Bilden tagen i samband med en SJK-resa från Stockholm C till Värtan 1968.
Loket användes inne på gasverkets område.
Ropstens tunnelbanestation som syns i bakgrunden invigdes 2/9 1967.

Bilden tagen i samband med en SJK-resa från Stockholm C till Värtan 1968.
Loket användes inne på gasverkets område.
Ropstens tunnelbanestation som syns i bakgrunden invigdes 2/9 1967.

Första gången jag ser en färgbild på något av dessa loken. Hur många av dessa ångackumulatorlok hade gasverket?

Vill minnas att även Silverdalens Pappersbruk utmed NOJ hade en liknande thermosmaskin på sin tid. Palle i Vika.;-)

Tack för bilden.

Om det när någon som har missat så finns loket med i filmen En Gasfilm, bland annat ca 33:30 minuter in.
https://www.filmarkivet.se/movies/en-gasfilm/

Och faktiskt så är hela filmen värd att kolla på. Dels för att det dyker upp andra skapelser som går på räls.
Men inte minst för alla miljöbilder.

Fin bild!

Vem ägde loket? Var det SJ eller privat?

Loket från Silverdalen på museet i Nässjö för tio år sedan.
Jag antar att det fortfarande finns bevarat där?

Hur fungerar det? Laddar man med ånga och kör tills trycket sinar?

Ja, men man laddar med ånga med mycket högt tryck i en tank som är bra isolerad, så ångan räcker ett bra tag för växling.
En mycket bra lösning på ställen där man ändå har tillgång till processånga i en industri "på köpet".
Ett ångackumulatorlok är enkelt och billigt att tillverka, släpper inte ut någon rök eller avgaser och kan användas även i eldfarliga miljöer som kemiska fabriker, ammunitionsupplag etc. Det fanns många sådana här lok i DDR, där de tillverkades mycket länge. I Winterthur i Schweiz arbetas det för att popularisera sådana lok igen. Konstigt att det inte finns fler i bruk idag.

Det var Stockholms gasverks lok, här är en länk till ett inlägg från 2017 med fler bilder.

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=195088#p195204

Ja, men man laddar med ånga med mycket högt tryck i en tank som är bra isolerad, så ångan räcker ett bra tag för växling.
En mycket bra lösning på ställen där man ändå har tillgång till processånga i en industri "på köpet".
Ett ångackumulatorlok är enkelt och billigt att tillverka, släpper inte ut någon rök eller avgaser och kan användas även i eldfarliga miljöer som kemiska fabriker, ammunitionsupplag etc. Det fanns många sådana här lok i DDR, där de tillverkades mycket länge. I Winterthur i Schweiz arbetas det för att popularisera sådana lok igen. Konstigt att det inte finns fler i bruk idag.

Nja,laddar man inte med 2/3-delar hetvatten och resten ånga, sedan kör man tills allt vattnet förångats?/HP

Ja, men man laddar med ånga med mycket högt tryck i en tank som är bra isolerad, så ångan räcker ett bra tag för växling.
En mycket bra lösning på ställen där man ändå har tillgång till processånga i en industri "på köpet".
Ett ångackumulatorlok är enkelt och billigt att tillverka, släpper inte ut någon rök eller avgaser och kan användas även i eldfarliga miljöer som kemiska fabriker, ammunitionsupplag etc. Det fanns många sådana här lok i DDR, där de tillverkades mycket länge. I Winterthur i Schweiz arbetas det för att popularisera sådana lok igen. Konstigt att det inte finns fler i bruk idag.

Nja,laddar man inte med 2/3-delar hetvatten och resten ånga, sedan kör man tills allt vattnet förångats?/HP

Exakt. Samma princip som för en "Ruths ångackumulator", som har varit mycket vanlig (och säkert fortfarande förekommer) inom t ex pappersbruk och andra industrier med mycket varierande ångförbrukning.
En sådan installation beskrivs i en artikel i Teknisk Tidskrift från 1938, http://runeberg.org/tektid/1938m/0041.html .

Ni har rätt, det gick till som ni skriver. När vattnet i tanken hade uppnått samma temperatur som den tillförda ångan var loket fulladdat och körklart. Sedan kunde man köra tills allt vattnet förångats, vilket var ganska länge.

Det fanns ett mindre antal högtryckslok också, där behållaren laddades upp till betydligt högre tryck än maskineriet arbetade med, men det var en mer ovanlig specialvariant för användare med särskilt höga krav på prestation.

Principen år att när man trycker in ånga med högre tryck i behållaren så kondenserar den och samtidigt höjs vattnets temperatur. När maxtrycket uppnåtts finns det hetvatten med ett viss temperatur och ett ångrum med ånga. När ångan förbrukas så sjunker trycket och temperaturen sjunker. Då frigörs mer ånga ur hetvattnet och mer ånga kan förbrukas dock men lägre tryck. Så håller det på tills trycket på den uttagbara ångan sjunkit till så lågt tryck att den inte kan användas längre. Då måste behållaren laddas igen. Det är således energin i det upphettade vattnet som nyttjas samtidigt som temperatur och ångtryck sjunker. Ångpannan i ett eldlöst lok är bara en väl isolerad behållare och därför betydligt enklare än en vanlig lokångpanna. Samma princip utnyttjas även i vanliga ånglok där man "kör på vattnet" när man behöver mer ånga än eldstaden producerar. Detta kan man bara göra kortvarigt eftersom trycket och vattenståndet sjunker.

Varför låter alla det nykonstruerade/förlängda ordet "eldstadslöst" stå kvar i stället för det rätta "eldlöst" lok. T o m i ånglokläran från 1949 används "eldlöst". Är det något sorts hyperkorrektion? :-(

/Gunnar

Varför låter alla det nykonstruerade/förlängda ordet "eldstadslöst" stå kvar i stället för det rätta "eldlöst" lok. T o m i ånglokläran från 1949 används "eldlöst". Är det något sorts hyperkorrektion? :-(

/Gunnar

Alla ånglok är väl eldlösa ibland, däremot har de då i regel en eldstad, även om det för tillfället inte är någon eld i dem. Så ”eldstadslöst” bör vara den mest exakta benämningen på lok som inte ens är försedda med eldstad.

Varför låter alla det nykonstruerade/förlängda ordet "eldstadslöst" stå kvar i stället för det rätta "eldlöst" lok. T o m i ånglokläran från 1949 används "eldlöst". Är det något sorts hyperkorrektion? :-(

/Gunnar

Alla ånglok är väl eldlösa ibland, däremot har de då i regel en eldstad, även om det för tillfället inte är någon eld i dem. Så ”eldstadslöst” bör vara den mest exakta benämningen på lok som inte ens är försedda med eldstad.

Men jag menar att det är en påhittad benämning av nördar som inte användes av fackfolk. Förment exakta benämningar gör en text mera svårläst utan flyt i språket. Mera exakt men utan språkkänsla. Om "eldlöst" duger för Ångloksläran utgiven av kungliga järnvägsstyrelsen 1949 så lär det väl duga här också.

/Gunnar

Alla ånglok är väl eldlösa ibland, däremot har de då i regel en eldstad, även om det för tillfället inte är någon eld i dem. Så ”eldstadslöst” bör vara den mest exakta benämningen på lok som inte ens är försedda med eldstad.

Men jag menar att det är en påhittad benämning av nördar som inte användes av fackfolk. Förment exakta benämningar gör en text mera svårläst utan flyt i språket. Mera exakt men utan språkkänsla. Om "eldlöst" duger för Ångloksläran utgiven av kungliga järnvägsstyrelsen 1949 så lär det väl duga här också.

Hej,
Förr kunde man väl varna folk för brand med att ropa "Elden är lös!"

//Thomas

Varför låter alla det nykonstruerade/förlängda ordet "eldstadslöst" stå kvar i stället för det rätta "eldlöst" lok. T o m i ånglokläran från 1949 används "eldlöst". Är det något sorts hyperkorrektion? :-(

/Gunnar

Alla ånglok är väl eldlösa ibland, däremot har de då i regel en eldstad, även om det för tillfället inte är någon eld i dem. Så ”eldstadslöst” bör vara den mest exakta benämningen på lok som inte ens är försedda med eldstad.

Men jag menar att det är en påhittad benämning av nördar som inte användes av fackfolk. Förment exakta benämningar gör en text mera svårläst utan flyt i språket. Mera exakt men utan språkkänsla. Om "eldlöst" duger för Ångloksläran utgiven av kungliga järnvägsstyrelsen 1949 så lär det väl duga här också.

/Gunnar

Man kan ju i det här sammanhanget också se vad man kallar sådana här lok på andra språk. På engelska heter det 'fireless locomotive', på tyska 'Dampfspeicherlokomotive' dvs. bokstavligen 'ånglagringslokomotiv', på franska 'locomotive sans foyer' dvs. 'lokomotiv utan eldstad (härd)' samt på japanska 無火機関車 (mukakikansha) där de två första kanjitecknen betyder 'utan eld' och de tre sista betyder 'lokomotiv'.

Personligen gillar jag speciellt den tyska varianten som ju beskriver vad det är fråga om, alltså 'ånglagringslokomotiv'. Även den japanska varianten är OK och ansluter väl till både den svenska 'eldlösa' beteckningen och den engelska nomenklaturen. Det är av de här världsspråken bara franskans 'lokomotiv utan eldstad (härd)' som avviker något.

Varför låter alla det nykonstruerade/förlängda ordet "eldstadslöst" stå kvar i stället för det rätta "eldlöst" lok. T o m i ånglokläran från 1949 används "eldlöst". Är det något sorts hyperkorrektion? :-(

/Gunnar

Alla ånglok är väl eldlösa ibland, däremot har de då i regel en eldstad, även om det för tillfället inte är någon eld i dem. Så ”eldstadslöst” bör vara den mest exakta benämningen på lok som inte ens är försedda med eldstad.

Men jag menar att det är en påhittad benämning av nördar som inte användes av fackfolk. Förment exakta benämningar gör en text mera svårläst utan flyt i språket. Mera exakt men utan språkkänsla. Om "eldlöst" duger för Ångloksläran utgiven av kungliga järnvägsstyrelsen 1949 så lär det väl duga här också.

/Gunnar

I 1910 års loklära skriver Höjer (s.69) om Vagn- och maskinfabriksaktiebolaget i Falun att verkstaden "år 1910 börjat bygga lokomotiv utan eldstad, s.k. eldfria lokomotiv". I 1921 års loklära heter det i motsvarande passus "eldlösa", och det är förstås detta Höjers ordval som följt med till 1949 års utgåva (som också fortfarande har en i detta stycke från 1910 oförändrad bildtext med "utan eldstad" ). Det kunde ju vara roligt att se vilka ord som används i annan facklitteratur från tiden.

Den svenska direkta översättningen ångackumulatorlok av det tyska Dampfspeicherlokomotive har använts men inte fått samma spridning som eldlöst (ång)lok. Jag ser även beteckningen eldstadslöst lok som en efterhandskonstruktion enligt principen: Varför göra något enkelt när det finns så många underbart vackra komplicerade lösningar.

Den svenska direkta översättningen ångackumulatorlok av det tyska Dampfspeicherlokomotive har använts men inte fått samma spridning som eldlöst (ång)lok. Jag ser även beteckningen eldstadslöst lok som en efterhandskonstruktion enligt principen: Varför göra något enkelt när det finns så många underbart vackra komplicerade lösningar.

Ja, varför göra något enkelt när man kan göra det så vackert svårt och komplicerat?! Jag tycker nog att använda ordet 'ackumulatorlok' är onödigt komplicerat för gemene man, åtminstone för dem i yngre årgångar. De flesta medelålders till äldre svenska personer känner nog dock säkert till ordet ackumulator.

Men då i elektriska sammanhang som laddbara batterier. Eller som SAOB beskriver det hela: "tekn. eg. (kraft-)samlare; apparat, som (t. ex. med elektricitetens tillhjälp) upptager kraft för att på annan tid l. ort l. ock med annan hastighet avgiva den."

Däremot kanske man inte direkt associerar till ordet att lagra något. Man kanske tror att det är fråga om något svårt och vackert komplicerat. Vi har i svenskan fått det här ordet från latinet via tyskan och franskan (t. accumulieren, fr. accumuler, lat. accumulare) med betydelsen av att lagra något och då mer allmänt och inte enbart av elektrisk energi.

Så därför tycker jag att 'ånglagringslok' är lättare att förstå för gemene man än det mer komplicerade tyska 'Dampfspeicherlokomotive' med den svenska direktöversättningen 'ångackumulatorlok'! :-)

Vem är det som krånglar till det egentligen? ”Lagra” är väl en minst lika bra direktöversättning av speichern...

Här i Finland används såvitt jag har minns rätt konsekvent benämningen ångackumulatorlok på svenska för fordonet i fråga. Detta kommer säkerligen från industrin där man använder ångackumulatorer för att jämna ut belastningen på pannanläggningar vid varierande ångbehov. Den till svenska direktöversatta finskspråkiga benämningen höyrysäiliöveturi blir ungefär ångkärlslok. Vid Jockisbanan har vi för övrigt ett sådant, dessutom i princip körbart.

Vem är det som krånglar till det egentligen? ”Lagra” är väl en minst lika bra direktöversättning av speichern...

Ja, just det! I varje fall är det inte jag som 'krånglar'. I båda mina svar ovan så framhåller jag speciellt att ord som 'lagring' dvs. vanliga ord är att föredra framför mer 'exotiska' beteckningar som 'ackumulatorlok' etc.! ;-)

Hur skall man då kalla ett normalt ånglok som står kallt:

"Eldlöst lok" eller "Lok utan eldstad" eller "Lok med eldstad"?;-)

Hur skall man då kalla ett normalt ånglok som står kallt:

"Eldlöst lok" eller "Lok utan eldstad" eller "Lok med eldstad"?;-)

Lok med stad!