Bly är, och var tidigare ännu mer, vanligt som legeringsämne. Det ingår i till exempel brons, mässing, lödtenn, och vissa stål.

Rapporten var från 1944 då det säkert var viktigt att redogöra för användningen av metaller med militär användning. För varje elektrifierad kilometer blev krigsmakten utan ett antal patronhylsor.

Gott nytt år
Olof

Viktfördelningen mellan koppar och bly stämmer ganska bra för blymantlad kabel, så det är säkert mantelbly som avses.
Kent

Stolparna på fd SWB var galvade vid uppsättningen och målades inte förrän på 70-talet.

SA

För elektrifiering av Stockholm- Tillberga -Köping räknade järnvägsstyrelsen ut(proposition nr279, 1944) att det skulle åtgå 4720 ton järn, 990 ton koppar och 650 ton bly.
Vad användes bly till ? Är det kanske blymönja för stolparna ? Elektrifieringen skulle kräva en kapitalinsats av 20.790.000:-
Vid ett kolpris på 50:- per ton skulle räntabiliteten bli 5,8%. Motsvarande för några andra linjer: Varberg-Herrljunga 4,4%, Borås-Alvesta 3,6%, Uddevalla-Herrljunga 2,6%, Östersund-Storlien 3,4%, Karlskronalinjerna 3,2%.

Fanns ingen plast att mantla kablar på den tiden.
Televerket har ju grävt ner en blyskatt av stort format, Järnvägen kanske inte ligger så långt efter ?

Sveriges Natur

Tror att de flesta av teleavdelningens mellanortskablar fortfarande ligger kvar, om inte annat för att hålla igång "signal-paret" som linjeblockeringen behöver.

Numera finns ju inte så många riktigt gamla signalställverk kvar, men dessa lär huvudsakligen vara kopplade med blymantlade kablar. Detsamma gäller säkert åtskilliga vägskydd, men där är det inte så stora mängder kabel per anläggning.

Blyet är en del av kabelskyddet. Kopparledarna är isolerade med gummi eller annat material, under krigets gummibrist användes vaxat papper. Utanpå detta ligger ibland ett textilskikt och därpå ett ganska tjockt blylager vars främsta uppgift är att skydda den inre isoleringen från fukt. Det skyddar också i viss mån mot mekaniska skador. Ytterst ligger sedan isoleringslager av gummi, textil eller annat icke ledande material ofta i flera skikt. Numera används huvudsakligen plaster för kabelisolering.
Som kuriosum kan jag nämna att när jag för några år sedan bytte ut alla elkablar i mitt sommarhus visade det sig att i ledningarna från tidigt 50-tal med gummiisolering hade isoleringen torkat och föll av så snart man rörde en kabel. Äldre ledningar från 40-talet med ”nödisolering” av vaxat papper var däremot intakta!
Kent

Du har utelämnat återledningen, förmodligen 130 mm2 kopparlina. Hjälpkraftledningen var troligen enfasig, bestående av två trådar, vardera med 6 mm diameter, således ca 28 mm2 area (se Beskrivning över strömbrytnings- och omkopplingsanordningar för SJ kontaktledningsnät; Sthlm 1936, bilaga 12 på sidan 56).

I SJ publikationer; utredningar m.m. 1943:2 (Betänkande angående utbyggnad och rationalisering av det statliga järnvägstelefonväsendet) kan man i tabell 11 (Nya kablar, erforderliga för närmaste 10-års period) på sida 217 läsa att man på sträckan Stockholm-Enköping planerade en 71-parig kabel innehållande 7 par med tråddiameter 1,4 mm, 14 fyrskruvar 1,1 mm och 18 fyrskruvar 0,9 mm. Antalet erhållna telefonförbindelser blev givetvis större med fantomisering av fyrskruvarna. Dessutom anordnades sannolikt ytterligare förbindelser med superfantomisering. Selektorledningar och liknande som krävde likströmsförbindelser kunde givetvis ej fantomiseras.

En titt i LME-katalog 32 (Tråd och kabel) från 1957 ger på sida 15 att för en armerad 151-parig lokaltelefonkabel (EPLJ) med 0,6 mm tråddiameter (således ca 0,28 mm2 ledararea) och 1,7 mm tjock blymantel som väger 3390 kg per km åtgår 795 kg koppar och 1670 kg bly per km. Järnvägens (fjärrtelefon)kablar hade dock sannolikt bättre armering jämfört med lokalkabel eftersom man måste beakta att en icke obetydlig del av traktionsströmmen väljer att ta vägen genom kabelmantlar i stället för återgångsledningen vid en elektrifierad järnväg. Material för erforderliga grenkablar, skarvar, plintar, ledningstransformatorer och pupinspolar mm. tillkommer.

I bilden bl.a. trefas hjälpkraftledning med frånskiljare i Viskafors 26.9.2020.

Hjälpkraft av äldre typ, ofta 2-fas, var 25 kvmm. Återgång och förbilina koppar 130 kvm. Skyddsjordar heldragen 6 mm-tråd, driftjordar 8 mm. Tror det motsvarar 25 resp 50 kvmm.

Mvh HP