Okänd banvaktstuga 8. (Järnväg allmänt)
Ännu en okänd banvaktstuga. Den förefaller ha tillhört Göteborgsdistriktet med hänsyn till "typsnittet" på siffran 9.
av Per-Olov Brännlund, Sunday, January 03, 2021, 20:38 (1420 dagar sedan)
Ännu en okänd banvaktstuga. Den förefaller ha tillhört Göteborgsdistriktet med hänsyn till "typsnittet" på siffran 9.
av jean, Monday, January 04, 2021, 08:48 (1420 dagar sedan) @ Per-Olov Brännlund
Göteborgsdistriktet verkar ju troligt.
Stugan 124 Hallegården visar ju uppenbara likheter både beträffande utseende och läge kring banan och till viss del även topografin bakom stugan. Men det är ju detta med numret, 493. Det stämmer ju inte alls på 124 som även sägs haft nr 23. Och vad kan "3Gsb" betyda? Göteborg-Särö?
Jag kollade även längs västkustbanan och där finns stugan 533 Lackarebäck norra som enligt Banvakt.se även haft nr 496. Backar man 3 stugor på Banvakt så hamnar man i Gårda, men det stämmer inte alls.
Studerar man bilden på digitaltmuseum och förstorar den så ser man att typsnittet på 9:an är helt annorlunda, kan ju även det tala emot Västkustbanan kanske.
av Rasmus Axelsson, Monday, January 04, 2021, 10:55 (1420 dagar sedan) @ jean
Göteborgsdistriktet verkar ju troligt.
Enbart baserat på nian eller något annat i bilden? Av de stugor som finns på banvakt.se och som haft nummer 493 hittar jag inget som passar in på denna bild någonstans i landet.
Stugan 124 Hallegården visar ju uppenbara likheter både beträffande utseende och läge kring banan och till viss del även topografin bakom stugan. Men det är ju detta med numret, 493. Det stämmer ju inte alls på 124 som även sägs haft nr 23. Och vad kan "3Gsb" betyda? Göteborg-Särö?
Jag tolkar texten som "36 s b" eller möjligen "36.5 b/h" men det rätar inte ut några av mina frågetecken. Ett tag funderade jag på om det på något sätt skulle betyda 36:e bansektionen, som dock visade ha haft sin bas i Lidköping från 1948, vilket inte stämmer tidsmässigt med banvaktens banvaktsplåt.
Jag kollade även längs västkustbanan och där finns stugan 533 Lackarebäck norra som enligt Banvakt.se även haft nr 496. Backar man 3 stugor på Banvakt så hamnar man i Gårda, men det stämmer inte alls.
Studerar man bilden på digitaltmuseum och förstorar den så ser man att typsnittet på 9:an är helt annorlunda, kan ju även det tala emot Västkustbanan kanske.
Detta är en banvaktstuga liknande SJs modell 1872 och de förekom mig veterligen inte längs Västkustbanan, där SJ istället byggde större banvaktstugor av tegel och uppenbarligen även trävarianten. Däremot var varianter av denna rätt vanliga både vid SJ och EJ.
av Leif B, Monday, January 04, 2021, 11:06 (1420 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson
Göteborgsdistriktet verkar ju troligt.
Enbart baserat på nian eller något annat i bilden? Av de stugor som finns på banvakt.se och som haft nummer 493 hittar jag inget som passar in på denna bild någonstans i landet.
Stugan 124 Hallegården visar ju uppenbara likheter både beträffande utseende och läge kring banan och till viss del även topografin bakom stugan. Men det är ju detta med numret, 493. Det stämmer ju inte alls på 124 som även sägs haft nr 23. Och vad kan "3Gsb" betyda? Göteborg-Särö?
Jag tolkar texten som "36 s b" eller möjligen "36.5 b/h" men det rätar inte ut några av mina frågetecken. Ett tag funderade jag på om det på något sätt skulle betyda 36:e bansektionen, som dock visade ha haft sin bas i Lidköping från 1948, vilket inte stämmer tidsmässigt med banvaktens banvaktsplåt.
Jag kollade även längs västkustbanan och där finns stugan 533 Lackarebäck norra som enligt Banvakt.se även haft nr 496. Backar man 3 stugor på Banvakt så hamnar man i Gårda, men det stämmer inte alls.
Studerar man bilden på digitaltmuseum och förstorar den så ser man att typsnittet på 9:an är helt annorlunda, kan ju även det tala emot Västkustbanan kanske.
Detta är en banvaktstuga liknande SJs modell 1872 och de förekom mig veterligen inte längs Västkustbanan, där SJ istället byggde större banvaktstugor av tegel och uppenbarligen även trävarianten. Däremot var varianter av denna rätt vanliga både vid SJ och EJ.
Jag tycker det står "36.5 b" eller möjligen "36.5 h". Kan det vara höjd över havet? Har man någonsin satt ut det på banvaktstugor? Ett avstånd från någon station verkar mara meningsfullt. Hmmm?
av jean, Monday, January 04, 2021, 12:13 (1420 dagar sedan) @ Leif B
Jag har ju sett att man använder bandelsnummer, är det något som tillkommit på senare år eller har dessa nummer används hela tiden? Att jag frågar är för att Stambanan mellan Linköping-Tranås har bandelsnr 365, kan men lite fantasi krysta fram "365" från den lilla texten.
Det kan även stämma hyggligt för det har funnits stugor med höga nummer på denna bandel. T.ex 483 Södra Eldslösa som även var av samma typ fast spegelvänd. Extrapolerar man framåt så borde det innebära att man hamnar i 110B Boxholm som då borde haft 493.
Frågan är hur det såg ut förr i tiden med avseende på topografi m.m. På ursprungsbilden verkar det väldigt öppet men flygbilder (även äldre) ger att det är väldigt skogligt bakom stuga 110B Boxholm.
av Rasmus Axelsson, Monday, January 04, 2021, 13:24 (1420 dagar sedan) @ jean
Jag har ju sett att man använder bandelsnummer, är det något som tillkommit på senare år eller har dessa nummer används hela tiden? Att jag frågar är för att Stambanan mellan Linköping-Tranås har bandelsnr 365, kan men lite fantasi krysta fram "365" från den lilla texten.
Systemet med bandelar finns både hos Järnvägsmuséet och Trafikverket men de är relativt moderna skapelser (jämfört med banvakter med banvaktsplåtar...).
Det kan även stämma hyggligt för det har funnits stugor med höga nummer på denna bandel. T.ex 483 Södra Eldslösa som även var av samma typ fast spegelvänd. Extrapolerar man framåt så borde det innebära att man hamnar i 110B Boxholm som då borde haft 493.
SJ-stugor av 1872 års modell är väldigt spridda över landet - både som komplement till äldre banvaktstugor vid de äldsta stambanorna och vid stambanor framemot 1880-90-talet har jag för mig...
av jean, Monday, January 04, 2021, 13:59 (1420 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson
Systemet med bandelar finns både hos Järnvägsmuséet och Trafikverket men de är relativt moderna skapelser (jämfört med banvakter med banvaktsplåtar...).
Aha, på det viset, tänkte nog att det var så egentligen att det var ett modernare påfund.
Apropå "493" så har det sagts till mig att detta är en äldre nummerserie för västra stambanan mellan Göteborg - Hallsberg. Så där kan stugan finnas, i och för sig på en sträcka av 25 mil men ändå.. Kanske att någon kan få fram lite hur numreringen såg ut på den första tiden?
av Rasmus Axelsson, Monday, January 04, 2021, 17:32 (1420 dagar sedan) @ jean
Apropå "493" så har det sagts till mig att detta är en äldre nummerserie för västra stambanan mellan Göteborg - Hallsberg. Så där kan stugan finnas, i och för sig på en sträcka av 25 mil men ändå.. Kanske att någon kan få fram lite hur numreringen såg ut på den första tiden?
Vem har sagt detta och på vilka grunder kan denna kunskap baseras? Med tanke på att Göteborg-Hallsberg var tidig ute bland stambanorna och hela sträckan känns nummer 493 som ett tidigt nummer på en totalsträcka på drygt 45 mil som smått osannolik? Det skulle ju annars innebära mer än en stuga per kilometer om man ens lät numreringen följa hela sträckan och inte baseras på distrikt.
av Anders Svensson, Monday, January 04, 2021, 19:32 (1419 dagar sedan) @ Rasmus Axelsson
...
Systemet med bandelar finns både hos Järnvägsmuséet och Trafikverket men de är relativt moderna skapelser (jämfört med banvakter med banvaktsplåtar...).
...
... konstruerades av SJK Forskning på 1980-talet, ursprungligen för att sortera och registrera det stationsbildarkiv avdelningen började bygga upp. Tanken var att det skulle vara oberoende av indelningen i SJ och EJ och olika tidsepoker och omfatta alla bandelar som finns och funnits. Det skulle också vara "frekvensorienterat", d v s på bandelar med få tilltänkta objekt skulle det omfatta längre sträckor, på bandelar med många objekt kortare sträckor - riktigt stora objekt, som knutpunkterna Stockholm C och Göteborg C fick egna nummer. Dessutom skulle knutpunkterna tilldelas endast en bandel - övriga bandelar gick fram mot knutpunkten, men inte in till den. Detta illustrerades i förteckningen över bandelar med parentes runt den slutpunkt som inte ingick i bandelen, t ex Katrineholm-(Hallsberg). Dessutom måste inte bandelar börja och sluta i knutpunkter. När SJK Forskning sedan flyttade till Västsverige så var det personer där som tyckte att systemet i stället skulle ha koppling till EJ (och SJ) samt alltid bryta i knutpunkter, så de gjorde om systemet efter sina egna idéer. När sedan boken Järnvägsdata och JVM ville börja använda bandelsnummersystemet så var det SJK Forsknings ursprungliga system man valde, så den västsvenska varianten dog ut... //Anders, inblandad i bandelsregistrets tillkomst
av Sune Nylén, Monday, January 04, 2021, 20:00 (1419 dagar sedan) @ Anders Svensson
De kunde nå rätt höga tal. Jag vet inte hur SJ räknade. Det högsta numret på Bv plåtar därifrån som jag har är 2310 samt 1116.Kanske var det något sektionsnummer inräknat här, för skulle man räkna från Stockholm borde man hamna långt borta i Otahejti.
BJ räknade från Falun och hamnade på 90 i Göteborg. Nytillkomna stugor fick gamla stug/sträckvaktsnumret plus bokstav, som Gräsberg t ex som fick 12 A. B och C förekom
också Plåtarna försvann från SJ 1909.
av Jöran Johansson, Monday, January 04, 2021, 23:05 (1419 dagar sedan) @ Sune Nylén
De kunde nå rätt höga tal. Jag vet inte hur SJ räknade. Det högsta numret på Bv-plåtar därifrån som jag har är 2310 samt 1116 .... Plåtarna försvann från SJ 1909.
De sista åren följde banvakternas tjänstenummer distriktsindelningen så att distriktets nummer blev den första siffran i banvaktens fyrsiffriga tjänstenummer. Med fem distrikt blev då de högsta från 5000 och uppåt. Vid ingången av år 1909 var högsta numret 5440. Om alldeles nya banvakter fick plåtar med numret vet jag inte. Nr 5365 fanns till salu på Tradera härom året.
av Sune Nylén, Tuesday, January 05, 2021, 08:27 (1419 dagar sedan) @ Jöran Johansson
Tack för det Jöran/Sune
av jean, Tuesday, January 05, 2021, 06:58 (1419 dagar sedan) @ jean
Jag är nästan helt övertygad om att det är 186 Sörby nära Floby. Det finns mycket som stämmer in trots att stugan idag verkar ordentligt tillbyggd. Hur omnumreringen gått till kan jag inte förklara.
-Läget stämmer jämfört med flygbild och Häradsekonomiska kartan.
-Grannhuset, det fd skolhuset skymtar till vänster i bild.
-Nummerskylten står på högkant som de gör inom andra distriktet (och även inom tredje).
-Siffran 9 är inte ihopdragen utan öppen som även 6 är inom andra distriktet.
-Uthusets läge stämmer med flygbilden.
-Stugan ligger lägre än banan, kolla och jämför med bilderna på Banvakt.se.
-Landskapet bakom stugan stämmer med flygbilden.
-Det verkar som att banan lutar åt höger vilket den också gör i verkligheten med 10 promille.
-Stugan är av SJ modell 1872 höger, dvs farstu och dörr på höger sida
Det pågår lite jakt efter en familj som bott i stugan, gissningsvis kring år 1900 +- ett par år.
av Jöran Johansson, Wednesday, January 06, 2021, 22:21 (1417 dagar sedan) @ jean
Jag är nästan helt övertygad om att det är 186 Sörby nära Floby. Det finns mycket som stämmer in trots att stugan idag verkar ordentligt tillbyggd. Hur omnumreringen gått till kan jag inte förklara.
-Läget stämmer jämfört med flygbild och Häradsekonomiska kartan.
-Grannhuset, det fd skolhuset skymtar till vänster i bild.
-Nummerskylten står på högkant som de gör inom andra distriktet (och även inom tredje).
-Siffran 9 är inte ihopdragen utan öppen som även 6 är inom andra distriktet.
-Uthusets läge stämmer med flygbilden.
-Stugan ligger lägre än banan, kolla och jämför med bilderna på Banvakt.se.
-Landskapet bakom stugan stämmer med flygbilden.
-Det verkar som att banan lutar åt höger vilket den också gör i verkligheten med 10 promille.
-Stugan är av SJ modell 1872 höger, dvs farstu och dörr på höger sidaDet pågår lite jakt efter en familj som bott i stugan, gissningsvis kring år 1900 +- ett par år.
Det kan nog betraktas som klart! Jean har träffat rätt och det är bara att uttrycka all beundran och rikta ett stort tack för att den här gåtan som legat olöst i så många år äntligen blivit uppklarad. Det kan tilläggas att bilden anges vara tagen av Ludvig Ericson i Skövde, som också var verksam i Falköping.
Banvakten är Erik Magnus Jonsson Åberg som tjänstgjorde i Sörby från 1893 till i maj 1900. Den minsta flickan var född i juni 1899, så bilden bör vara tagen inför avflyttningen från stugan. De övriga barnen var en dotter f. 1886, två söner f. 1888 och 1890 samt två döttrar f. 1893 och 1895, allt stämmer! Stugnumret är dock fortfarande ett mysterium.
av jean, Thursday, January 07, 2021, 11:41 (1417 dagar sedan) @ Jöran Johansson
Banvakten är Erik Magnus Jonsson Åberg som tjänstgjorde i Sörby från 1893 till i maj 1900. Den minsta flickan var född i juni 1899, så bilden bör vara tagen inför avflyttningen från stugan. De övriga barnen var en dotter f. 1886, två söner f. 1888 och 1890 samt två döttrar f. 1893 och 1895, allt stämmer! Stugnumret är dock fortfarande ett mysterium.
Se där Jöran, det borde ju vara sista spiken i kistan så att säga, roligt att denna gåta kunde lösas och att även på namn på personerna på bilden.
av Ola Almquist, Sunday, January 10, 2021, 11:46 (1414 dagar sedan) @ Jöran Johansson
Banvakten är Erik Magnus Jonsson Åberg som tjänstgjorde i Sörby från 1893 till i maj 1900. Den minsta flickan var född i juni 1899, så bilden bör vara tagen inför avflyttningen från stugan. De övriga barnen var en dotter f. 1886, två söner f. 1888 och 1890 samt två döttrar f. 1893 och 1895, allt stämmer! Stugnumret är dock fortfarande ett mysterium.
Det är troligt att nummerserien ändrades senast i samband med att Bohusbanan byggdes. Nya 494 ligger på den sträcka som öppnades först, 1903.
1902-01-01 gjordes en omorganisation av banverksamheten.
Det är dock lite märkligt om det inte påträffats fler bilder med nummer i äldre nummerserier.
/Ola