Min farfar var lokförare

Min farfar var lokförare på Statens Järnvägar under först halvan av 1900-talet. Var kan jag vända mig för att få reda på: när han började och slutade, vilka bandelar han trafikerade och vilka loktyper? Hur såg Stockholm cenralstations stora hall ut 1900-1950?

Om du talar om vad han hette och något om var han bodde så kan det tänkas att någon på detta forum som har SJ matriklar tillgängliga kan hjälpa dig.

/Olof

Min farfar var stationerad i Stockholm och hette Gustaf Enock Stille /Göran

Prova att leta här:

http://samlingsportalen.se/all/sj_arvodesstat.html

Svåröverskådligt material, men däri uppräknas även lokförare. Ifall du vet var han tjänstgjorde blir letandet lite enklare.
Årsvis utgåva 1869 till 1949

Tack mrwhans. Min farfar hette Gustaf Enock Stille. Han finns med i arvodestat 1900 fram till 1938. Nästa fråga är vilka lok han körde. Han var stationerad i Stockholm. /göran

Gör en förfrågan hos Landsarkivet i Göteborg om personalakten finns kvar. De uppgifter som behövs vid en sådan förfrågan är:
- Namn och födelsedatum.
- Stationering vid pensionsavgång. I det här fallet var det 1 distriktet - 1 maskinsektionen - Stockholm/Hagalund.

De uppgifter som brukar framgå av personalakten är bland annat:
- Tidpunkt för anställning.
- Tidpunkt för ordinarie tjänst.
- Tidpunkter för befordran.
- Det kan också finnas uppgifter om vidareutbildningar och eventuella försummelser.

Helt säker vilka lok han körde kommer du aldrig att bli såvitt inte du hittar hans gamla annotationsböcker.
Annotationsböckerna utgjorde tjänstgöringsjournal och där skrev lokföraren upp varje resa han genomförde, lok, tågvikt, tidtabellshållning, biträde/eldare.

Det går nog att gissa sig till ungefär vilka lok han KAN ha kört ifall man kan vara säker på att han var knuten till Stockholm (Hagalund) under hela tiden.
Det kan ju ha rört sig om en del turer där han rört sig relativt långt (till nästa lokbyte, övernattning, returresa)
Vilka lok som var utplacerade VAR kan utläsas ur Särtryck 77 för respektive år, dem hittar man här: http://samlingsportalen.se/all/sj_sartryck_077_o_420.html
I till exempel utgåvan för 1915 kan man läsa på sid 27 vilka lok som var tilldelade I (första) distriktet (Stockholm)
Det bör gå att hitta motsvarande uppgifter för alla åren 1900-1938.

Nota Bene: Ellok kan ha förekommit mot slutet av perioden, D-loken tex började levereras 1925.

Blev lite mer nyfiken på lokförare Stille och var han var stationerad. Stockholm var lite diffust för att vara början av 1900-talet. Med Liljeholmen, Stockholm Norra och Tomteboda lokstationer att välja på. Kom fram till följande:
1/2 1900. Fast anställning som ordinarie lokeldare på 1 distriktet. Vilken maskinsektion går ej att avgöra eftersom 1 och 2 som berörde 1 distriktet är ihopslagna. Stationeringsorter för lokförare och lokeldare presenteras först 1908.
Tiden före 1/2 1900 som extra och extra ordinarie går inte att se eftersom de inte redovisas i arvodesstaterna.
1/11 1907 lokförare. Ordinarie lokförare på Stockholms Norra lokstation 1908 enligt detta års arvodesstat med befodran 1/11 1907 enligt denna.
1/1 1910. Då står han som lokförare på Liljeholmens lokstation. Kan ha blivit förflyttad dit 1909.
1/1 1920 står han som placerad i Hagalund och är kvar där till pensioneringen.
Under tiden i Liljeholmen kan man gissa på att tjänsten var växling i de södra delarna av Stockholm och tågtjänst på VSB, Västra Stambanan. Tiden i Hagalund är ju svårare att gissa tjänstgöring.
När han går i pension 1936 är han nr 13 i tjänsteålder av lokförarna så han kan nog välja den tjänst han vill utifrån de regler som då gällde.

Tack S-O Johansson. Det var mycket givande information. Lite nyfiken är jag om han bara ägnade sig åt växlingstrafik på lokala bangårdar (om det nu heter så). Körde han längre sträckor när han var lokaliserad i Hagalund? Uppsala, Gävle, Sundsvall? Katrineholm, Norrköping? Hur kan man få reda på det?

Tack S-O Johansson. Det var mycket givande information. Lite nyfiken är jag om han bara ägnade sig åt växlingstrafik på lokala bangårdar (om det nu heter så). Körde han längre sträckor när han var lokaliserad i Hagalund? Uppsala, Gävle, Sundsvall? Katrineholm, Norrköping? Hur kan man få reda på det?

Tyvärr vet jag inte hur tjänsten såg ut vid de äldsta lokstationerna, Liljeholmen, Stockholm Norra och Tomteboda. Det kan finnas turlistor/scheman i SJ-arkiven. Kan tänka mig att tjänsten i Liljeholmen var inriktad på växling i södra Stockholm och linjetjänst Stockholm-Katrineholm/Hallsberg. Från Stockholm Norra tågtjänst norrut och Tomteboda växling och godstågstjänst.
När han var placerad i Hagalund så var nog körningen som längst till Mjölby/Hallsberg söder- och västerut och Krylbo möjligen Bollnäs norrut. Linjen mot Västerås var ju då privatbana. Tjänstgöring till Gävle/Sundsvall kom senare.
Även då var det nog samma upplägg som när jag började i Hagalund 1975. Grupperna, i alla fall de 10-15 första var inriktade på vissa linjer och även en viss typ av fordon.
Men hans tid som lokman hade varit intressant att höra honom berätta om. När han började fanns ju fortfarande lok kvar från SJ:s första tid på 1850-talet. Han måste fått arbeta med hela utvecklingen av lokflottan från den tiden fram till överhettningsloken och F-loket. Och sedan den helt nya tekniken med elloken. F-lok, ång F, hade han säkert kört eftersom det i boken ”Lokförare i Stockholm” nämns en lokförare vars karriär gick i princip parallellt med din farfars och om honom står det att han var utbildad på F-loket.
Om Du vet var din farfar bodde mellan 1900-1910 så kan du säkert med hjälp av den uppgiften avgöra om han som lokeldare var placerad i Liljeholmen eller Stockholms Norra. På den tiden försökte man säkert bo så nära arbetsplatsen som möjligt.

Tack S-O Johansson. Det var mycket givande information. Lite nyfiken är jag om han bara ägnade sig åt växlingstrafik på lokala bangårdar (om det nu heter så). Körde han längre sträckor när han var lokaliserad i Hagalund? Uppsala, Gävle, Sundsvall? Katrineholm, Norrköping? Hur kan man få reda på det?

På den tiden hade man ju kilometerpengar så förarna med flest tjänsteår körde långa sträckor för att får bättre betalt.
/tell

Tack S-O Johansson. Det var mycket givande information. Lite nyfiken är jag om han bara ägnade sig åt växlingstrafik på lokala bangårdar (om det nu heter så). Körde han längre sträckor när han var lokaliserad i Hagalund? Uppsala, Gävle, Sundsvall? Katrineholm, Norrköping? Hur kan man få reda på det?

På den tiden hade man ju kilometerpengar så förarna med flest tjänsteår körde långa sträckor för att får bättre betalt.
/tell

Egentligen besynnerligt , en lokförare hade alltså extra tillägg för att han körde lok ! Vilket ju borde vara huvuduppgiften i anställningen.
Och det fanns många tillägg i lönen med ett snårigt regelverk. Kallortstillägg, dyrortstillägg , och lite av varje.

I SJ AB lokaler för åkande personalen på Klaraporten i Stockholm finns inte mycket som påminner om det gamla SJ innan bolagiseringen. Men i en gång hänger av någon anledning en tavla med porträtt på deltagarna i SJ:s 11:te utbildningskurs för Lokomotivförare och Eldare vid 1:sta distriktet Statens Järnvägar 1907 som det så vackert står. Har inte studerat den så noga men gjorde det för ett tag sedan. Och minsann vem är inte avporträtterad på övre raden om inte lokeldare Gustaf Enok Stille.
Tog några bilder på tavlan med mobilen så kvaliteten är in den bästa samt att tavlan hänger lite mörkt i en gång.
[image]
Lokeldare Gustaf Enok Stille. Då i 30-årsåldern. 1 november samma år blev han lokförare på Stockholm Norra.
[image]
Övre delen med den tjusiga texten. Stille längst till vänster.
[image]
Hela bilden med avslutningen bestående av ett A-lok och Kd-lok. Tjusiga herrar. Ingenjör Westerberg var underingenjör på maskinavdelningen 1 distriktet och var kollega med Elis B Höjer. Chef för det hela var Viktor Klemming. Klemming var då förordnad som överdirektör på maskinavdelningen, chef för denna.

I SJ AB lokaler för åkande personalen på Klaraporten i Stockholm finns inte mycket som påminner om det gamla SJ innan bolagiseringen. Men i en gång hänger av någon anledning en tavla med porträtt på deltagarna i SJ:s 11:te utbildningskurs för Lokomotivförare och Eldare vid 1:sta distriktet Statens Järnvägar 1907 som det så vackert står. Har inte studerat den så noga men gjorde det för ett tag sedan. Och minsann vem är inte avporträtterad på övre raden om inte lokeldare Gustaf Enok Stille.
Tog några bilder på tavlan med mobilen så kvaliteten är in den bästa samt att tavlan hänger lite mörkt i en gång.

Lokeldare Gustaf Enok Stille. Då i 30-årsåldern. 1 november samma år blev han lokförare på Stockholm Norra.

Övre delen med den tjusiga texten. Stille längst till vänster.

Hela bilden med avslutningen bestående av ett A-lok och Kd-lok. Tjusiga herrar. Ingenjör Westerberg var underingenjör på maskinavdelningen 1 distriktet och var kollega med Elis B Höjer. Chef för det hela var Viktor Klemming. Klemming var då förordnad som överdirektör på maskinavdelningen, chef för denna.

Loket nederst t.h är inget Kd-lok utan ett T-lok, troligen Tb. Axelföljden är 2C.

Helt rätt. Tittade slarvigt på bilden och såg inte löpboggien. Klart man skulle ha med de då modernaste loken. E hade väl ännu inte hunnit levereras.

Jag tar upp det här med min farfar igen.
Hur såg det ut på Stockholm Centralstation 1900-1930
Gick det spår inne i dagens stora hall någon gång?
Hur många och när?
Var Stockholms Central en "säckstation" under någon tid.
När började trafik på spår utanför centralhallen?

Jag tar upp det här med min farfar igen.
Hur såg det ut på Stockholm Centralstation 1900-1930
Gick det spår inne i dagens stora hall någon gång?
Hur många och när?
Var Stockholms Central en "säckstation" under någon tid.
När började trafik på spår utanför centralhallen?

Hos Ekeving.se här kan du se utvecklingen fram till 1927 då banhallen försvann och blev ersatt av dagens stora väntsal.

Jag tar upp det här med min farfar igen.
Hur såg det ut på Stockholm Centralstation 1900-1930
Gick det spår inne i dagens stora hall någon gång?
Hur många och när?
Var Stockholms Central en "säckstation" under någon tid.
När började trafik på spår utanför centralhallen?

I dagens stora hall har det aldrig gått tåg men det fanns en banhall med spår på samma plats från början men den re s och dagens stora vänthall byggdes.
Stockholm C har aldrig varit enbart säckstation utan tillkom när sammanbindningsbanan blev klar. Första stattion för trafiken norrut var säck och låg vid Norra Bantorget. För trafiken söderut fanns Stockholm Södra, även den en säck och låg ungefär i 90o vinkel mot nuvarande södra. När sammanbindningsbanan kom blev det en hållplats där men ett tag fortsatte man att köra anslutningståg Södra-Liljeholmen. intill att man bu´yggde station där nuvarande södra ligger.

Min pappa hette Bo Stille
Han jobbade på SJ Maskintekniska byrån
Någon som vet lite mer
T.ex. om när han började på SJ och vad han jobbade med
Uppdrag ute i Europa mm?

Min pappa hette Bo Stille
Han jobbade på SJ Maskintekniska byrån
Någon som vet lite mer
T.ex. om när han började på SJ och vad han jobbade med
Uppdrag ute i Europa mm?

I "Svensk järnvägsmatrikel 1948" står följande om honom under rubriken "Tf ingenjörer i lönegrad Ca 27":
Stille, Bo Gustav, civilingenjör, f. 25/10 15 i Stockholm, stud.-ex. 35, ex. fr. tekn. högsk. 41. -- Vid Sj: anst. 42, eo iö i Ce 23 43, iö i Ca 23 (Mbr) 44, tf iö Ca 27 47. Förordnanden: briö 205 d. -- Uppdrag i tjänsten: deleg. v. internat. konf."

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Min farfar var lokförare (Järnvägspersonal)