Med anledning av att Ånghwisslan nämnts i Ulf Diehls ämne ”Jag har en dröm….” vill jag här lämna lite information om gamla Ånghwisslan (ÅW). Det hela började egentligen med att Lars-Erik Göhl (Lasse), Frank Stenvall och jag skrev ner ditt och datt om vad vi iakttog under våra eskapader längs med olika järnvägslinjer och delade med oss till varandra. Det var från allra första början och under en kort tid bara vi tre så utskrifterna kunde göras på skrivmaskin med karbonpapper i tre exemplar, varav vi erhöll var sitt. Detta var, vill jag påstå, embyrot till ÅW. Snart ville flera bland våra järnvägsvänner i Malmö vara med och då räckte det inte med karbonpapper och ÅW kom till. En spritduplikator köptes in och vi fick börja ta ut en mindre avgift av de som ville vara med för att täcka kostnaderna för utrustning, papper, kuvert och porto. ÅW gavs redan från början ut en gång per vecka och ryktet spred sig snabbt bland järnvägsvänner runt om i landet så antalet ”medlemmar” ökade hela tiden. SJK medlemsblad fanns förvisso men gavs ut knappt en gång per månad och aktuella uppgifter efterfrågades av många. I början turades vi om att skriva ihop ÅW men efterhand tog Lasse över och var vår ständige redaktör. Vi andra hjälpte till med att kuvertera och frankera m.m. och ofta samlades vi hemma hos Lasse för att slutföra arbetet tillsammans. Någon förening var ännu inte bildad utan allt gjordes av ett glatt gäng på en handfull personer. ÅW nr 1 gavs ut 16 juni 1964 och sedan höll det på så till 22 december 1969 då nr 288 gavs ut. Under resans gång byttes spritduplikatorn ut mot en stencileringsapparat, vilket höjde kvalitén. ÅW hade nu blivit något av en institution och vi fann av flera skäl att det borde bildas en ideell förening för att ge ut ÅW. Lasse hade träffat sin Lisbeth och ville inte längre vara så bunden av att varje vecka lägga ner ganska mycket tid på att få ihop ett nytt nummer av ÅW. Föreningen Ånghwisslan (FÅW) bildades vid årsskiftet 1969/70. En lokal hyrdes i Malmö. Det första numret som gavs ut av föreningen fick nr 1001 och vi började alltså på en ny nummerserie då. Jag var under många år föreningens kassör och ingick i styrelsen. Så småningom övertogs verksamheten av andra. Det kan också nämnas att det då och då gjordes register över utgivna ÅW, vilka skickades med som bilaga till tidningen, men jag minns inte nu hur långt fram i tiden dessa register fördes. Jag har svårt att tro att någon av oss som var med i FÅW styrelse (eller någon av oss som var med om nr 1 - 288) skulle ha något emot om det upprättades fullständiga register eller om tidningarna skannades. Sedan byggde ju tidningen (liksom den ÅW som ges ut idag) på att engagerade medlemmar bidrog med sina iakttagelser m.m. Om det skulle vara något rättsligt hinder att skanna in tidningarna utan bidragsgivarnas tillstånd vet jag inte men hela syftet med att sprida information till likasinnade var ju att så många som möjligt skulle kunna få veta vad som hände vid järnvägarna.