I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Det verkade ha skett ett antal större utbyggnader 1985-1995 i stråket Ånge-Vännäs, bland annat tillkom stationerna Singsån, Backsjön, Stormyran, Långvattnet, ny linje förbi Nyåker m.m. Vad var anledningen till att man satsade relativt mycket kring denna tid? Bygga bort brister från förr eller förväntad trafikökning?

Dubbelspåret Ånge-Ramsjö, har det funnits tankar på att fortsätta bygga detta dubbelspår vidare söderut?

När slutade den lokala persontrafiken gå Ånge-Långsele-Vännäs? Jag räknar inte nattågen i denna trafik.

Mvh

//Fredrik

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Stålet har så långt jag känner till aldrig gått i vagnslast.
Däremot går det idag omvänt vagnslast i SSAB-tågen. Ett par vagnar finns ofta med i tågen.

I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Det verkade ha skett ett antal större utbyggnader 1985-1995 i stråket Ånge-Vännäs, bland annat tillkom stationerna Singsån, Backsjön, Stormyran, Långvattnet, ny linje förbi Nyåker m.m. Vad var anledningen till att man satsade relativt mycket kring denna tid? Bygga bort brister från förr eller förväntad trafikökning?

Dubbelspåret Ånge-Ramsjö, har det funnits tankar på att fortsätta bygga detta dubbelspår vidare söderut?

När slutade den lokala persontrafiken gå Ånge-Långsele-Vännäs? Jag räknar inte nattågen i denna trafik.

Mvh

//Fredrik

Norr om Långsele upphörde lokal persontrafik 1 juni 1975 (utom på de delsträckor där tvärbanorna mot Inlandsbanan anslöt), medan den fanns kvar Bräcke - Långsele i elva år till och upphörde 1 juni 1986. Ånge - Bräcke slutligen lär ha varit en av de sträckor som tidigast blev av med sin lokaltrafik, fast där vet jag inte exakt.

I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Det verkade ha skett ett antal större utbyggnader 1985-1995 i stråket Ånge-Vännäs, bland annat tillkom stationerna Singsån, Backsjön, Stormyran, Långvattnet, ny linje förbi Nyåker m.m. Vad var anledningen till att man satsade relativt mycket kring denna tid? Bygga bort brister från förr eller förväntad trafikökning?

Dubbelspåret Ånge-Ramsjö, har det funnits tankar på att fortsätta bygga detta dubbelspår vidare söderut?

När slutade den lokala persontrafiken gå Ånge-Långsele-Vännäs? Jag räknar inte nattågen i denna trafik.

Mvh

//Fredrik

Norr om Långsele upphörde lokal persontrafik 1 juni 1975 (utom på de delsträckor där tvärbanorna mot Inlandsbanan anslöt), medan den fanns kvar Bräcke - Långsele i elva år till och upphörde 1 juni 1986. Ånge - Bräcke slutligen lär ha varit en av de sträckor som tidigast blev av med sin lokaltrafik, fast där vet jag inte exakt.

Det beror kanske lite vad man lägger i begreppet lokal persontrafik men jag åkte dagtåg Mellansel - Långsele i mitten på 80-talet (1984-86). Tåget bestod av Ma-lok och två sextiotalsvagnar (sittvagnar). Tåget hade god acceleration :-)

Minns inte säkert men jag tror att tåget kom från Boden, men var gick det: Ånge? Gävle via Bollnäs? Gävle via Sundsvall?

I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Det verkade ha skett ett antal större utbyggnader 1985-1995 i stråket Ånge-Vännäs, bland annat tillkom stationerna Singsån, Backsjön, Stormyran, Långvattnet, ny linje förbi Nyåker m.m. Vad var anledningen till att man satsade relativt mycket kring denna tid? Bygga bort brister från förr eller förväntad trafikökning?

Dubbelspåret Ånge-Ramsjö, har det funnits tankar på att fortsätta bygga detta dubbelspår vidare söderut?

När slutade den lokala persontrafiken gå Ånge-Långsele-Vännäs? Jag räknar inte nattågen i denna trafik.

Mvh

//Fredrik

Norr om Långsele upphörde lokal persontrafik 1 juni 1975 (utom på de delsträckor där tvärbanorna mot Inlandsbanan anslöt), medan den fanns kvar Bräcke - Långsele i elva år till och upphörde 1 juni 1986. Ånge - Bräcke slutligen lär ha varit en av de sträckor som tidigast blev av med sin lokaltrafik, fast där vet jag inte exakt.

Det beror kanske lite vad man lägger i begreppet lokal persontrafik men jag åkte dagtåg Mellansel - Långsele i mitten på 80-talet (1984-86). Tåget bestod av Ma-lok och två sextiotalsvagnar (sittvagnar). Tåget hade god acceleration :-)

Minns inte säkert men jag tror att tåget kom från Boden, men var gick det: Ånge? Gävle via Bollnäs? Gävle via Sundsvall?

Tja ska det i vanlig ordning bli en evig definitionstråd och diskussion om Påvens skägg så är det kanske så det måste vara i ett forum av, för och med järnvägsentusiaster, men jag är hyfsat säker på att det där tåget du talar om inte stannade i Anundsjö, Skorped, Selsjön etc för resandeutbyte, och det var väl i de flesta fall sådana tåg som man menade när man fordom talade om lokal persontrafik. Men visst.

I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Det verkade ha skett ett antal större utbyggnader 1985-1995 i stråket Ånge-Vännäs, bland annat tillkom stationerna Singsån, Backsjön, Stormyran, Långvattnet, ny linje förbi Nyåker m.m. Vad var anledningen till att man satsade relativt mycket kring denna tid? Bygga bort brister från förr eller förväntad trafikökning?

Dubbelspåret Ånge-Ramsjö, har det funnits tankar på att fortsätta bygga detta dubbelspår vidare söderut?

När slutade den lokala persontrafiken gå Ånge-Långsele-Vännäs? Jag räknar inte nattågen i denna trafik.

Mvh

//Fredrik

Norr om Långsele upphörde lokal persontrafik 1 juni 1975 (utom på de delsträckor där tvärbanorna mot Inlandsbanan anslöt), medan den fanns kvar Bräcke - Långsele i elva år till och upphörde 1 juni 1986. Ånge - Bräcke slutligen lär ha varit en av de sträckor som tidigast blev av med sin lokaltrafik, fast där vet jag inte exakt.

Det beror kanske lite vad man lägger i begreppet lokal persontrafik men jag åkte dagtåg Mellansel - Långsele i mitten på 80-talet (1984-86). Tåget bestod av Ma-lok och två sextiotalsvagnar (sittvagnar). Tåget hade god acceleration :-)

Minns inte säkert men jag tror att tåget kom från Boden, men var gick det: Ånge? Gävle via Bollnäs? Gävle via Sundsvall?

Tja ska det i vanlig ordning bli en evig definitionstråd och diskussion om Påvens skägg så är det kanske så det måste vara i ett forum av, för och med järnvägsentusiaster, men jag är hyfsat säker på att det där tåget du talar om inte stannade i Anundsjö, Skorped, Selsjön etc för resandeutbyte, och det var väl i de flesta fall sådana tåg som man menade när man fordom talade om lokal persontrafik. Men visst.

Jag tycker vi överlåter till Fredrik att avgöra vilka definitioner han har och om han har nytta av mitt svar. Tåget var i vart fall inte ett nattåg. Jag vill minnas att jag åkte på våren och att persontrafiken Forsmo-Hoting skulle läggas ned vid tidtabellsskiftet. Även dagtåget på SbÖN sjöng på sista versen men jag kan inte säga om även det lades ner samma år eller rullade nåt år till.

I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Det verkade ha skett ett antal större utbyggnader 1985-1995 i stråket Ånge-Vännäs, bland annat tillkom stationerna Singsån, Backsjön, Stormyran, Långvattnet, ny linje förbi Nyåker m.m. Vad var anledningen till att man satsade relativt mycket kring denna tid? Bygga bort brister från förr eller förväntad trafikökning?

Dubbelspåret Ånge-Ramsjö, har det funnits tankar på att fortsätta bygga detta dubbelspår vidare söderut?

När slutade den lokala persontrafiken gå Ånge-Långsele-Vännäs? Jag räknar inte nattågen i denna trafik.

Mvh

//Fredrik

Norr om Långsele upphörde lokal persontrafik 1 juni 1975 (utom på de delsträckor där tvärbanorna mot Inlandsbanan anslöt), medan den fanns kvar Bräcke - Långsele i elva år till och upphörde 1 juni 1986. Ånge - Bräcke slutligen lär ha varit en av de sträckor som tidigast blev av med sin lokaltrafik, fast där vet jag inte exakt.

Det beror kanske lite vad man lägger i begreppet lokal persontrafik men jag åkte dagtåg Mellansel - Långsele i mitten på 80-talet (1984-86). Tåget bestod av Ma-lok och två sextiotalsvagnar (sittvagnar). Tåget hade god acceleration :-)

Minns inte säkert men jag tror att tåget kom från Boden, men var gick det: Ånge? Gävle via Bollnäs? Gävle via Sundsvall?

Tja ska det i vanlig ordning bli en evig definitionstråd och diskussion om Påvens skägg så är det kanske så det måste vara i ett forum av, för och med järnvägsentusiaster, men jag är hyfsat säker på att det där tåget du talar om inte stannade i Anundsjö, Skorped, Selsjön etc för resandeutbyte, och det var väl i de flesta fall sådana tåg som man menade när man fordom talade om lokal persontrafik. Men visst.

Jag tycker vi överlåter till Fredrik att avgöra vilka definitioner han har och om han har nytta av mitt svar. Tåget var i vart fall inte ett nattåg. Jag vill minnas att jag åkte på våren och att persontrafiken Forsmo-Hoting skulle läggas ned vid tidtabellsskiftet. Även dagtåget på SbÖN sjöng på sista versen men jag kan inte säga om även det lades ner samma år eller rullade nåt år till.

[link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=234435]En bit ner i den här tråden[/link] har Hans XH Karlsson skrivit några rader om dagtåget, som tydligen gick hela vägen Luleå - Stockholm ända till 1984. Jag måste ha åkt våren 1985 och då utgick tåget tydligen från Vännäs. Någon som vet vart det gick?

I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Klipp

Det beror på vad du menar med ståltransport .
Järnverket i Luleå byggdes av staten under Andra Världskriget och det har rullat stål i vagnar söderut sedan dess.

Dock var det ju inte för än 1978 som Domnarvet och Luleå hamnade i samma koncern när SSAB bildades av dom tre krisande stålverken, och samtidigt ett stort omstruktureringsprojekt drog igång.
Ståltågen mellan Luleå och Domnarvet började rulla 1982, först i ganska blygsam takt, första kontraktet är skrivet på 600 000 ton om året (Tåg 7/80) , och det är först i T83 tågen är inritade , volymen har ju mångdubblats sedan dess.

Så om du menar stål i relationen Luleå -Domnarvet så är starten för heltågen 1982.

Men om Stora kopparbergs järnverk i Domnarvet har köpt stål av Norrbottens järnverk AB innan dess undanflyr min kunskap, ser dock inte riktigt behovet då bägge producerade stål av malm.
Luleå sålde dock råstål till många järnverk söderut , Hagfors bla vilket man inte kan tro.

M.V.H Anders.k.

I ett kommande utredningsarbete har ett antal frågeställningar dykt upp som detta forum kanske kan svara på:

När började ARE/NRE-tågen gå enligt sitt nuvarande mönster?

Ståltågen Luleå-Borlänge går idag med egna tågsätt, har de alltid gjort det eller har de gått stål i vagnslasttåg också?

Klipp

Det beror på vad du menar med ståltransport .
Järnverket i Luleå byggdes av staten under Andra Världskriget och det har rullat stål i vagnar söderut sedan dess.

Dock var det ju inte för än 1978 som Domnarvet och Luleå hamnade i samma koncern när SSAB bildades av dom tre krisande stålverken, och samtidigt ett stort omstruktureringsprojekt drog igång.
Ståltågen mellan Luleå och Domnarvet började rulla 1982, först i ganska blygsam takt, första kontraktet är skrivet på 600 000 ton om året (Tåg 7/80) , och det är först i T83 tågen är inritade , volymen har ju mångdubblats sedan dess.

Så om du menar stål i relationen Luleå -Domnarvet så är starten för heltågen 1982.

Men om Stora kopparbergs järnverk i Domnarvet har köpt stål av Norrbottens järnverk AB innan dess undanflyr min kunskap, ser dock inte riktigt behovet då bägge producerade stål av malm.
Luleå sålde dock råstål till många järnverk söderut , Hagfors bla vilket man inte kan tro.

M.V.H Anders.k.

Tillagt:
Innan 1978 var ju Luleå stora på grovplåt , det gick många godståg söderut till varven i Göteborg och Malmö, kan väl inte klassas som heltåg men tunga direkttåg var det, gick ju fram till varven försvann och man omstrukturerade stålverken som jag skrivit om ovan, man slutade göra grovplåt i Luleå och började göra tunnplåt i Domnarvet.

M.V.H Anders.k.

Det är många frågor i detta. Jag har inte tydliga svar mer än på några av dem.
- Beträffande dubbelspåret söder om Ramsjö fanns det tidigt tankar på det. Ett dubbelspår Ovansjö - Ramsjö - Ljusdal fanns ett tag på kartor över det "framtida" järnvägsnätet. Till och med delen Ljusdal - Krylbo fanns med i resonemanget. Det var ju innan Ostkustbanan blivit viktigare för trafiken norröver. När fjb blev aktuellt ansåg man att kapacitetsökningen blev ganska stor utan dubbelspår, så tanken lades åt sidan. Under min Sundsvallstid från 1967 diskuterades aldrig denna utbyggnad.
- På övre delen av stambanan gjordes en del ganska stora ombyggnader under 70-, 80- och delvis 90-talet. I det sammanhanget skapades nya mötesplatser (bl a de nämnda) och linjeomläggningar gjordes, till stor del med AMS-medel. Ett exempel bör vara "dubbelspårsbygget" omkring Nyåker. Också norröver gjordes många linjeomläggningar och nya mötesplatser tillkom.
- Jag har inga precisa bilder av dagtågstrafiken på Stambanan genom övre Norrland. Dock vet jag att det vissa tider gått ett dagsnälltågspar (Umeå) - Vännäs - Långsele - Sundsvall - (Stockholm) - i tågen 95 och 96 söder om Sundsvall. Under ett par år gick tågen mellan Luleå och Stockholm. Det är nog riktigt att de hade bara hade två vagnar norr om Långsele; söder om Långsele vill jag minnas att de också hade en kafévagn.
Sven B

Jag borde väl också lägga till att det sedan gammalt och fram till åtminstone 70-talet - kanske längre - gick ett persontågspar Vännäs - Ånge; 4511, 4512 vill jag minnas att de hette. De gick från Ånge på morgonen och återvände från Vännäs under eftermiddagen. Dessa tåg gjorde uppehåll på de återstående ganska många mellanstationerna, bl a Anundsjö, Skorped, Selsjön, Forsmo. Tågen bestod normalt av en AB4-vagn, en FV1 och en och annan G-vagn.
Tidigare föregångare till dessa tåg var persontågen 2423, 2424 Boden - Ånge som tog hela dagen på sig för sträckan. De måste ha slutat gå senast vid tdtskiftet 1968; kanske tidigare.
Sven B

Jag var stationerad som lokbiträde/lokförare i Vännäs 1970-2009.
19930202 körde jag ARE provtåg Ånge-Vännäs, med vanliga trafikvagnar. En tjänsteman från NSB
(B Kanstad medföljde tåget hela vägen Oslo-Narvik för att studera hur tidtabellen fungerade.
930702 körde jag ARE nästa gång Ånge-Vns.

Jag har antecknat att jag körde stålämneståg första gången Boden-Vännäs 19820701 Rc4 1317+1182 vagnvikt 1719 t och sista gång Vännäs-Långsele 20080523 Rc4 1155+1295 vagnvikt 2393 ton.

Det lokala persontåget (4512-4511) Ånge-Vännäs-Ånge gick fram till sommaren 1975.
Uppehåll vid följande stationer:
(Vännäs), Hörnsjö ,Nyåker,Norrfors, Trehörningsjö, Långviksmon, Björna, Björnsjö, Mellansel, Anundsjö, skorped, Forsmo, Långsele, Helgum, Graninge, Bispgården, Ragunda, Håsjö, Kälarne, Nyhem, Bräcke, (Ånge)

Hej
Tänkte skriva några rader om nattågsupplägget.
Idag är det ju trafikverket som ska sköta upphandling och även
Ha hand om de vagnar och lok som ingår i statens vagnpark.
Har för mig att det vari mitten av 90-talet som SJ ville ha bidrag
För nattågstrafiken som ansågs olönsam . Då fanns ett nattåg Nordpilen
Stockholm –Narvik och åter samt ett Stockholm-Luleå och åter samt
Ett tåg Göteborg-Luleå och åter. Det fanns även anslutande tåg på Malmbanan
I huvudsak fanns detta upplägg kvar tills för ett par år sedan
Har för mig att det på 90-talet var något som hette rikstrafiken som delade ut
Bidrag till olönsam trafik , därefter blev det trafikverket som skötte rulljansen .
Det var under 90-talet en hel del diskussioner om tågtrafiken till Norrland Mitt
Minne av Rikstrafiken eller vad de nu het nu hette var att det var olönsamt med tåg
Till Norrland - man skulle ta buss eller flyg persontrafiken sskulle inte gå norr om Sundsvall
Dylika ideer fanns ävern inom SJ.
Från år 2000 tog Tågkompaniet över trafiken och efter dem kom Connex/Veolia och från 2008
Återkom SJ .
Med tiden började även trafikverket krångla och ville ta bort Göteborg från upplägget
SJ hade ju trtafik till Jämtland från Stockholm och Göteborg men hotade att aveckla de, under lågtrafik och efter diverse turer kom de visst med i upphandlig och SJ kom sedan att kombinera nattågen till Luleå och Gämtland och Göteborg och Stockholm. Ett enligt min mening mycket bra
Upplägg som inte blev så långlivat eftersom trafikverket sedan 2020 gav VY natteågen till Norrland
Och SJ fick Jämtland på sin lott. Så sprack detta ….
Det finns mycket att säga och skriva om allt dettta
Men detta får räcka
Hälsningar

Det var nu egentligen inte Trafikverket som krånglade bort Göteborgstågen till övre Norrland. Det var Connex som fick ekonomiska svårigheter och lyckades förhandla fram en rationalisering så att Göteborgståget fick köra via Stockholm och med det räckte det med två nattåg. I nästa uppköp fanns inte Göteborgsdelen men SJ ansåg den delen vara lönsam och fortsatte köra i egen affär. Så småningom kom Göteborgsdelen att köra egen väg upp till Sundsvall.

1968
§,§§ 5556/X95
Uå-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1969
§,§§ 5556/X95 Uå-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1970
§,§§ 5556/X95 Uå-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1971
§,§§ 5556/X95 Uå-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1972
§,§ 5556/X95 Uå-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1973
§,§§ 95/X95 Uå-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1974
§,§§ 95/X95 Uå-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1975
§,§§ S994/S995 Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1976
§,§§ S994/S995 Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”

1977
§,§§ S994/S995 Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl
“Ådalen”
1978
§,§§ S995/X95 Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl
“Ådalen”
1979
§,§§ S904/S995
Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”

1980
§.§§ 904/995/95
Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1981tom
1 maj 904/995/95
Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl “Ådalen”
1981 from 31maj 95

(Inget namn) Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl
1982 994/95 Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl -
1983 994/967 Le-Bdn-Vns-Lsl-Suc-Cst Dagl
1984 Y 3667
967 Bdn-Vns
Vns-Lsl-Suc-Cst Mån
Dagl
1985
Y 3667 Bdn-Vns Mån
1067/967
Vns-Suc-Cst
Dagl
1986 Upphör fr o m Sommaren 1986

En rättelse till mitt tidigare inlägg ang tåget "Ådalen", det slant ur mina fingrar, vilket inte var meningen.

Här följer en sammansättningsplan för tåg 967, T83

[img]images/uploaded/202104221936536081d055f06c9.jpg[/img]

Det är händelsevis inte du som klättrar ombord här?
Bilden tagen 1987-05-02, kl.19.40, Rc4 1310+1197
[img]images/uploaded/202104221940156081d11f9c524.jpg[/img]

Nä, det är inte jag. Den kvällen körde jag tåg 90/91 Uå-Vns-Lsl med Rc4 1265.

- - -
1984 Y 3667
967 Bdn-Vns
Vns-Lsl-Suc-Cst Mån
Dagl
- - -

Jag vill bara förtydliga ovanstående rader om dagtågstrafiken 1984:
Måndagar Y 3667 Bdn - Vns
Dagligen rst 967 (Uå -) Vns - Cst.

Hej och tack för rättelse
Har aldrig studerat alla varianter som funnits men minns att Cconnex
Gick via Stockholm såg ett imponerande tåg
På Cst : 6 WL 6 BC4 2 sitt och 1 restaurang vagn
Möjligen var en av sovvagnarna 1 WL4 ….
Hälsningar
Bertil

Hej igen
Det blev nog för många vagnar ….
Det var 5 sov- och liggvagnar alltså 13 tillsammans
Hälsningar
Bertil

Som rubriken...

Innan metalurgin las ner i Domnaravet kördes tåg med koks från Luleå till Borlänge.

Men det kan har varit en vinterföreteelse, och det när inte isen låg, gick båt Luleå - Gävle och sedan med tåg från Gävle till Borlänge.