Sgnaler på sidotågspår i B 1957 (Signaler/säkerhet)

av Anders_W, Friday, June 18, 2021, 19:24 (1325 dagar sedan)

bild JvmKBDB06200 syns tkl manövrera reläställverket i Björnlunda (B) 1957. (Bilden är spegelvänd.)

På huvudtågspåren 2 & 3 finns vanliga huvudsignalsymboler med en röd och en grön ljusöppning. På sidotågspåret 1, varifrån de permanent lokalfrigivna sidospåren på stationen utgår, finns istället signalsymboler av en typ som brukar användas för huvuddvärgsignaler eller kombinationen huvudljussignal + medgivandedvärg. Dessa symboler har en flerfärgad ljusöppning för signaleringen mot tåg och en annan för den mot växling.

Såvitt jag kan se finns inga utpekningsvippor för växling, så jag misstänker att dvärgsignalerna, i likhet med på många av de driftplatser som har dvärgsignaler trots att ställverket är av typ 59, bara användes för att visa att spår 1 + sidospåren var lokalfrigivna.

Är någon bekant med hur ytteranläggningen i B såg ut på den tiden? Var det treskens huvudljussignal + dvärg i vardera änden av spår 1?

Sgnaler på sidotågspår i B 1957

av Lennart Fransson, Friday, June 18, 2021, 20:07 (1325 dagar sedan) @ Anders_W

bild JvmKBDB06200 syns tkl manövrera reläställverket i Björnlunda (B) 1957. (Bilden är spegelvänd.)

På huvudtågspåren 2 & 3 finns vanliga huvudsignalsymboler med en röd och en grön ljusöppning. På sidotågspåret 1, varifrån de permanent lokalfrigivna sidospåren på stationen utgår, finns istället signalsymboler av en typ som brukar användas för huvuddvärgsignaler eller kombinationen huvudljussignal + medgivandedvärg. Dessa symboler har en flerfärgad ljusöppning för signaleringen mot tåg och en annan för den mot växling.

Såvitt jag kan se finns inga utpekningsvippor för växling, så jag misstänker att dvärgsignalerna, i likhet med på många av de driftplatser som har dvärgsignaler trots att ställverket är av typ 59, bara användes för att visa att spår 1 + sidospåren var lokalfrigivna.

Är någon bekant med hur ytteranläggningen i B såg ut på den tiden? Var det treskens huvudljussignal + dvärg i vardera änden av spår 1?

Jag har tjänstgjort på ett antal ställverk av Skruv-typen, och skulle förelså en växlingsdvärg (som inte kan visa snett vänster). Förmodligen kompletterat med S-tavla. Jag antar att tkl gav "avgång" till alla tåg utom genomfartståg, så det var kanske inget problem att huvudsignaldelen saknades.

Sgnaler på sidotågspår i B 1957

av daniel, Saturday, June 19, 2021, 00:32 (1325 dagar sedan) @ Lennart Fransson

bild JvmKBDB06200 syns tkl manövrera reläställverket i Björnlunda (B) 1957. (Bilden är spegelvänd.)

På huvudtågspåren 2 & 3 finns vanliga huvudsignalsymboler med en röd och en grön ljusöppning. På sidotågspåret 1, varifrån de permanent lokalfrigivna sidospåren på stationen utgår, finns istället signalsymboler av en typ som brukar användas för huvuddvärgsignaler eller kombinationen huvudljussignal + medgivandedvärg. Dessa symboler har en flerfärgad ljusöppning för signaleringen mot tåg och en annan för den mot växling.

Såvitt jag kan se finns inga utpekningsvippor för växling, så jag misstänker att dvärgsignalerna, i likhet med på många av de driftplatser som har dvärgsignaler trots att ställverket är av typ 59, bara användes för att visa att spår 1 + sidospåren var lokalfrigivna.

Är någon bekant med hur ytteranläggningen i B såg ut på den tiden? Var det treskens huvudljussignal + dvärg i vardera änden av spår 1?


Jag har tjänstgjort på ett antal ställverk av Skruv-typen, och skulle förelså en växlingsdvärg (som inte kan visa snett vänster). Förmodligen kompletterat med S-tavla. Jag antar att tkl gav "avgång" till alla tåg utom genomfartståg, så det var kanske inget problem att huvudsignaldelen saknades.

I Björnlunda var förstås ställverket typ Björnlunda. Annars håller jag med, före fjärrstyrningen var det växlingsdvärgsignaler som mellansignaler på sidotågvägen, som senare kom att ersättas med låga huvudljusgnaler när Björnlundorna blev fjärrstyrda.

Signaler på sidotågspår i B 1957

av Anders_W, Saturday, June 19, 2021, 14:09 (1325 dagar sedan) @ daniel

Plausibelt. Men det förklarar inte varför man på manöverpanelen använder symbolerna för kombinerade signaler (HDS eller HSDS); Björnlundor har, precis som 59:or, gröna låspilar i spårlinjerna, så om mellansignalen bara är en växlingsdvärg skulle det räcka med låspilarna - ljusöppningen för indikering av signalering mot tåg vore obehövlig.

Signaler på sidotågspår i B 1957

av daniel, Saturday, June 19, 2021, 16:08 (1324 dagar sedan) @ Anders_W

Plausibelt. Men det förklarar inte varför man på manöverpanelen använder symbolerna för kombinerade signaler (HDS eller HSDS); Björnlundor har, precis som 59:or, gröna låspilar i spårlinjerna, så om mellansignalen bara är en växlingsdvärg skulle det räcka med låspilarna - ljusöppningen för indikering av signalering mot tåg vore obehövlig.

Man betraktade inte dem som växlingsdvärgsignaler utan mellansignaler (med dagens termer) i form av dvärgsignaler med 4 vita ljusöppningar. De visade nog normalt "snett höger", "stopp" vid motriktad infartstågväg och "lodrät" vid medriktad utfartstågväg.

Signaler på sidotågspår i B 1957

av Lennart Fransson, Saturday, June 19, 2021, 17:20 (1324 dagar sedan) @ daniel

Plausibelt. Men det förklarar inte varför man på manöverpanelen använder symbolerna för kombinerade signaler (HDS eller HSDS); Björnlundor har, precis som 59:or, gröna låspilar i spårlinjerna, så om mellansignalen bara är en växlingsdvärg skulle det räcka med låspilarna - ljusöppningen för indikering av signalering mot tåg vore obehövlig.


Man betraktade inte dem som växlingsdvärgsignaler utan mellansignaler (med dagens termer) i form av dvärgsignaler med 4 vita ljusöppningar. De visade nog normalt "snett höger", "stopp" vid motriktad infartstågväg och "lodrät" vid medriktad utfartstågväg.

Jag har (som jag nämnde, men inte utvecklade något vidare) tjänstgjort som tkl på flera Skruv-ställverk och tre Björnlunda (med huvudsignaler) . Allt mellan 1987 och 2016. Där denna indikering förekom och det var dvärgsignaler betydde grönt=lodrätt, rött=stopp och båda samtidigt=snett höger i dvärgsignal. Det förekom varianten att "snett höger" var automatiskt (som du beskriver), eller kunde eller måsre ges/tas tillbaka med ställare/strömbrytare i panelen eller på väggen. Jag har stött på minst tre olika hanteringar. Detta är skrivet ur ett tkl-perspektiv, olika kopplingar mm har jag inte någon kunskap om. Och under den tiden var det alltid en S-tavla i kombination med dvärgsignalen.

Signaler på sidotågspår i B 1957

av Anders_W, Sunday, June 20, 2021, 11:29 (1324 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Då förstår jag.

På senare Björnlundor använder man bara en ljusöppning för dvärgsignaler, med flera olikfärgade lampor bakom den.

Signaler på sidotågspår, jämförelse med Stjärnhov

av Ulf Pålsson, Sunday, June 20, 2021, 17:29 (1323 dagar sedan) @ Anders_W

Svar har ju redan i stort lämnats av daniel och Lennart Fransson, men jag tillåter mig att komplettera lite.

Gunnar Ekevings ritningssidor finns inga ritningar från Björnlunda från denna tid, men det finns samtida ritningar från Stjärnhov, som också hade ställverk typ Björnlunda av ungefär samma ålder och ungefär samma utformning. Det finns även ritningar från Skebokvarn som också hade en typ Björnlunda, även om det ställverket var specialkompletterat (säger Per Forsströms Ställverksregistret), med anledning av tågvägar till och från Malmköping.

Låt oss titta lite på Stjärnhovritningarna. Ritningen ’Översikt - - -’ ger de flesta detaljerna, men bäst översikt får man ändå av den ritning som kallas ’Illuminerad spårplan, fasad’ (men som är en instruktionsritning). På spår 3 (tågspår med bara sidotågvägar) utgörs tågvägsslutpunkterna C och H av en dvärgsignal (utan tillsatssken). Detta var helt i överensstämmelse med tiden praxis: Huvudljussignal användes som tågvägsslutpunkt bara på tågspår med huvudtågvägar (i Stjärnhov: D, E, F och G).

På ritningen ’Illuminerad spårplan, förbindning’ ser man spårplanen i detalj, med alla dess lampor och ställare. Dvärgsignalerna C och H har på panelen en röd och en grön lampa, i var sin dvärgsignalliknande symbol. Och Lennart Fransson har talat om att signalbild ’lodrätt’ (”kör”, som det hette till 1973) indikerades med grön lampa, signalbild ’vågrätt’ (”stopp”) med röd lampa och signalbild ’snett höger’ (”ogiltighet”, som det hette till 1959) med röd och grön lampa samtidigt.

Lennart F skriver också att vissa Skruv- och Björnlundaställverk hade ”ogiltighet” som default i dvärgsignaler; dessa gick till ”stopp” bara när de var sidoskydd eller motriktat skydd för tågväg eller slutpunkt för tågväg, och till ”kör” bara i låst medriktad tågväg. I andra ställverk av dessa typer visades ”ogiltighet” bara i samband med lokalfrigivning av växlar bortomdvärgsignalen. Eftersom Stjärnhov ligger vid en högtrafikerad bana och hade förhållandevis lite växling, gissar jag att det var på det senare sättet i Stjärnhov: Dvsi C visade ’snett höger’ när växel 5 var lokalfrigiven, och dvsi H när växlarna 4/15 var lokalfrigivna. I Björnlunda var det på motsvarande sätt, gissar jag också. Man kan konstatera att det på ställverkspanelen för Stjärnhov (och på den för Skebokvarn) inte fanns något särskilt manöverorgan (ställare, knapp) för att ställa en dvärgsignal till "ogiltighet"/'snett höger'.

Förreglingstabellen för Stjärnhov visar tyvärr inga signalbilder, så den ger ingen ledning. Förreglingstabellen för Skebokvarn visar signalbilder, men när det gäller dvärgsignalerna bara ’lodrätt’ eller ’vågrätt’. Inget om ’snett höger’, alltså. Jag gissar ändå att det i Skebokvarn visades ’snett höger’ som i Stjärnhov och i Björnlunda: när bortomvarande växel var lokalfrigiven.
/up