Senaste nytt från TJF/FAS och Smalspårsarkivet

Påskhelgen bjöd på en del arbete på bana och fordon, det arbetades på Katrinefors AB 2, rälsbussen YBo5p 893 och strax över 200 sliprar byttes ut av två slipersbytarlag. Läs mer på länken: [link=https://www.smalsparet.se/sv/nyheter/arbeten-kring-paskhelgen-2021]Arbeten kring påskhelgen 2021[/link]

Vi fortsätter arbetet med att fylla vår hemsida, nu är ett avsnitt som beskriver lokstallsområdet i Västervik lite mer utförligt såpass klart att vi törs publicera det här: [link=https://www.smalsparet.se/sv/kontakt/lokstallsomradet-i-vaestervik]Lokstallsområdet i Västervik[/link]

Vårt virtuella museum Smalspårsarkivet har också uppdaterats med bilder från fotograferna Anders Carlsson och Willy Karlsson med bilder på ångloket NVHJ 22 i Vadstena och Virserum samt färgbilder från en hämtning av rälsbussen YBo5p 900 i Växjö, se denna [link=https://smalsparsarkivet.se/nytt-i-arkivet/]Nytt i Smalspårsarkivet[/link]

Arkivet är mycket trevligt att botanisera i, och jag har hittat mycket matnyttigt, även med intresseområde snarast inzoomat på (västra) Östergötland!

Får man vara impertinent och ifrågasätta en datering?
Det finns totalt sett ett fotografi från Hästholmens hamn, taget av Karl-Erik Sääf, och enligt beskrivningen daterat "på 50-talet".

https://smalsparsarkivet.se/objekt/hastholmen/

Jag har tagit mig friheten att kopiera en liten detalj från detta foto:

[image]
Här syns i bakgrunden den nya anordning för bulklastning av spannmål som installerades i och med att den nya silobyggnaden (den som numera är riven — den förstörde väl utsikten för alla fritidsbåtsskeppare) byggdes vintern 1939-40.

Dock behölls den gamla traverskranen under några år, troligen till något av de sista åren på 1940-talet, och som här syns tydligt framför bulklastnings-/lossningsanordningen. Det är inte helt lätt att datera bilder, men en ledtråd ger den svartvita film som spelades in i samband med förstatligandet av smalspårsnätet i Östergötland 1950:

[image]

Här är den uppenbarligen borta (bilden är tagen från förarhytten på en Hilding-buss, så det är taket vi skymtar i ovankant). Det stämmer också med hamnlistor från Hästholmen; fr o m 1950-talet är det endast bulklaster av spannmål kvar. Ungefär första halvan av 50-talet var lite av en brittsommar för verksamheten i hamnen; det skeppades ut mycket stora kvantiteter spannmål jämfört med tidigare.

Så jag skulle vilja tro att den aktuella bilden är tagen något av de sista åren på 1940-talet. En petitess, men en form av detektivarbete som i varje fall jag finner njutbar!

Tack för en intressant redogörelse om Hästholmen! :) Då bör ju bilden vara tagen på 1940-talet, vilket är ändrat nu.

/Jakob

Rimligen, ja! Den senaste (någorlunda) säkert daterade bilden där traverskranen finns kvar jag har hittat är från 1944:

[image]

Ett utsnitt ur ett fint foto, där det mesta som Hästholmen handlade om finns med: s/s TRAFIK, smalspårs- och "bredspårs"-godsvagnar.

Tyvärr var jag för liten då (född1940) för att kommentera min fars (Karl-Evert)s bild
.Om det
är till någon hjälp kan jag meddela att han innan det blev SJ för honom var han furir på I 4 , TROR till 1942-43? Bilden kan ju vara från Den tiden. finns det uppgifter när han började vid SJ. i Linköping?

Enligt Arvodesstaten från 1949, som finns på Samlingsportalen, så blev han ordinarie anställd som stationskarl 1/10 1948. Om man utgår från att det verkar ha tagit 5 år att gå från extra till ordinarie, som det gjorde för min far och svärfar, så bör han ha börjat 1943. Antagligen efter sommaren. Tror man brukade uppflyttningar vid kvartalsskiften.

Enligt Arvodesstaten från 1949, som finns på Samlingsportalen, så blev han ordinarie anställd som stationskarl 1/10 1948. Om man utgår från att det verkar ha tagit 5 år att gå från extra till ordinarie, som det gjorde för min far och svärfar, så bör han ha börjat 1943. Antagligen efter sommaren. Tror man brukade uppflyttningar vid kvartalsskiften.

Enligt Sveriges järnvägsstationer (Orbis):
Anställd vid SJ 1943. Genomgått tågklarerarekurs 1946. Tf stk vid Linköpings C 1943, stkasp 1944, eo stk 1945, i Kisa 1944.

Tack Nils-Eric! Jag har inga urkunder som kan hjälpa till där. Däremot var trakten runt Tåkern och Hästholmen synnerligen livligt frekventerad av militärer under andra världskrigets dagar.

Många soldater kommenderades ut till Tåkerns stränder för att skörda vass (istället för halm ...), t o m från Kronobergs Regemente. Så jag är rätt säker på att I4 - beväringar och - befäl var sysselsatta med liknande uppgifter. Tydligtvis var den maximala skörden man kunde skaffa från Tåkern omkring 475 ton vass per år, om jag minns rätt. Jag tror att framförallt så var det 1942 som beväringar var sysselsatta med detta.

Ett annat centrum av aktivitet var förstås Stora Lund, med sitt gräs-flygfält, och luftvärnets övningsskjutningar.

Tillika berättar många människor uppvuxna i trakten att det var en ständig trafik av militärfordon i trakten söder om Tåkern, och då framförallt på nätterna.

Så det finns ju all anledning att förmoda att din far åtminstone kände trakten mycket väl. Den militära närvaron höll väl f ö på ett antal år efter beredskapsåren, men då var det nog framförallt luftvärnare som var där. Så gäller det östgötarnas stolthet, Livgrenadjärregementet, så är mitt tips beredskapsåren, och allra mest sannolikt 1942!

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Senaste nytt från TJF/FAS och Smalspårsarkivet (Järnvägs- och Museiföreningar)