Jag har en dröm... - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

För den som jag i (över)mogen ålder flyttar och vill ta med sig alla sina böcker och tidskrifter så upptäcker man att bara gamla tidskrifter i källaren tar en volym på flera kubikmeter. Om man nu har velat vara (stödjande) medlem i tiotalet museiföreningar och dessutom velat följa vad som sker med aktuella tidskrifter.
Tänk om man (= någon annan!) hade haft tid och möjlighet att under rådande virusisolering skanna in några/alla gamla tidningar och göra dessa tillgängliga för alla t.ex via Järnvägsmuseum (SJKs intressen verkar inte ligga åt detta hållet längre....). Kombinerat med ett bra sökregister skulle det underlätta för alla historieintresserade eftersom det skrivits mycket bra artiklar i det förgångna. Främsta önskemålet skulle vara tex Järnvägs-Teknik, TÅG, Ånghwisslan, Roslagsexprssen, H8D, Teknisk Tidskrift (finns delvis redan), Järnvägar, ÖSlJ-Bladet och många fler. En eloge här till Järnvägsmuseum som lägger ut årsboken SPÅR på nätet.
Det medges att finns upphovsrättsliga frågor men jag har svårt att tänka mig att en förening skulle motsätta sig reproducering av äldre utgåvor. Vi kan gärna sätta en 5-10 års gräns.
Det är rätt enkelt att skanna en tidning vilket alla flatbäddsskrivare idag klarar - men ack så tråkigt.

Ulf Diehl

Man ska nog börja med att göra registret i så fall. Det kräver mest resurser, är inget upphovsrättsligt problem och har ett värde även utan skanning.

Man ska nog börja med att göra registret i så fall. Det kräver mest resurser, är inget upphovsrättsligt problem och har ett värde även utan skanning.

På en tidigare utgåva av mfÖSJ-hemsidan fanns en excellista omfattande artiklar i ÖSJ-bladet från starten 1973 fram till 2008. Denna hade jag i alla fall lyckats spara innan hemsidan i vanlig oordning stuvades om med tyvärr förlust av mycket intressant material som sedvanligt resultat. Men finns det någon fortsättning på denna lista för i detta fall ÖSJ-bladet?
Och finns/fanns det något liknande register för andra förenings- och facktidskrifter (inkl alltså salig Järnvägs-Teknik/Statsbaneingenjören, Meddelanden från SEJIF (Sveriges enskilda järnvägars ingenjörsförbund) m fl)?
Enskilda initiativ i detta avseende är uppskattade, ännu mer om de går att ta del av förstås.
/undrar CEO instämmande

Och finns/fanns det något liknande register för andra förenings- och facktidskrifter (inkl alltså salig Järnvägs-Teknik/Statsbaneingenjören, Meddelanden från SEJIF (Sveriges enskilda järnvägars ingenjörsförbund) m fl)?
Enskilda initiativ i detta avseende är uppskattade, ännu mer om de går att ta del av förstås.
/undrar CEO instämmande

SJK-medlemmen Lars Furuskär tog ett sådant initiativ och gjorde ett artikelregister för åtskilliga järnvägstidskrifter. Nu är det ett antal år sedan Lars var aktiv, så de senaste årens artiklar saknas.

När det gäller skanning av tidskrifter har jag skannat in SJK medlemsblad och några årgångar av TÅG. När jag får tid fortsätter jag med ytterligare TÅG. Tanken är att dessa via SJK webbställe skall göras tillgängliga för SJK-medlemmar. Vi har dock haft problem med att från SJK få full kontroll över webbplatsen; det har varit många inblandade från olika tjänsteproducerande företag och underleverantörer till dessa. Nu verkar detta vara på väg att lösas, men jag kan inte lova när medlemsblad och TÅG blir tillgängliga.

När det gäller andra tidskrifter som fanns i SJK bibliotek har vi varit nödgade att gallra ut vissa av dessa i samband med flyttningen från magasin (skyddsrum) i Sollentuna till den betydligt mindre lokalen i Sundbyberg, men jag håller på att skanna (inklusive OCR-tolkning, så texten blir någorlunda sökbar) stora delar, exempelvis Ånghwisslan. Av upphovsrättsskäl är det svårt att lägga ut detta material, såvida inte utgivande förening eller motsvarande ger tillstånd (och för just Ånghwisslan är det extra svårt eftersom föreningen upphört). Tanken är istället att de skannade tidskrifterna skall kunna läsas på en dator i klubblokalen när denna återigen (till hösten?) börjar ha öppet de flesta tisdagskvällar.

Just Ånghwisslan tyckte jag det var angeläget att bevara, eftersom de flesta (stencilerade) årgångarna varken finns på KB eller i Lund (som annars har pliktexemplar av tryckta skrifter). Att bevara fysiska Ånghwisslor var omöjligt eftersom det rörde sig om cirka fem hyllmeter, och eftersom det saknas index för denna tidskrift (som bestod av en mängd kortare eller längre insända notiser/artiklar från föreningens medlemmar) är en samling sökbara filer
den enda användbara lösningen.

Och finns/fanns det något liknande register för andra förenings- och facktidskrifter (inkl alltså salig Järnvägs-Teknik/Statsbaneingenjören, Meddelanden från SEJIF (Sveriges enskilda järnvägars ingenjörsförbund) m fl)?
Enskilda initiativ i detta avseende är uppskattade, ännu mer om de går att ta del av förstås.
/undrar CEO instämmande

SJK-medlemmen Lars Furuskär tog ett sådant initiativ och gjorde ett artikelregister för åtskilliga järnvägstidskrifter. Nu är det ett antal år sedan Lars var aktiv, så de senaste årens artiklar saknas.

När det gäller skanning av tidskrifter har jag skannat in SJK medlemsblad och några årgångar av TÅG. När jag får tid fortsätter jag med ytterligare TÅG. Tanken är att dessa via SJK webbställe skall göras tillgängliga för SJK-medlemmar. Vi har dock haft problem med att från SJK få full kontroll över webbplatsen; det har varit många inblandade från olika tjänsteproducerande företag och underleverantörer till dessa. Nu verkar detta vara på väg att lösas, men jag kan inte lova när medlemsblad och TÅG blir tillgängliga.

När det gäller andra tidskrifter som fanns i SJK bibliotek har vi varit nödgade att gallra ut vissa av dessa i samband med flyttningen från magasin (skyddsrum) i Sollentuna till den betydligt mindre lokalen i Sundbyberg, men jag håller på att skanna (inklusive OCR-tolkning, så texten blir någorlunda sökbar) stora delar, exempelvis Ånghwisslan. Av upphovsrättsskäl är det svårt att lägga ut detta material, såvida inte utgivande förening eller motsvarande ger tillstånd (och för just Ånghwisslan är det extra svårt eftersom föreningen upphört). Tanken är istället att de skannade tidskrifterna skall kunna läsas på en dator i klubblokalen när denna återigen (till hösten?) börjar ha öppet de flesta tisdagskvällar.

Just Ånghwisslan tyckte jag det var angeläget att bevara, eftersom de flesta (stencilerade) årgångarna varken finns på KB eller i Lund (som annars har pliktexemplar av tryckta skrifter). Att bevara fysiska Ånghwisslor var omöjligt eftersom det rörde sig om cirka fem hyllmeter, och eftersom det saknas index för denna tidskrift (som bestod av en mängd kortare eller längre insända notiser/artiklar från föreningens medlemmar) är en samling sökbara filer

den enda användbara lösningen.

Kan det inte ifrågasättas om en sådan skrift uppnår "verkshöjd"? Inget negativt om skribenterna, men om det handlar om enbart korta artiklar/notiser är det tveksamt. Dessutom är det ju så att så länge ingen hävdar upphovsrätt/verkshöjd så händer ju inget. Det är ju lite trist att upphovsrätten annars hänger i långt efter att skribenten dött.

Kan det inte ifrågasättas om en sådan skrift uppnår "verkshöjd"? Inget negativt om skribenterna, men om det handlar om enbart korta artiklar/notiser är det tveksamt. Dessutom är det ju så att så länge ingen hävdar upphovsrätt/verkshöjd så händer ju inget. Det är ju lite trist att upphovsrätten annars hänger i långt efter att skribenten dött.

De flesta notiser I Ånghwisslan uppnår knappast verkshöjd, om vi t ex kollar nummer 1522, den 7 januari 1980, kan vi läsa korta notiser om

* rättelser
* fotoutställning i Västervik och järnvägsartiklar i Göteborgsposten
* Rc-lok har observerats på olika platser
* en B7-vagn hade elfel
* ett Du-lok med Qbv-vagnar observerades vid Sävenäs, ett annat Du-lok kolliderade med en bil
* ett F-lok var skinande blankt, andra F-lok riskerade slopas. Ett Hg-lok var skinande blankt efter revision, men saknade värmekabel och hade andra brister.
* SIFA: är det 10 eller 60 sekunder som gäller?
* T43, V1 och Z65 observerade
* X1 har blivit av med barnsjukdomarna men kroniska sjukdomar kvarstår
* en B6-vagn har sänts från Kiruna till Göteborg via Älmhult
* Trafiken i Nässjö den 22 december
* gamla och nya bussar i Gävle (någon ÅW-skribent tyckte alla bussnotiser borde publiceras i ett eget organ, förslagsvis benämnt "Bus-hornet")
* etc etc

Det finns några längre inlägg (bortåt en sida) om X6- och X7-trafiken i Göteborgsområdet och trafikstörningar i Västsverige, men det är mest faktauppräkning och knappast verkshöjd.

Man får gå till nästa nummer, 1523, för att hitta några mer analyserande inlägg, t ex om SJ problem med rullande materiel inför 1980-talet och den sedan länge försvunna stationen i Appuna (Östergötland).

I nummer 1524 (den 21 januari) finns en välskriven ensidesartikel om en kollision mellan två godståg vid Nosaby, följderna för trafiken, hur skadorna på banan åtgärdades etc. Detta skulle jag påstå var det årets första artikel som uppnår verkshöjd.

Upphovsrätt för text är inte beroende av verkshöjd vad jag vet.

Upphovsrätt för text är inte beroende av verkshöjd vad jag vet.

Kanske är det så, men det låter konstigt, då skulle man kunna stapla ord efter varandra och hävda upphovsrätt för ord med den ordningen. Man skulle även kunna placera ord tre och tre och sedan hävda upphovsrätt till de tre-kombinationerna och på så sätt hindra alla andra att kombinera dem så. Något minimikrav måste det finnas.

Upphovsrätt för text är inte beroende av verkshöjd vad jag vet.

Kanske är det så, men det låter konstigt, då skulle man kunna stapla ord efter varandra och hävda upphovsrätt för ord med den ordningen.

Det finns säkert upphovsrättsjurister som kan detta mer än jag, men det måste nog handla om hela meningar ändå.

Upphovsrätt för text är inte beroende av verkshöjd vad jag vet.

Kanske är det så, men det låter konstigt, då skulle man kunna stapla ord efter varandra och hävda upphovsrätt för ord med den ordningen.

Det finns säkert upphovsrättsjurister som kan detta mer än jag, men det måste nog handla om hela meningar ändå.

Grunden för upphovsrätten är att "Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket". Upphovsrätten gäller alltså för något som kan anses vara ett verk.

Upphovsrätt för text är inte beroende av verkshöjd vad jag vet.

Kanske är det så, men det låter konstigt, då skulle man kunna stapla ord efter varandra och hävda upphovsrätt för ord med den ordningen.

Det finns säkert upphovsrättsjurister som kan detta mer än jag, men det måste nog handla om hela meningar ändå.

Grunden för upphovsrätten är att "Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket". Upphovsrätten gäller alltså för något som kan anses vara ett verk.

Och en dikt skulle mycket väl kunna bestå av tre ord staplade på varandra. :-)

Upphovsrätt för text är inte beroende av verkshöjd vad jag vet.

Kanske är det så, men det låter konstigt, då skulle man kunna stapla ord efter varandra och hävda upphovsrätt för ord med den ordningen.

Det finns säkert upphovsrättsjurister som kan detta mer än jag, men det måste nog handla om hela meningar ändå.

Grunden för upphovsrätten är att "Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket". Upphovsrätten gäller alltså för något som kan anses vara ett verk.

Och en dikt skulle mycket väl kunna bestå av tre ord staplade på varandra. :-)

För att något ska anses vara ett verk ska inte två personer oberoende av varandra kunnat göra samma sak. Så om någon lyckas sätta ihop tre ord på ett sätt som ingen annan hade kunnat göra så är det ett verk, annars inte oavsett om man kallar det för dikt.

Här rör vi oss nog i en gråzon, där det skulle kunna räknas som material som inte är skyddat av upphovsrätten

"Konstnärliga och litterära verk skyddas enligt upphovsrättslagen av en ensamrätt under en tidsrymd av 70 år efter upphovsmannens död, vissa fotografier har skydd 50 år från det bilden togs. Det betyder att den eller de som skapat verket har ensamrätt att förfoga över dem, dock finns det krav på verkshöjd. Det betyder att enbart skapelser som är originella och självständiga skyddas. En prestation ska inte kunna ha utförts av två eller flera personer oberoende av varandra. Korta nyhetsmeddelanden som mindre notiser, är till exempel inte skyddade. I Sverige är kravet på verkshöjd relativt lågt ställt. Information från verkligheten skyddas inte av upphovsrätten, eftersom det inte är något som skapats. Där finns ingen upphovsperson."

Sidan hos Jpurnalistförbundet som den citerade texten är tagen från

Här rör vi oss nog i en gråzon, där det skulle kunna räknas som material som inte är skyddat av upphovsrätten

"Konstnärliga och litterära verk skyddas enligt upphovsrättslagen av en ensamrätt under en tidsrymd av 70 år efter upphovsmannens död, vissa fotografier har skydd 50 år från det bilden togs. Det betyder att den eller de som skapat verket har ensamrätt att förfoga över dem, dock finns det krav på verkshöjd. Det betyder att enbart skapelser som är originella och självständiga skyddas. En prestation ska inte kunna ha utförts av två eller flera personer oberoende av varandra. Korta nyhetsmeddelanden som mindre notiser, är till exempel inte skyddade. I Sverige är kravet på verkshöjd relativt lågt ställt. Information från verkligheten skyddas inte av upphovsrätten, eftersom det inte är något som skapats. Där finns ingen upphovsperson."

Sidan hos Jpurnalistförbundet som den citerade texten är tagen från

Tycker nästsista meningen passar bra in på mycket av det som är aktuellt här, eller för den delen meningen före, det handlar enbart om sammanställning av information.

Här rör vi oss nog i en gråzon, där det skulle kunna räknas som material som inte är skyddat av upphovsrätten

"Konstnärliga och litterära verk skyddas enligt upphovsrättslagen av en ensamrätt under en tidsrymd av 70 år efter upphovsmannens död, vissa fotografier har skydd 50 år från det bilden togs. Det betyder att den eller de som skapat verket har ensamrätt att förfoga över dem, dock finns det krav på verkshöjd. Det betyder att enbart skapelser som är originella och självständiga skyddas. En prestation ska inte kunna ha utförts av två eller flera personer oberoende av varandra. Korta nyhetsmeddelanden som mindre notiser, är till exempel inte skyddade. I Sverige är kravet på verkshöjd relativt lågt ställt. Information från verkligheten skyddas inte av upphovsrätten, eftersom det inte är något som skapats. Där finns ingen upphovsperson."

Sidan hos Jpurnalistförbundet som den citerade texten är tagen från

Tycker nästsista meningen passar bra in på mycket av det som är aktuellt här, eller för den delen meningen före, det handlar enbart om sammanställning av information.

Man måste skilja mellan form och innehåll. Om en längre text innehåller information från verkligheten, så är textens utformning skyddad av upphovsrätten men inte informationen i den. Man får återge informationen med egna ord men inte återge originaltexten.

Här rör vi oss nog i en gråzon, där det skulle kunna räknas som material som inte är skyddat av upphovsrätten

"Konstnärliga och litterära verk skyddas enligt upphovsrättslagen av en ensamrätt under en tidsrymd av 70 år efter upphovsmannens död, vissa fotografier har skydd 50 år från det bilden togs. Det betyder att den eller de som skapat verket har ensamrätt att förfoga över dem, dock finns det krav på verkshöjd. Det betyder att enbart skapelser som är originella och självständiga skyddas. En prestation ska inte kunna ha utförts av två eller flera personer oberoende av varandra. Korta nyhetsmeddelanden som mindre notiser, är till exempel inte skyddade. I Sverige är kravet på verkshöjd relativt lågt ställt. Information från verkligheten skyddas inte av upphovsrätten, eftersom det inte är något som skapats. Där finns ingen upphovsperson."

Sidan hos Jpurnalistförbundet som den citerade texten är tagen från

Tycker nästsista meningen passar bra in på mycket av det som är aktuellt här, eller för den delen meningen före, det handlar enbart om sammanställning av information.

Man måste skilja mellan form och innehåll. Om en längre text innehåller information från verkligheten, så är textens utformning skyddad av upphovsrätten men inte informationen i den. Man får återge informationen med egna ord men inte återge originaltexten.

Jo, men "korta nyhetsmeddelanden som mindre notiser" uppfattar jag i sin helhet sakna verkshöjd. Därmed får man inte bara återge deras information utan man får återge dem ordagrant i sin helhet.

Snubblande nära ligger också citat-rätten. Det kan inte vara så att tillräckligt korta texter inte alls kan citeras eftersom det helt enkelt inte går att citera dem på annat sätt än i sin helhet.

Man kan också tänka sig listor, tabeller o dyl. Dessa återger information, antingen får man återge dem i sin ursprungliga form eller så får man inte alls återge dem.

Man kan också tänka sig listor, tabeller o dyl. Dessa återger information, antingen får man återge dem i sin ursprungliga form eller så får man inte alls återge dem.

Nja, man får nog skilja mellan form och innehåll där också. Vi kan som exempel ta det register över tidskriften Ringlinien som jag nämnde i ett annat inlägg. Det har formen av en tabell som kan filtreras med olika sökord. Innehållet i tabellen är uppgifter om vad som finns i olika nummer av tidskriften och det omfattas inte av någon upphovsrätt. Det får alltså återges, men sammanställningen och bearbetningen som gör att det blir en tabell där man kan filtrera fram önskad information har jag gjort. Om någon utan mitt medgivande tar min html-kod och använder den på en webbplats så anser jag att det är ett upphovsrättsbrott.

Man kan också tänka sig listor, tabeller o dyl. Dessa återger information, antingen får man återge dem i sin ursprungliga form eller så får man inte alls återge dem.

Nja, man får nog skilja mellan form och innehåll där också. Vi kan som exempel ta det register över tidskriften Ringlinien som jag nämnde i ett annat inlägg. Det har formen av en tabell som kan filtreras med olika sökord. Innehållet i tabellen är uppgifter om vad som finns i olika nummer av tidskriften och det omfattas inte av någon upphovsrätt. Det får alltså återges, men sammanställningen och bearbetningen som gör att det blir en tabell där man kan filtrera fram önskad information har jag gjort. Om någon utan mitt medgivande tar min html-kod och använder den på en webbplats så anser jag att det är ett upphovsrättsbrott.

Här börjar det bli riktigt krångligt! Kan även OCR-kodning anses ha verkshöjd? Dvs om texten är tillgänglig på nätet men inte sökbar och någon OCR-kodar den så att den blir sökbar, kan denne då hävda upphovsrätt?

Mnja, då gäller nog Katalogskyddet - och det är bara 15 år
https://sv.wikipedia.org/wiki/Upphovsr%C3%A4tt_i_Sverige#Katalogskydd

Bidragen i Ånghwisslan var av mycket varierande slag. Där fanns en mängd olika notiser av typen ”Hg 777 sågs avgå med två vagnar från Linköping C den 19 maj kl. 10:25” till längre kåserande artiklar. Jag tänker framför allt på signaturen CWE som förgyllde tillvaron med sina många fantastiska minnen från malmbanan. En ansats för att bevara dessa texter för eftervärlden gjordes för övrigt för ett antal år sedan då ett urval av dessa texter publicerades i en utgåva av bokserien Järnvägsminnen.

Om man ska återpublicera Ånghwisslan och följa regelverket, då blir det mycket svårt. Då måste man hämta medgivande från alla skribenter eller deras efterlevande, i alla fall när det gäller de längre bidragen som inte är av tabellkaraktär. En mer pragmatisk approach skulle dock kunna vara att helt fräckt publicera allt på webben. Om någon skribent skulle börja knorra, får man i så fall maska berörda artiklar och notiser.

Upphovsrätt för text är inte beroende av verkshöjd vad jag vet.

Jodå. För upphovsrätt krävs alltid verkshöjd oavsett vilket slags verk det rör sig om. Någon entydig definition av verkshöjd finns inte i lagen (ordet verkshöjd förekommer inte ens i upphovsrättslagen).

Enligt upphovsrättslagens förarbeten innebär verkshöjd att verket har originalitet och självständighet och är resultatet av ett andligt skapande.

Jag har ett register för tidskriften Ringlinien 2005-2017
https://trafikhistoria.se/Ringlinien/
Jag borde väl uppdatera det med de senaste årgångarna och helst jobba mig bakåt också, men som sagt, det tar tid.

Och finns/fanns det något liknande register för andra förenings- och facktidskrifter (inkl alltså salig Järnvägs-Teknik/Statsbaneingenjören, Meddelanden från SEJIF (Sveriges enskilda järnvägars ingenjörsförbund) m fl)?
Enskilda initiativ i detta avseende är uppskattade, ännu mer om de går att ta del av förstås.
/undrar CEO instämmande

SJK-medlemmen Lars Furuskär tog ett sådant initiativ och gjorde ett artikelregister för åtskilliga järnvägstidskrifter. Nu är det ett antal år sedan Lars var aktiv, så de senaste årens artiklar saknas.

Söker man på "saknas" får man upp Signalen 1959 och ett antal enstaka nummer av t.ex. SJ-nytt. Det går kanske att komplettera? OK, det var inte så svårt att ta reda på att SJ-nytt finns fr.o.m. 1946 t.o.m. 1987 (samt 6/45) och Signalen fr.o.m. 1943.

/Ola

Salig SJK Forskning (alltså SJK Forskningsavdelning) påbörjade under sin tid i Stockholm - från mitten av 1970-talet till början av 1980-talet - som ett av sina många projekt ett försök att åstadkomma ett mer universellt artikelregister för järnvägstidskrifter. Tanken var att aktiva inom de olika föreningarna skulle göra artikelregister för sina föreningstidningar som sedan SJK Forskning skulle sammanställa. Det fanns en viss entusiasm för detta bland föreningarna och några genomförde artikelregister, andra påbörjade. Vad eventuellt inkommet material finns nu vet jag inte - SJK Forskning flyttade till Västsverige och senare till Lund för att till sist upphöra och det är närmast Järnvägsmusei Vänner som har SJK Forsknings funktion numera - åtminstone vad avser järnvägsforskarträffar. Det här var ju dessutom före persondatorernas tid så det som åstadkoms var väl i bästa fall maskinskrivna förteckningar - om detta material skulle återfinnas så är det alltså också i behov av digitalisering och, eftersom vi talar om sådant som gjordes för ca 40 år sedan, fortsättning in i nutid. //Anders, på sin tid SJK Forskning-sekreterare

Jag har skannat gamla nummer av tidningen SJ-Nytt kompletta årgångar 1951-1956.
År 1955 är jag dock ej klar med.

De finns på Google drive än så länge men jag tittar på en annan lösning så de kan indexeras av Google-bot.

https://drive.google.com/drive/folders/1Mc1AQzmiprFmGOq8eImq-sJRXBz4_jsJ

[image]

Har tidigare skrivit om det i postvagnen:
https://www.postvagnen.com/sjk-forum/showthread.php/16760-Komplett-%C3%A5rg%C3%A5ng-av-...

Ett artikelregister kan nog vara bra men..
- många artiklar som skrivs är bara ett hopkok på redan kända uppgifter.
- det hjälper föga att veta att något är skrivet i en tidskrift i ett visst nummer, när man inte vet var i någon av 10 flyttkartonger just den tidskriften gömmer sig. Och efter 10 sekunder inser du att den var helt värdelös för det som du söker.
- och erbjudandet att åka till Fjollträsk för att infinna sig en viss dag på en viss plats för att få läsa i en dator är rent löjligt.
- och att indexering är ju väldigt beroende på urvalet och intresset hos den som gör arbetet.
- att t.ex indexera Ånghwisslan är ju att skriva om 50 års årgångar på nytt.
Som hialös skåning vill jag direkt i min dator kunna gå in och ta fram en viss inskannad tidskrift med hjälp av antinget mitt (sviktande) minne eller - varför inte - ett bra register. Ur den synpunkten är bara det som Jeff erbjuder något av värde.
Se bara hur värdefullt det tyska registret över tillverkade europeiska ånglok har varit när man har ett problem.
Ulf Diehl (Brommabo)

- att t.ex indexera Ånghwisslan är ju att skriva om 50 års årgångar på nytt.

när man skannar t ex Ånghwisslan med teckentolkning (OCR) blir den ju faktiskt ganska sökbar utan att någon speciell manuell indexering görs. Men givetvis vore en manuell indexering (i stil med vad Lars Furuskär gjort för många andra tidskrifter) av ännu större värde.

Som hialös skåning vill jag direkt i min dator kunna gå in och ta fram en viss inskannad tidskrift med hjälp av antinget mitt (sviktande) minne eller - varför inte - ett bra register. Ur den synpunkten är bara det som Jeff erbjuder något av värde.

Det är endast upphovsrättsproblematiken som hindrar. Jag skulle gärna lägga ut alla ÅW fullt sökbara om den utgivande föreningen fortfarande existerade och gav sitt godkännande. Men som framgår av diskussionen i Postvagnen som det ovan länkades till finns det åsikter att inte ens SJK får lägga ut sin egen tidskrift Tåg på nätet. Jag har väldigt svårt att förstå hur det då är tillåtet för dagstidningar att lägga ut alla sina gamla årgångar på webben.

Tja, dessvärre sätter nog upphovsrätten effektivt 'p' för att göra scannad information av denna typ oinskränkt publikt tillgänglig - 95% av Ånghwisslan och 70/80-talets Tåg-Nytt (utom bilder!) undantaget, formodar jag, baserat på vad som framkommit i andra inlägg i tråden.

Frågan är ju också under vilka vilkor som respektive tidskrift tagit emot artiklar under. D.v.s. har man under alla tider endast publicerat material under förutsättning att föreningen har oinskränkt (dispositions-)rätt till detta?

Att manuellt indexera Ånghwisslan var något jag försökte i mitten av 80-talet, men det gick på pumpen av tidsskäl. Det mesta borde dock numera kunna scannas med text-igenkänningsprogram - men speciellt en tidvis ganska flitig ÅW skribent i Gävle var desvärre inte speciellt slängd i maskinskrivning, så vederbörandes inlägg lär nog vara svåra att auto-processa.

Tja, dessvärre sätter nog upphovsrätten effektivt 'p' för att göra scannad information av denna typ oinskränkt publikt tillgänglig - 95% av Ånghwisslan och 70/80-talets Tåg-Nytt (utom bilder!) undantaget, formodar jag, baserat på vad som framkommit i andra inlägg i tråden.

Frågan är ju också under vilka vilkor som respektive tidskrift tagit emot artiklar under. D.v.s. har man under alla tider endast publicerat material under förutsättning att föreningen har oinskränkt (dispositions-)rätt till detta?

Hade det varit så lyckligt hade det knappast finnas något upphovsrättsproblem. En upphovsrätt som ägs av någon som inte längre existerar är vad juristerna kallar en nullitet, dvs den finns inte. Om inte annat finns det ingen motpart som kan driva processen.

Hej!
Om någon är intresserad att scanna tidskrifter eller foton är jag beredd att med varm hand skänka en hos mig övertalig men fullt fungerande Agfa flatbäddsscanner, drivrutiner finns på nätet. Ingen dia- eller matningsanordning.

Maskinen kan dessutom levereras fritt i Dalarna söder Mora/väster Vansbro eller i stråken Borlänge-Örebro-Göteborg, Borlänge-Stockholm vid lämpligt tillfälle alternativt hämtas i Borlänge.

Ett försiktigt önskemål om motprestation är att mottagaren publicerar något av allmänt järnvägsintresse här på forumet.

Varsågoda att höra av er i tråden eller via ”kuvertet”.
Anders S

I TJF har vi skannat alla utgåvor (cirka 140 st) av vår medlemstidning "Västervikingen" och lagt dessa tillgängliga för inloggade medlemmar i vårt digitala museum "Smalspårsarkivet".

https://smalsparsarkivet.se/amne/vastervikingen/

Vi har även lagt ut några äldre nummer av SJ-nytt efter inhämtat medgivande.

https://smalsparsarkivet.se/amne/sj-nytt/

När det gäller upphovsrätten för vår medlemstidning resonerar vi att den utsträcks även för digital utgivning.

Du som är en gammal järnvägsforskare, är det inte viktigare för Sveriges järnvägsforskare att skanna in statens järnvägars särtryck, än att skanna in de tidskrifter du föreslår ?
Det verkar som om gränsen för ditt järnvägsintresse följer Sveriges gräns. Jag skulle gärna vilja ha tillgång till danskt och norskt material också. Att göra jämförelser mellan svenska, danska och norska järnvägar kan ibland vara intressant.

Du som är en gammal järnvägsforskare, är det inte viktigare för Sveriges järnvägsforskare att skanna in statens järnvägars särtryck, än att skanna in de tidskrifter du föreslår ?
Det verkar som om gränsen för ditt järnvägsintresse följer Sveriges gräns. Jag skulle gärna vilja ha tillgång till danskt och norskt material också. Att göra jämförelser mellan svenska, danska och norska järnvägar kan ibland vara intressant.

Jag tycker det är fullt rimligt att sätta gränsen vid svenskt material. Så får de göra samma sak i Norge, Danmark och Japan om de vill...

/TKO

Summering av ovanstående ger alltså:
Att ett verkligt bibliotek med tidskrifter är tillåtet, men inte ett digitalt.
Tyvärr finns bibliotek med samlingar av tidskrifter inom vårt område bara på ett fåtal platser som järnvägsmuseerna i Gävle och Ängelholm och hos en del föreningar (exklusive det nu med stolthet avvecklade SJK biblioteket). De har oftast mycket begränsade öppettider och geografisk otillgänglighet.
Vi kan vänta ytterligare 30 år så kan vi börja tillhandahålla allt utgivet före 1980 digitalt utan problem. Då finns kanske även ett hyfsat register?
Inget problem för den som är 78 år
Slutsats blir alltså den gamla vanliga. ”Skall det göras får du göra det själv” (en devis som jag följt nu i 50 år). Via inbördes kontakter kan vi kanske t.o.m. svart och otillåtet byta privata skanningar med varandra.
Ulf Diehl

Tja, "dessvärre" har diverse stora komerciella aktörer i årtal lobbyat för mest mest möjliga inskränkningar för att säkra maximal intjäning - och fått näst intill obegränsad support från politiskt och juridiskt håll.
Från 28 år efter publicering till i vissa länder 95 år utöver livstid (med begynnande diskussioner om en ändring till 120 år eller 'evig tid').

Det jag tror man från officiellt håll kan göra, är att få nogon form för bekräftelse, att t.ex. 95% av Ånghwisslan och Gamla Tåg-Nytt är av nyhets/notis-form, och som sådan inte fyller svensk lags krav för att klassas som 'verk'. Det VERKAR vara så - men det där med upphovsrättsjuridik är inte triviellt.

...
... (exklusive det nu med stolthet avvecklade SJK biblioteket). ...

Detta har i slutet av förra året återuppstått (tillsammans med i varje fall delar av externarkivet) genom att ett nytt rum kunnat disponeras i lokalen i Sundbyberg och att det tidigare redaktionsrummet nu används som externarkivrum. En hel del böcker, stora delar av tidskriftssamlingen samt många tidtabeller, såväl svenska som utländska, finns nu på plats. F n är lokalen (Corona)stängd, men ambitionen är att så snart som möjligt börja med öppethållande på tisdagskvällarna. Det går också att kontakta undertecknad, bibliotekarien Gunnar Ekeving eller arkivarien Mats Arbman för att komma dit på besök. //Anders, SJK Stockholm

Det går också att kontakta undertecknad, bibliotekarien Gunnar Ekeving eller arkivarien Mats Arbman för att komma dit på besök. //Anders, SJK Stockholm

Jag måste dessvärre meddela att jag inte har möjlighet att åka till Sundbyberg och släppa in besökare - dels har jag begränsad fritid och dels försöker jag i möjligaste mån följa rekommendationerna att undvika kollektivtrafikresor, och arbetar hemma ungefär 19 dagar av 20.

Dessutom är biblioteket i total oordning efter de senaste transporterna av arkivmaterial från det nu avvecklade skyddsrummet i Sollentuna. Det blev nödvändigt att stoppa in dessa arkivhandlingar på alla tillgängliga utrymmen. Jag hoppas kunna få ordning på biblioteket till sommaren, när Coronarestriktionerna borde ha minskat. Biblioteket kan då bli fullt tillgängligt vid öppethållandet de flesta tisdagar under hösten.

Ursäkta utställda löften för andras räkning... Men åtminstone jag kan ställa upp eftersom jag år pensionär, disponerar min tid och har förhållandevis nära till lokalen. //Anders, SJK Stockholm

Ursäkta utställda löften för andras räkning... Men åtminstone jag kan ställa upp eftersom jag år pensionär, disponerar min tid och har förhållandevis nära till lokalen. //Anders, SJK Stockholm

Löften eller inte löften, du vederlägger ju i alla fall de med förlov sagt rätt larviga slängarna om "avvecklade biblioteket", vilket är det viktigaste.

SJKs bibliotek finns alltså precis som du säger kvar för framtiden, om än i bantad form (men även t ex alla landets stadsbibliotek gallrar konstant ut material, så där är vi inte ett dugg konstiga) och den nu rådande situationen är knappast för evigt, så visst kommer SJK att ha ett bra bibliotek även fortsättningsvis, det är jag övertygad om.

Mattias Jansson
sekr SJK

Jag är inte säker att jag är enig i att resonamanget "stadsbiblioteket gallrar, så därför kan vi också göra det" - min formulering/tolkning.

Hade jag varit SJK-medlem, hade jag kraftigt protesterat, på den bakgrund att en samling av denna typ inte kan jämföras med att stadsbibliotek - som t.ex. kasserar amerikanska deckare från 60-talet och föråldrad facklitteratur (dessvärre oftast baserat på tryckår, snarare än faktainnehållet).

De nationella forskningsbiblioteken skall däremot bevara materialet för all framtid, och det är nära den tolkningen man kommer med denna typ av samlingar.

Nu är jag dock realist: en enskild förening kan snabbt få problem med att man inte har andra finansieringsmöjligheter än medlemsavgifter eller donationer. Jag känner allt för väl igen problematiken från min roll som syrelseledamot i en annan typ av förening med växande arkivbehov (och 'min' förenings problem är bara 'parkerat' för kanske 10-20 år just nu). Scanning är en möjlighet för pappersmaterial, men det ville nog vara ett allvarligt misstag att tro att scanning gör materialet tillgängligt för all framtid - data- och lagringsformat ändras med tiden, och kommer sannolikt att ställa krav på konverteringar och/eller ny-kopiering. Möjligen kan mikrofilm fortsatt vara gångbar för långtidslagring, men det är nog det enda jag i nuläget skulle våga lita på som 'långtidshållbart'/relativt underhållsfritt.

Jag är inte säker att jag är enig i att resonamanget "stadsbiblioteket gallrar, så därför kan vi också göra det" - min formulering/tolkning.

Hade jag varit SJK-medlem, hade jag kraftigt protesterat, på den bakgrund att en samling av denna typ inte kan jämföras med att stadsbibliotek - som t.ex. kasserar amerikanska deckare från 60-talet och föråldrad facklitteratur (dessvärre oftast baserat på tryckår, snarare än faktainnehållet).

De nationella forskningsbiblioteken skall däremot bevara materialet för all framtid, och det är nära den tolkningen man kommer med denna typ av samlingar.

Nu är jag dock realist: en enskild förening kan snabbt få problem med att man inte har andra finansieringsmöjligheter än medlemsavgifter eller donationer. Jag känner allt för väl igen problematiken från min roll som syrelseledamot i en annan typ av förening med växande arkivbehov (och 'min' förenings problem är bara 'parkerat' för kanske 10-20 år just nu). Scanning är en möjlighet för pappersmaterial, men det ville nog vara ett allvarligt misstag att tro att scanning gör materialet tillgängligt för all framtid - data- och lagringsformat ändras med tiden, och kommer sannolikt att ställa krav på konverteringar och/eller ny-kopiering. Möjligen kan mikrofilm fortsatt vara gångbar för långtidslagring, men det är nog det enda jag i nuläget skulle våga lita på som 'långtidshållbart'/relativt underhållsfritt.

Problemet med att lagra digitalt är att bevaka behov av omformatering. Däremot har jag svårt att tro att ett tillgängligt format plötsligt skulle bli oläsligt, snarare tar det förmodligen några år från det att man vet att det kommer att utgå tills det faktiskt blir oläsligt, utom för den som har en gammal dator.

Jag är inte säker att jag är enig i att resonamanget "stadsbiblioteket gallrar, så därför kan vi också göra det" - min formulering/tolkning.

Hade jag varit SJK-medlem, hade jag kraftigt protesterat, på den bakgrund att en samling av denna typ inte kan jämföras med att stadsbibliotek - som t.ex. kasserar amerikanska deckare från 60-talet och föråldrad facklitteratur (dessvärre oftast baserat på tryckår, snarare än faktainnehållet).

De nationella forskningsbiblioteken skall däremot bevara materialet för all framtid, och det är nära den tolkningen man kommer med denna typ av samlingar.

Nu är jag dock realist: en enskild förening kan snabbt få problem med att man inte har andra finansieringsmöjligheter än medlemsavgifter eller donationer. Jag känner allt för väl igen problematiken från min roll som syrelseledamot i en annan typ av förening med växande arkivbehov (och 'min' förenings problem är bara 'parkerat' för kanske 10-20 år just nu). Scanning är en möjlighet för pappersmaterial, men det ville nog vara ett allvarligt misstag att tro att scanning gör materialet tillgängligt för all framtid - data- och lagringsformat ändras med tiden, och kommer sannolikt att ställa krav på konverteringar och/eller ny-kopiering. Möjligen kan mikrofilm fortsatt vara gångbar för långtidslagring, men det är nog det enda jag i nuläget skulle våga lita på som 'långtidshållbart'/relativt underhållsfritt.

Problemet med att lagra digitalt är att bevaka behov av omformatering. Däremot har jag svårt att tro att ett tillgängligt format plötsligt skulle bli oläsligt, snarare tar det förmodligen några år från det att man vet att det kommer att utgå tills det faktiskt blir oläsligt, utom för den som har en gammal dator.

Jag skulle nog renntav säga att det kan ta årtionden innan ett format är svårtolkat, vid ett genetationsskifte så brukar det gamla vara läsbart av det nya. Och kniper det så finns det ju garanterat någonstans där man kan tolka det gamla och en datafil kan ju skickas vart somhelst i världen. En av mina datorer har t.ex fortfarande diskettläsare, även Dvd är väl lite på utgående men för bägge kan ju sägas att det går att köpa separata läsare för bägge som sedan ansluts t.ex via USB.

Jag skulle nog renntav säga att det kan ta årtionden innan ett format är svårtolkat, vid ett genetationsskifte så brukar det gamla vara läsbart av det nya. Och kniper det så finns det ju garanterat någonstans där man kan tolka det gamla och en datafil kan ju skickas vart somhelst i världen. En av mina datorer har t.ex fortfarande diskettläsare, även Dvd är väl lite på utgående men för bägge kan ju sägas att det går att köpa separata läsare för bägge som sedan ansluts t.ex via USB.

Den uppenbara risken är dock om man låser in filerna någonstans och "glömmer" dem i tron att de kommer att vara tillgängliga även om det gått 100 år. Det kräver en liten minimal insats att kontinuerligt hålla dem tillgängliga.

Jag har förresten sökt efter lös DVD-spelare utan att hitta någon att ansluta till datorn.

Jag skulle nog renntav säga att det kan ta årtionden innan ett format är svårtolkat, vid ett genetationsskifte så brukar det gamla vara läsbart av det nya. Och kniper det så finns det ju garanterat någonstans där man kan tolka det gamla och en datafil kan ju skickas vart somhelst i världen. En av mina datorer har t.ex fortfarande diskettläsare, även Dvd är väl lite på utgående men för bägge kan ju sägas att det går att köpa separata läsare för bägge som sedan ansluts t.ex via USB.

Den uppenbara risken är dock om man låser in filerna någonstans och "glömmer" dem i tron att de kommer att vara tillgängliga även om det gått 100 år. Det kräver en liten minimal insats att kontinuerligt hålla dem tillgängliga.

Javisst, man behöver bara evigt liv och ett evigt filformat!

Jag har förresten sökt efter lös DVD-spelare utan att hitta någon att ansluta till datorn.

Kan man inte bara koppla den till telefonen?

Jag skulle nog renntav säga att det kan ta årtionden innan ett format är svårtolkat, vid ett genetationsskifte så brukar det gamla vara läsbart av det nya. Och kniper det så finns det ju garanterat någonstans där man kan tolka det gamla och en datafil kan ju skickas vart somhelst i världen. En av mina datorer har t.ex fortfarande diskettläsare, även Dvd är väl lite på utgående men för bägge kan ju sägas att det går att köpa separata läsare för bägge som sedan ansluts t.ex via USB.

Den uppenbara risken är dock om man låser in filerna någonstans och "glömmer" dem i tron att de kommer att vara tillgängliga även om det gått 100 år. Det kräver en liten minimal insats att kontinuerligt hålla dem tillgängliga.

Javisst, man behöver bara evigt liv och ett evigt filformat!

Nej, tanken är att både filformat och övervakare ska kunna skifta över tid. För övrigt har ju inte ens papper i sig "evigt liv", det måste förvaras i något utrymme och detta kan behöva förnyas över tid.

Jag har förresten sökt efter lös DVD-spelare utan att hitta någon att ansluta till datorn.

Intressant. På mindre än en minut med en mycket vanlig sökmotor fick jag träff på två kända elektronikvaruhus. Det ena är det där jag köpte min egen DVD-spelare för ett drygt år sedan (funkade fortfarande för någon vecka sedan), båda finns på cykelavstånd från din bostad, och båda har i lager enligt deras hemsidor.

Edit: Ja, den jag köpte kräver förstås en dator att ansluta den till via USB.

Jag har förresten sökt efter lös DVD-spelare utan att hitta någon att ansluta till datorn.

Intressant. På mindre än en minut med en mycket vanlig sökmotor fick jag träff på två kända elektronikvaruhus. Det ena är det där jag köpte min egen DVD-spelare för ett drygt år sedan (funkade fortfarande för någon vecka sedan), båda finns på cykelavstånd från din bostad, och båda har i lager enligt deras hemsidor.

Edit: Ja, den jag köpte kräver förstås en dator att ansluta den till via USB.

Då har jag letat för dåligt. Tanken var mycket riktigt att ansluta den till dator via USB. Känns lättare att göra så om man vill kunna titta på DVD-film i exempelvis hotellrummet, än att släpa med sig en vanlig DVD-spelare och koppla till TVn.

Och så kan man ju behöva den för att komma åt andra filer lagrade på CD eller DVD.

Scanning är en möjlighet för pappersmaterial, men det ville nog vara ett allvarligt misstag att tro att scanning gör materialet tillgängligt för all framtid - data- och lagringsformat ändras med tiden, och kommer sannolikt att ställa krav på konverteringar och/eller ny-kopiering.

För att råda bot på problemen med filformatens läsbarhet i framtiden har man ju uppfunnit PDF/A. Långsiktig lagring av data fungerar bäst i datorer som är igång och vars drift övervakas.

För den som jag i (över)mogen ålder flyttar och vill ta med sig alla sina böcker och tidskrifter så upptäcker man att bara gamla tidskrifter i källaren tar en volym på flera kubikmeter. Om man nu har velat vara (stödjande) medlem i tiotalet museiföreningar och dessutom velat följa vad som sker med aktuella tidskrifter.
Tänk om man (= någon annan!) hade haft tid och möjlighet att under rådande virusisolering skanna in några/alla gamla tidningar och göra dessa tillgängliga för alla t.ex via Järnvägsmuseum (SJKs intressen verkar inte ligga åt detta hållet längre....). Kombinerat med ett bra sökregister skulle det underlätta för alla historieintresserade eftersom det skrivits mycket bra artiklar i det förgångna. Främsta önskemålet skulle vara tex Järnvägs-Teknik, TÅG, Ånghwisslan, Roslagsexprssen, H8D, Teknisk Tidskrift (finns delvis redan), Järnvägar, ÖSlJ-Bladet och många fler. En eloge här till Järnvägsmuseum som lägger ut årsboken SPÅR på nätet.
Det medges att finns upphovsrättsliga frågor men jag har svårt att tänka mig att en förening skulle motsätta sig reproducering av äldre utgåvor. Vi kan gärna sätta en 5-10 års gräns.
Det är rätt enkelt att skanna en tidning vilket alla flatbäddsskrivare idag klarar - men ack så tråkigt.

Ulf Diehl

En sak i sammanhanget som kan vara intressant är att om man tycker de egna samlingarna, eller föreningens för den delen tar för stor volym och är för otymplig att hantera och härbärgera så är det helt o.k att scanna in och bevara i ett digitalt exempel. Man kan även överlåta insvanningen om man samtidigt makulerar originalet. Det är lite som att koka vatten till ånga, det är fortfarande samma molekyler...
Upphovsrätt är annars bland det krångligaste och svårtolkade som finns i juridiken.
Men för en tidning som Tåg har ju publicerats regeln att insänt material anses tillhöra SJK som kan disponera det efter eget val.
Om sådan regel finns så räcker det med föreningens godkännande.

Sum sumarum av ovanstående är att vill man ha inskannade tidskrifter får man göra det själv. Man kan inte lite på föreningar för att nå ett fackbibliotek för plötsligt avsomnar verksamheten eller stänger de sina bibliotek (i bästa fall en period. Hur länge en period är kan variera - exempelvis Järnvägsmuseums ettåriga ombyggnad och SJKs flyttade bibliotek).
Enda lösningen är alltså att skanna sina tidskrifter själv eller bilda ett "dark-net" med likasinnade. Jag rekommenderar dock att skicka en kopia till Järnvägsmuseum som i sinom tid med beaktande av alla upphovsrättsliga regler kan lägga ut det efter 70 års karenstid. Hoppas jag får uppleva det. Tack alla som hört av sig personligen med erbjudande om hjälp.
Ulf Diehl

Ja, det är trist att skanna, även om det mest sköter sig lite själv. Värst är de sista årgångarna som man får sprätta isär och skanna de tjockare omslagen separat. Inlagan går ofta bra.

Så här kan det se ut:
https://youtu.be/-B_TNQLKD7Y

Sen tillkommer ju jobbet att döpa filer och sortera upp dem smart. Men snart är ungefär fyra hyllmeter frigjorda för annat.

Ja, det är trist att skanna, även om det mest sköter sig lite själv. Värst är de sista årgångarna som man får sprätta isär och skanna de tjockare omslagen separat. Inlagan går ofta bra.

Så här kan det se ut:
https://youtu.be/-B_TNQLKD7Y

Sen tillkommer ju jobbet att döpa filer och sortera upp dem smart. Men snart är ungefär fyra hyllmeter frigjorda för annat.

:-D

En mycket instruktiv och beskrivande film