...

Systemet med bandelar finns både hos Järnvägsmuséet och Trafikverket men de är relativt moderna skapelser (jämfört med banvakter med banvaktsplåtar...).

...

... konstruerades av SJK Forskning på 1980-talet, ursprungligen för att sortera och registrera det stationsbildarkiv avdelningen började bygga upp. Tanken var att det skulle vara oberoende av indelningen i SJ och EJ och olika tidsepoker och omfatta alla bandelar som finns och funnits. Det skulle också vara "frekvensorienterat", d v s på bandelar med få tilltänkta objekt skulle det omfatta längre sträckor, på bandelar med många objekt kortare sträckor - riktigt stora objekt, som knutpunkterna Stockholm C och Göteborg C fick egna nummer. Dessutom skulle knutpunkterna tilldelas endast en bandel - övriga bandelar gick fram mot knutpunkten, men inte in till den. Detta illustrerades i förteckningen över bandelar med parentes runt den slutpunkt som inte ingick i bandelen, t ex Katrineholm-(Hallsberg). Dessutom måste inte bandelar börja och sluta i knutpunkter. När SJK Forskning sedan flyttade till Västsverige så var det personer där som tyckte att systemet i stället skulle ha koppling till EJ (och SJ) samt alltid bryta i knutpunkter, så de gjorde om systemet efter sina egna idéer. När sedan boken Järnvägsdata och JVM ville börja använda bandelsnummersystemet så var det SJK Forsknings ursprungliga system man valde, så den västsvenska varianten dog ut... //Anders, inblandad i bandelsregistrets tillkomst