylinderlok i andra länder och i N&H ritstuga

av BD, Thursday, November 12, 2020, 11:30 (1583 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

I Österrike fanns Gölsdorfs serie 9, 2'C med innercylindrar, hos både statsbanan och hos Sydbanan. De var kompoundlok. De lok som efter 1918 hamnade i "det nya mindre Österrike" byggdes i många fall om med överhettning och de fick 1938 också nummer hos tyska "Riksbanan". Några överlevde efter 1945, exempelvis i Jugoslavien (om jag inte missminner mig).
Berra

[b][img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Nohab/D-RITN/Jamfor/.highres/00900.jpg[/img]

Gölsdorfs lok tjänade som förebild för "ritpojkarna" som var studerande som tillfälligt arbetade i N&H ritkontor.

[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Nohab/D-RITN/Jamfor/.highres/00901.jpg[/img]

[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Nohab/D-RITN/.highres/D6494.jpg[/img]

På vanligt svenskt maner ritas med skorstenen till vänster på ritningen. Genom att ramarna låg utanför hjulen fanns gott om plats för cylindrarna.[/b]