Vykort

Över Vindelälven rullar tåg 21 eller 501.
/tell

Rackarns vad det blänker om pannan!

Det kan var en sjua sist i loknummret och ett nylevererat lok, 1457 1920? Nej det stämmer inte för den serien hade AGA-belysnng i fronten.
Tågsättet består av DFo1, Co6 och sedan en mycket låg vagn och därefter en hög vagn samt två till varav den sista en CFo/BFo.
/tell

Vykort

Över Vindelälven rullar tåg 21 eller 501.

Bron är mycket lik Tallbergsbro nummer 1 (Öre älv norr om Nyåker). Den bron finns kvar och används som landsvägsbro. Finns bron över Vindelälven kvar?

/Bengt

Det går ett rör på eldarsidan fram mot skorstenen ungefär som vakuumejektorns rör brukade göra, men då på förarsidan. Något typ av förvärmare på detta E-lok månne?
I övrigt verkar det ha fotogenlyktor där den vänstra nog är röd, vakuumapparater, och ingen Knorrbroms. Före 1918-20 någon gång.

Det går ett rör på eldarsidan fram mot skorstenen ungefär som vakuumejektorns rör brukade göra, men då på förarsidan. Något typ av förvärmare på detta E-lok månne?
I övrigt verkar det ha fotogenlyktor där den vänstra nog är röd, vakuumapparater, och ingen Knorrbroms. Före 1918-20 någon gång.

Röret är skyddsrör för pyrometerns kapillärrör.
E 1457 levererades med tryckluftutrustning och mavaförvärmare. E-loken hade f ö mavapumpen inne i hytten.

Notera att vakuumejektorns avlopp uppe på hyttaket finns kvar.
Vidare verkar loket ha enkelskorsten. Ett antal lok i mellanserierna levererades med dubbelskorstenar.

Rackarns vad det blänker om pannan!

Om det nu alls är pannan som blänker. Enbart en blank pannplåt skulle knappast kunna åstadkomma reflexion av solstrålarna i den omfattningen och med den intensiteten i riktning mot fotografen. Som syns på närmaste stolpskugga har fotografen ju solen nästan i ryggen. Den solriktningen borde snarare ge reflexer bort från fotografen. Solkatt från hyttens övre frontfönster skulle knappast kunna få sådan storlek. Det ser snarare ut som om det ligger något ljust på pannan. Men vad då, i så fall?

...Finns bron över Vindelälven kvar?

/Bengt

Nej! Den avbildade bron föll offer för vårfloden 1995. Den 9. juni rasade den ner i älven under den nya bron. Ett av spannen låg kvar på älvbädden delvis under vatten en bit nedströms nya bron, klart synlig från linjen, ett bra tag.

Den nyare bron klarade sig oskadd och står naturligtvis kvar.

Är det verkligen en stolpskugga man ser. Om man ser öjuset på bron och andra skuggor verkar ljuset komma mer från vänstersidan och då kan det vara en reflex från en ljus pannbeklädnad.

Är det verkligen en stolpskugga man ser. Om man ser öjuset på bron och andra skuggor verkar ljuset komma mer från vänstersidan och då kan det vara en reflex från en ljus pannbeklädnad.

Om man i stället tittar på hur ljuset reflekteras i de skapligt blanka domerna ser man också att ljuset bör falla in mot lokfronten om än i ganska stor vinkel. I och med detta är det svårt att tänka sig att reflexer från pannan skall kunna bli så kraftiga annat än bakåt längs loket. Dessutom borde de reflekterande ytorna bli ganska smala med markant avtoning uppåt och nedåt på liknande sätt som på domerna.
Den ljusa ytan förefaller betydligt planare än ett rundpannesvep.

Möjligt att det är ett skyddsrör, men en möjlighet kan också vara matarledning till en på förarsidan monterad luftpump (E-loken brukar åtm ha knorrpumpen där liksom lufttanken under förarplatsen), i så fall fins det några E-lok med en 7-a som hade luftbroms under tiden 1910-1916 (ca) nämligen 1047, 1127 & 1187). 1047 & 1187 fick den tydligen nedtagen 1916. Tendrarna L 1007 + 1008 fick ledningar för tryckluftsbroms 1910, antagligen gick de då med E-lok som levererats med tryckluftsbroms-utrustning, 1047 & 1073 var E-lok som hade tryckluftsbroms och ingick i byteskarusellen med A-loken. Har dock inte sett någon bild hur Westinghousepumpen monterades på E-loken.
Ger vagnarna någon idé om när bilden kan vara tagen?

Går det att se detaljer nu då? Här tycker jag mig se en sjua på skorstenen men det kan vara ett tresiffrigt tal då skorstenen är smal.
Vad är det vita "blänket" på pannan?
/tell

Möjligt att det är ett skyddsrör, men en möjlighet kan också vara matarledning till en på förarsidan monterad luftpump (E-loken brukar åtm ha knorrpumpen där liksom lufttanken under förarplatsen),

Titta på bilden här nedan. Där är pyrometern dessutom kompletterad med en kvicksilvertermometer. På bilden syns även en kvicksilvertermometer vilket tyder på att bilden är tidig, kanske före före världskriget.

i så fall finns det några E-lok med en 7-a som hade luftbroms under tiden 1910-1916 (ca) nämligen 1047, 1127 & 1187). 1047 & 1187 fick den tydligen nedtagen 1916. Tendrarna L 1007 + 1008 fick ledningar för tryckluftsbroms 1910, antagligen gick de då med E-lok som levererats med tryckluftsbroms-utrustning, 1047 & 1073 var E-lok som hade tryckluftsbroms och ingick i byteskarusellen med A-loken. Har dock inte sett någon bild hur Westinghousepumpen monterades på E-loken.

På Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle finns en skala 1:10-modell av ett E-lok med New-Yorkbromsutrustning.
Ett kännetecken för de lok som haft New-Yorkbroms är att de har framdörr även på vänster sida. Vet dock inte om nedanstående lok haft New-Yorkbroms men det har i alla fall dörr på framskärmens vänstersida.

Möjligt att det är ett skyddsrör, men en möjlighet kan också vara matarledning till en på förarsidan monterad luftpump (E-loken brukar åtm ha knorrpumpen där liksom lufttanken under förarplatsen),

Titta på bilden här nedan. Där är pyrometern dessutom kompletterad med en kvicksilvertermometer. På bilden syns även en kvicksilvertermometer vilket tyder på att bilden är tidig, kanske före före världskriget.

Det där är kanske ett leveransfoto? Om så är fallet så är bilden tagen 1909 vid Motala Verkstad (loket har deras tillverkningsnummer 431).

1026 är för övrigt första loket i (den moderna) B-lokserien.

/Bengt

DFo1-vagnen tycks ha boggier mod 07. Ursprungligen levererades de med mod 91.
"Den låga vagnen" ser ut som en Co1, men varför är den så låg? Tunna hjulringar och fjädrar som satt sig?
Berra

Det där är kanske ett leveransfoto? Om så är fallet så är bilden tagen 1909 vid Motala Verkstad (loket har deras tillverkningsnummer 431).

1026 är för övrigt första loket i (den moderna) B-lokserien.

/Bengt

Nja, p g a storstrejken 1909 levererades loket först 1910 även om det står 1909 på tillverkarskyltarna.
Det är inte unikt att "skyltår" och leveransår skiljer.

DFo1-vagnen tycks ha boggier mod 07. Ursprungligen levererades de med mod 91.
"Den låga vagnen" ser ut som en Co1, men varför är den så låg? Tunna hjulringar och fjädrar som satt sig?
Berra

DFo1 fick m07 1908-10.
Den höga vagnen kan vara en ABo3, restaurantvagn, med tanke på ventilernas placeringar.
/tell

Inte för att hjälper tidsbestämningen, men om man jämför den "låga" vagnen (Co1?) med den höga (ABo3?, jodå, kanske, fönsterindelningen verkar vara tämligen ojämn, om man säger så), så verkar det helt enkelt som om den "låga" just när bilden togs har fjädrat åt fotografens håll och den "höga" har fjädrat åt andra hållet!! Jämför de vagnarnas ändar. Men hitre takänden på den "höga" vagnen förundrar något, det ser "tvärt" ut! Möjligen eventuellt har vagnen också raka korgsidor och i så fall är det inte en SJ-vagn.
Co1:ans underkant sammanfaller med Co6:ans men det beror nog på att Co6 hade en värmekanal längs långbalkarna (se vagnläran 1912).
Berra

Naturen ser inte ut som vid Motala Verkstad. Var var loket ursprungligen stationerat?

M.v.h.
Ola

I Teknisk Tidskrift från 18/8 1920 beskrivs förstärkningen av vindelälvsbron för att den ska kunna ta högre axeltryck. Åren 1917 - 1919 förstärktes ett antal broar på sträckan Vännäs - Boden. Däribland Vindelälvsbron. En möjlig ledtråd kan vara att tåget på bilden dras av ett E-lok med 12,5 tons axeltryck. Hade det varit ett B-lok med 15,9 ton på drivaxlarna borde bron redan ha varit förstärkt (man förstärkte till 18 tons axeltryck).

Som sagt, en möjlighet. Men det kan ju också vara så att man tillfälligt var tvungen att sätta in ett E-lok av någon anledning och då är det inte längre någon intikation på när bilden är tagen.

Om det är så att du har skannat detta vykort så antar jag att du också har vänt det och kollat baksidan. Finns där någon datering eller poststämpel?

Hälsningar
Janne Sandgren

I Teknisk Tidskrift från 18/8 1920 beskrivs förstärkningen av vindelälvsbron för att den ska kunna ta högre axeltryck. Åren 1917 - 1919 förstärktes ett antal broar på sträckan Vännäs - Boden. Däribland Vindelälvsbron. En möjlig ledtråd kan vara att tåget på bilden dras av ett E-lok med 12,5 tons axeltryck. Hade det varit ett B-lok med 15,9 ton på drivaxlarna borde bron redan ha varit förstärkt (man förstärkte till 18 tons axeltryck).

Femte distriktet fick sina första B-lok 1919 och då borde detta tåg dragits av ett sådant.

Som sagt, en möjlighet. Men det kan ju också vara så att man tillfälligt var tvungen att sätta in ett E-lok av någon anledning och då är det inte längre någon intikation på när bilden är tagen.

Mindre troligt tror jag.

Om det är så att du har skannat detta vykort så antar jag att du också har vänt det och kollat baksidan. Finns där någon datering eller poststämpel?

Hälsningar
Janne Sandgren

Vykortet är oskrivet.
/tell

I Teknisk Tidskrift från 18/8 1920 beskrivs förstärkningen av vindelälvsbron för att den ska kunna ta högre axeltryck.

Som sagt, en möjlighet. Men det kan ju också vara så att man tillfälligt var tvungen att sätta in ett E-lok av någon anledning och då är det inte längre någon indikation på när bilden är tagen.

Tidskriftsidorna härnedan.
Vid aktuell tid drogs nog persontågen av just litt E och L. Tidigare hade Kc och möjligen litt Kd använts för persontågen.
Kanske någon kan redogöra för tågsammansättningarna 1900 - 1910?

Här står talat om att vid förstärkningsarbetena fick bron gångbanor på var sida av spåret vilket syns på vykortet. Med tanke på den ljust nymålade bron kan det vara ett foto direkt efter förstärkningsarbetenas avslutande 1 september 1920.
/tell

Hej!

Mitt förra försök till att svara försvann visst ut i cyberrymden. Vet inte vad som blev fel. Nytt försök, men nu ska jag spara texten!

I ett ohejdat anfall, av "i hastigt mod" typ, tänkte jag mycket ovetenskapligt spekulera lite kring när på dygnet som fotografiet är taget.

För det första så är det rätt att tågnumret är ojämnt då tåget går i södergång. Det ser man på att kurvan bakom tåget svänger av mot höger, mot Vindeln. Åt det andra hållet svänger järnvägen svagt av åt vänster.

Sedan visar en titt i Eniro att den gamla (numera nerrasade) bron som, i den vyn, ligger till vänster om den nya avviker något, 5 - 10 grader, åt öster norrifrån räknat.

En av räckestolparna till vänster ger ifrån sig en skugga som man kan förlänga till andra sidan. Där landar den med tre stolphålls förskjutning. Det kan röra sig om 3 x 80 cm, alltså ungefär 2,5 meters förskjutning.

På ett foto som jag tog 1969 kan man sluta sig till att det är ca 6,5 meter mellan broräckena. Med hjälp av tangenten för 2,5/6,5 får man att skuggan avviker från att ligga rätt tvärs bron avviker från detta med ca 20 grader (mindre).

Om jag tänker rätt så borde avvikelsen från geografiska väst - östliga axeln då vara ca 30 grader (för att göra det enklare) Skulle det vara tvärt om blir avvikelsen runt 15 grader (också för att göra det enklare).

Då solen rör sig 15 grader per timme så passar ju 15 och 30 grader ganska bra för ett förenklat resonemang. Om man går på det jag tror, att man ska addera, så har solen två timmar kvar innan den står rätt i väster. Klocka skulle då vara ca 16.

Den närmaste graf jag har är från 1943 och den visar att tåg 21 passerar Vindeln strax före 18. Detta behöver ju inte bevisa något alls då det ju skiljer nära 25 år mellan min graf och när detta vykort eventuellt kan vara taget. För övrigt så var väl tågen långsammare vid tiden för vykortet och då skulle man ju kunna tänka sig att det släpptes iväg några timmar tidigare från Boden för att inte komma fram alldeles för sent på förmiddagen till Stockholm. Här fordras det djupdykningar i de rätta graferna.

Som sagt, detta var högst ovetenskapligt, och jag räknar därför med att åka på några rediga, välförtjänta, käftsmällar. Nu har ni chansen att elda på redigt. Tag den!

Hälsningar
Janne Sandgren

Som sagt, detta var högst ovetenskapligt, och jag räknar därför med att åka på några rediga, välförtjänta, käftsmällar. Nu har ni chansen att elda på redigt. Tag den!

Hälsningar
Janne Sandgren

Tycker bilden visar att tåget står stilla på bron med sotaren tillsatt och påfyrning just skett inför start.
Kanske påfyrning på anmodan från fotografen för att få rök i bilden.

Vad är det vita "blänket" på pannan?

God lokputs. Ingenting annat. I lämplig belysning.

(Fast maskinen kan ju ha varit nyfernissad oxå... Hur länge höll man på med det egentligen??

Vad är det vita "blänket" på pannan?

God lokputs. Ingenting annat. I lämplig belysning.

Nej det där är inte "blänk" från fernissa eller någon annan puts. Det är reflexion från något ljust föremål, där nära nog vilken belysning som helst är lämplig. Skuggorna under reglagestången faller inte på en mörk och blank yta utan på något som närmast ser ut som vitt.

Här står talat om att vid förstärkningsarbetena fick bron gångbanor på var sida av spåret vilket syns på vykortet. Med tanke på den ljust nymålade bron kan det vara ett foto direkt efter förstärkningsarbetenas avslutande 1 september 1920.
/tell

Jag tror Thomas Tell har helt rätt. Det fanns ingen anledning att stanna ett tåg för att ta en bild 1920 om det inte var för att markera något särskilt. tex avslutade förstärkningsarbeten. Det vita kunde vara en skylt med text om detta där fotografen misslyckats med att återge bokstäverna.
Ulf Diehl

Den närmaste graf jag har är från 1943 och den visar att tåg 21 passerar Vindeln strax före 18. Detta behöver ju inte bevisa något alls då det ju skiljer nära 25 år mellan min graf och när detta vykort eventuellt kan vara taget. För övrigt så var väl tågen långsammare vid tiden för vykortet och då skulle man ju kunna tänka sig att det släpptes iväg några timmar tidigare från Boden för att inte komma fram alldeles för sent på förmiddagen till Stockholm. Här fordras det djupdykningar i de rätta graferna.

Som sagt, detta var högst ovetenskapligt, och jag räknar därför med att åka på några rediga, välförtjänta, käftsmällar. Nu har ni chansen att elda på redigt. Tag den!

Hälsningar
Janne Sandgren

Graferna från mars 1917 och sommaren 1921 anger tåg 501s avgångstid till 13.39 i Vindeln. 1923 års graf anger 13.54.

Normalplanen för tåg 501 från hösten 1919 visar DFo1, Co(1) vid behov, Co1, ABo3, ABo1, ABCo3, F. Detta stämmer inte med bildens tågsätt då någon ABCo3 inte finns i tåget. ABo1 kan den näst sista vagnen vara och den sista då en BFo. En BFo i stället för ABCo3 och F.
/tell

Visst, visst - men effekten hade inte uppstått utan en blank yta i alla fall!!!!!!!!!