Y0a och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

[image]
Y0a 202? enligt anteckningsboken.

[image]
X0a5 221 enligt anteckningsboken.

Y0a 202? enligt anteckningsboken.

Y0a202 är fordonstypen, senare omlittererad till X21. Vagnsnumren var 221-240, kanske går det att se på originalfotot (nere vid dörren) vilka vagnar just detta är.

X0a5 221 enligt anteckningsboken.

Undrar vad en sådan kan ha gjort i Eskilstuna!

Tack för svar! Tyvärr inte läsligt ens på originalfotot.

X0a5 221 enligt anteckningsboken.

Undrar vad en sådan kan ha gjort i Eskilstuna!

Enligt sidan 88 i Tore Nordins "Svenska elmotorvagnar" gick dylika i trafik Göteborg-Norrköping-Västerås under 1960-talet och fram till maj 1971.

X0a5 221 enligt anteckningsboken.

Undrar vad en sådan kan ha gjort i Eskilstuna!

Enligt sidan 88 i Tore Nordins "Svenska elmotorvagnar" gick dylika i trafik Göteborg-Norrköping-Västerås under 1960-talet och fram till maj 1971.

Var det snälltåg då?

Xoa5, ibland ersatt av Xoa8, gick i "Bråviken" Göteborg - Falköping - Nässjö - Flen - Kolbäck - Västerås och omvänt. Före 1968 gick tåget som snälltåg på delsträckan Göteborg - Norrköping och som persontåg Norrköping - Västerås och omvänt.
Efter 1968 gick tågparet som snälltåg hela vägen.

Jag ser att Sven Malmberg svarat, och hans svar är säkert helt korrekt.
Sven B

Det stämmer - är uppväxt i Katrineholm med sommarkåk i Ändebol.Jag hade tillfälle att åka X0a5 yill Ändebol-vilket naturligtvis var en höjdare.Vet inte skälet till att tåget söder om Ändebol hoppade över Simonstorp, Näkna och Graversfors och har inte tillgång till graf/tidtabell för tiden runt 1965- men vill minnas att det gick tåg från Nr till
Smt i tidsavsnittet för skol och arbetspendling/MG

Om jag minns rätt gick snälltågen 52-51-52 resp 53-54-53 Göteborg - Falköping - Nässjö - Norrköping och åter. Mellan Norrköping och Västerås (kanske till och med Sala?) gick de som persontåg med samma nummer och med uppehållsmönster som snälltåg. I dessa tåg gick normalt X0a5.
Sven B

Bråviken vände alltid på dåvarande spår 20 på Västerås central, mitt för den dåvarande bussterminalen i den västra bangårdsdelen.

Det fungerade utmärkt då man körde med enkelsätt, men vid storhelger förekom dubbla tågsätt och då blev det besvärligt eftersom den hinderfria längden mellan spårspärrarna på spår 20 inte rymde två Xoa5.

Lösningen var enkel, med föga säo-enlig: Man ställde fordonssättet så att den boggie som befann sig längste västerut i tågsättet (sista boggien vid ankomst) kom att stå UTANFÖR spårspärren. Det fanns ändå plats att säkert passera förbi tågsättet på spår 1.

Det gick att göra så här eftersom manuell tågvägsinspektion tillämpades då spårledningar saknades.

Kanske en dum fråga i detta forum, men vad innebar skillnaden mellan snälltåg och persontåg för tåget?

På den tiden snälltågstillägg krävdes för resa med snälltåg var skillnaden att detta tillägg bortföll vid resor enbart på den sträcka tåget gick som persontåg.

På den tiden snälltågstillägg krävdes för resa med snälltåg var skillnaden att detta tillägg bortföll vid resor enbart på den sträcka tåget gick som persontåg.

Jag antar att tåget dessutom stannade i Hälleforsnäs, Mellösa etc medan det körde förbi stationer av motsvarande storlek söder om Norrköping.

Tar man vintertidtabellen september 1965 (då snälltåg fortfarande var behäftade med snälltågstillägg) var det enda avvikande snälltågsuppehållet för "Bråviken" mellan Norrköping och Nässjö det i Boxholm. Mellan Norrköping och Västerås däremot, där tåget framfördes som persontåg, gjordes i bägge riktningarna uppehåll i Kolbäck, Kvicksund, Eskilstuna, Hälleforsnäs, Flen och Katrineholm. På sydgång hade "Bråviken" dock en del extra underligheter för sig i form av uppehåll för avstigande i Strångsjö, Ändebol och Åby. Dessa uppehåll har sysselsatt min fantasi de senaste 56 åren.
Uppenbarligen hade tåget en del lokala trafikuppgifter mellan Norrköping och Västerås som rimmade illa med snälltågsstatusen men bättre med persontågsditon.

Tar man vintertidtabellen september 1965 (då snälltåg fortfarande var behäftade med snälltågstillägg) var det enda avvikande snälltågsuppehållet för "Bråviken" mellan Norrköping och Nässjö det i Boxholm. Mellan Norrköping och Västerås däremot, där tåget framfördes som persontåg, gjordes i bägge riktningarna uppehåll i Kolbäck, Kvicksund, Eskilstuna, Hälleforsnäs, Flen och Katrineholm. På sydgång hade "Bråviken" dock en del extra underligheter för sig i form av uppehåll för avstigande i Strångsjö, Ändebol och Åby. Dessa uppehåll har sysselsatt min fantasi de senaste 56 åren.
Uppenbarligen hade tåget en del lokala trafikuppgifter mellan Norrköping och Västerås som rimmade illa med snälltågsstatusen men bättre med persontågsditon.

Vid vilken tid gick Bråviken från Katrineholm (K) och vilka andra tåg ankom till K senaste halvtimmen innan?

Norrut avgick "Bråviken" 13:05 från Katrineholm. Anslutande tåg från Göteborg var S412 frågn Göteborg med ankomst Katrineholm 12:50. Byte möjligt även i Flen. Här anslöt även lokaltåg 2609 från Stockholm.

Söderut ankom "Bråviken" 17:20 till Katrineholm. Anslutande tåg till Göteborg var S427 med avgång 17:42 från Katrineholm. Även här var byte möjligt i Flen för den hågade. Där anslöt även lokaltåg 3522 mot Stockholm sön- och helgdag före vardag.

Norrut avgick "Bråviken" 13:05 från Katrineholm. Anslutande tåg från Göteborg var S412 frågn Göteborg med ankomst Katrineholm 12:50. Byte möjligt även i Flen. Här anslöt även lokaltåg 2609 från Stockholm.

Söderut ankom "Bråviken" 17:20 till Katrineholm. Anslutande tåg till Göteborg var S427 med avgång 17:42 från Katrineholm. Även här var byte möjligt i Flen för den hågade. Där anslöt även lokaltåg 3522 mot Stockholm sön- och helgdag före vardag.

'Lokaltåg' bör nog vara 'Persontåg'.

tror
Thomas K Ohlsson

"Bråviken" var också ett persontåg mellan Norrköping och Västerås. Jag tror nog att om man inte vill vara petimäter förstår varför jag använde termen lokaltåg om ett persontåg som stannar överallt till skillnad från exempelvis persontågen "Vättern", "Västerhavet", "Bråviken", 1019/20 Malmö-Nässjö m.fl som inte stannade överallt.
Nästa gång skall jag använda termen "snabbgående persontåg" om dessa så kanske allt blir klart som korvspad.

Norrut avgick "Bråviken" 13:05 från Katrineholm. Anslutande tåg från Göteborg var S412 frågn Göteborg med ankomst Katrineholm 12:50. Byte möjligt även i Flen. Här anslöt även lokaltåg 2609 från Stockholm.

Söderut ankom "Bråviken" 17:20 till Katrineholm. Anslutande tåg till Göteborg var S427 med avgång 17:42 från Katrineholm. Även här var byte möjligt i Flen för den hågade. Där anslöt även lokaltåg 3522 mot Stockholm sön- och helgdag före vardag.

Nja, min fråga var egentligen vilka tåg som i K anslöt till södergående Bråviken? Särksilt då om det ankom något tåg till K mellan ca 16:55 och 17.20, vars resenärer skulle kunna tänkas vilja åka till Ändebol, Strångsjö eller Åby?

Norrut avgick "Bråviken" 13:05 från Katrineholm. Anslutande tåg från Göteborg var S412 frågn Göteborg med ankomst Katrineholm 12:50. Byte möjligt även i Flen. Här anslöt även lokaltåg 2609 från Stockholm.

Söderut ankom "Bråviken" 17:20 till Katrineholm. Anslutande tåg till Göteborg var S427 med avgång 17:42 från Katrineholm. Även här var byte möjligt i Flen för den hågade. Där anslöt även lokaltåg 3522 mot Stockholm sön- och helgdag före vardag.

Nja, min fråga var egentligen vilka tåg som i K anslöt till södergående Bråviken? Särksilt då om det ankom något tåg till K mellan ca 16:55 och 17.20, vars resenärer skulle kunna tänkas vilja åka till Ändebol, Strångsjö eller Åby?

Det enda jag kan se är 3315, ett "mjölkpallståg" Stockholm-Hallsberg med avgång Stockholm 14.45 och ankomst K 17.02 och där alltså anslutning med 3317Y missades med 7 minuter.

Norrut avgick "Bråviken" 13:05 från Katrineholm. Anslutande tåg från Göteborg var S412 frågn Göteborg med ankomst Katrineholm 12:50. Byte möjligt även i Flen. Här anslöt även lokaltåg 2609 från Stockholm.

Söderut ankom "Bråviken" 17:20 till Katrineholm. Anslutande tåg till Göteborg var S427 med avgång 17:42 från Katrineholm. Även här var byte möjligt i Flen för den hågade. Där anslöt även lokaltåg 3522 mot Stockholm sön- och helgdag före vardag.

Nja, min fråga var egentligen vilka tåg som i K anslöt till södergående Bråviken? Särksilt då om det ankom något tåg till K mellan ca 16:55 och 17.20, vars resenärer skulle kunna tänkas vilja åka till Ändebol, Strångsjö eller Åby?

Det enda jag kan se är 3315, ett "mjölkpallståg" Stockholm-Hallsberg med avgång Stockholm 14.45 och ankomst K 17.02 och där alltså anslutning med 3317Y missades med 7 minuter.

Tja, det gav ju ingen självklar lösning på gåtan.

Kan det funnits någon industri i Skebokvarn, Sköldinge eller Valla som hade personal bosatt i Ändebol och Strångsjö? Det känns lite långsökt... Det enda jag kan komma på är en industri som funnits i Ändebol eller Strångsjö som köpt upp lagts ned och produktion och personal koncentrerats t ex i Valla. Har dock ingen aning om vad det fanns för industrier. Ett mejeri??

(Jag förutsätter så att 3315 stannade i Sköldinge och Valla men att Bråviken körde förbi.)

/funderar och spekulerar
Leif

Tåg 581 avgick Katrineholm (K) 17.23 mot Norrköping (Nr) och hade vardag utom lördag uppehåll för avstigande i Strångsjö och Ändebol samt ett dagligt uppehåll i Åby, även det enbart för avstigande. Tåg 3317Y avgick K 16.55 till Nr och hade uppehåll på alla stationer/hållplatser. Min teori är att det fanns arbetspendlare till Strångsjö och Ändebol från K som inte hann med 3317 och därför lät man 581 göra uppehåll på dessa orter.
Tiderna hämtade ur Sveriges Kommunikationer 12/1965.

Var inne på samma tanke, men det som satte myror i huvudet på mig var överhoppandet av Simonstorp.

Var inne på samma tanke, men det som satte myror i huvudet på mig var överhoppandet av Simonstorp.

Strångsjö och Ändebol ligger i Katrineholms Kommun medan Simonstorp hör hemma i Norrköpings Kommun. Man kan tänka sig att Katrineholms Kommun köpt in uppehållen i Strångsjö och Ändebol.

Var inne på samma tanke, men det som satte myror i huvudet på mig var överhoppandet av Simonstorp.

Strångsjö och Ändebol ligger i Katrineholms Kommun medan Simonstorp hör hemma i Norrköpings Kommun. Man kan tänka sig att Katrineholms Kommun köpt in uppehållen i Strångsjö och Ändebol.

Jag var inne på samma tanke, men tycker det är förvirrande att Åby - som inte ligger i Katrineholm - var med. Hmmm?

Var inne på samma tanke, men det som satte myror i huvudet på mig var överhoppandet av Simonstorp.

Strångsjö och Ändebol ligger i Katrineholms Kommun medan Simonstorp hör hemma i Norrköpings Kommun. Man kan tänka sig att Katrineholms Kommun köpt in uppehållen i Strångsjö och Ändebol.

Jag var inne på samma tanke, men tycker det är förvirrande att Åby - som inte ligger i Katrineholm - var med. Hmmm?

Jag tänkte först att det fanns anslutning i Åby mot Nyköping men fann inget som krävde uppehåll i Åby. Åby är väl helt enkelt en större ort. Uppehållet i Åby är ju dagligt till skillnad mot de i Strångsjö och Ändebol.
Fanns ett par andra tåg som enbart hade uppehåll i Åby på sträckan Katrineholm-Norrköping: 3305 Västerås-Linköping med behovsuppehåll i Åby för påstigande 9.47 och 3215 "Bumerangen" Stockholm-Mjölby sön- och helgdag före vardag med fast uppehåll 22.57. I andra riktningen hade tåg 3322 Norrköping-Västerås fast uppehåll 19.33 i Åby.

Var inne på samma tanke, men det som satte myror i huvudet på mig var överhoppandet av Simonstorp.

Strångsjö och Ändebol ligger i Katrineholms Kommun medan Simonstorp hör hemma i Norrköpings Kommun. Man kan tänka sig att Katrineholms Kommun köpt in uppehållen i Strångsjö och Ändebol.

1965 var det Stora Malms respektive Kvillinge landskommuner.

Tåg 581 avgick Katrineholm (K) 17.23 mot Norrköping (Nr) och hade vardag utom lördag uppehåll för avstigande i Strångsjö och Ändebol samt ett dagligt uppehåll i Åby, även det enbart för avstigande. Tåg 3317Y avgick K 16.55 till Nr och hade uppehåll på alla stationer/hållplatser. Min teori är att det fanns arbetspendlare till Strångsjö och Ändebol från K som inte hann med 3317 och därför lät man 581 göra uppehåll på dessa orter.
Tiderna hämtade ur Sveriges Kommunikationer 12/1965.

Mycket talar för din teori. Jag letade fram gamla kommunickor. I tdt 162 (1962/63) avgick pt 819Y 17.05 från Katrineholm. Då gjorde pt 821 (Västerås - Norrköping), som var Bråvikens föregångare på den delsträckan, inget uppehåll mellan Katrineholm och Åby. I Åby stannade 821 för avstigande, kanske därför att det därigenom blev en rätt effektiv förbindelse från Katrineholm till Nyköping och övriga Nyköpingsbanan.

Ett år senare (alltså i tdt 163) hade pt 819Y av någon anledning fått tio minuter tidigare avgång från Katrineholm. Snt 53X Bråviken (Norrköping - Göteborg) förlängdes samtidigt till att utgå från Västerås i samma läge som 821 haft. Då infördes uppehållen för avstigande i Strångsjö och Ändebol, och jag tycker det vore konstigt om syftet inte var just att kompensera arbetspendlare som inte kunde hinna med rälsbusståget 16.55. Varför man inte stannade i Simonstorp? Ja, gissningsvis fanns det ingen resenär som brukade köpa månadskort Katrineholm - Simonstorp. På den tiden var det inte vanligt med arbetspendling på så långa sträckor (25 km), i varje fall inte med tåg.

Samtidigt som 819Y tidigarelades tio minuter tidigarelades mötande 818Y till att avgå 17.12 från Norrköping C. Kanske hade kunderna tyckt att 17.22 var alltför sen avgångstid för detta arbetspendlingståg. Sträckan Simonstorp - Åby var fortfarande enkelspårig, och tågmötet fick ligga kvar i Graversfors.

Tåg 581 avgick Katrineholm (K) 17.23 mot Norrköping (Nr) och hade vardag utom lördag uppehåll för avstigande i Strångsjö och Ändebol samt ett dagligt uppehåll i Åby, även det enbart för avstigande. Tåg 3317Y avgick K 16.55 till Nr och hade uppehåll på alla stationer/hållplatser. Min teori är att det fanns arbetspendlare till Strångsjö och Ändebol från K som inte hann med 3317 och därför lät man 581 göra uppehåll på dessa orter.
Tiderna hämtade ur Sveriges Kommunikationer 12/1965.

Mycket talar för din teori. Jag letade fram gamla kommunickor. I tdt 162 (1962/63) avgick pt 819Y 17.05 från Katrineholm. Då gjorde pt 821 (Västerås - Norrköping), som var Bråvikens föregångare på den delsträckan, inget uppehåll mellan Katrineholm och Åby. I Åby stannade 821 för avstigande, kanske därför att det därigenom blev en rätt effektiv förbindelse från Katrineholm till Nyköping och övriga Nyköpingsbanan.

Ett år senare (alltså i tdt 163) hade pt 819Y av någon anledning fått tio minuter tidigare avgång från Katrineholm. Snt 53X Bråviken (Norrköping - Göteborg) förlängdes samtidigt till att utgå från Västerås i samma läge som 821 haft. Då infördes uppehållen för avstigande i Strångsjö och Ändebol, och jag tycker det vore konstigt om syftet inte var just att kompensera arbetspendlare som inte kunde hinna med rälsbusståget 16.55. Varför man inte stannade i Simonstorp? Ja, gissningsvis fanns det ingen resenär som brukade köpa månadskort Katrineholm - Simonstorp. På den tiden var det inte vanligt med arbetspendling på så långa sträckor (25 km), i varje fall inte med tåg.

Samtidigt som 819Y tidigarelades tio minuter tidigarelades mötande 818Y till att avgå 17.12 från Norrköping C. Kanske hade kunderna tyckt att 17.22 var alltför sen avgångstid för detta arbetspendlingståg. Sträckan Simonstorp - Åby var fortfarande enkelspårig, och tågmötet fick ligga kvar i Graversfors.

Tack för redogörelsen som stöder mina tankar. Jag saknar kommunickorna mellan 7/1958 och 10/1963 och kunde därför inte hitta när lösningen med avstigande i Ändebol och Strångsjö infördes. Den upphörde 1968 när persontrafiken las ner på dessa orter.

Kanske en dum fråga i detta forum, men vad innebar skillnaden mellan snälltåg och persontåg för tåget?

Snälltåg skulle gå lite snabbare än persontåg. Ett persontåg kunde ha uppehåll på småstationer, medan snälltågen stannade på de mer betydelsefulla stationerna. Det var högre kracv på komforten på snälltågen än på persontågen. Och sedan var snälltågen i regel dyrare att åka med än persontågen, då det var tillägg för snälltågen.

I det här fallet handlade det om Xoa5 eller X5 som vi idag kallar dem. X5-tågen var byggda för tåg med hög status. Från början var dessa byggda för expresståg, vilket alltså hade ännu högre status än snälltåg. När X5-tågen var nya så var dessa SJ:s flaggskepp och de tåg som hade allra högst status i hela Sverige. Men rent allmänt så användes dessa vanligtvis i expresståg eller snälltåg. Det var under dessa sista livstid som statusen på dessa sjönk på grund av ålder då.

Benämningarna snälltåg och persontåg har använts lite olika genom tiderna. De enskilda järnvägarna benämnde ofta rätt många av sina tåg snälltåg, trots att de kunde ha samma uppehållsmönster som vanliga persontåg på samma sträcka. Skillnaden kan ha bestått i olika regler för godsbefordran i snäll- och persontåg.
Vid SJ var principen länge att snälltåg passerade småstationerna medan persontågen vanligen stannade på alla stationer. Snälltågen hade begränsningar i godsbefordringen. Dessutom tillämpade SJ tilläggsavgifter för snälltågen, s k snälltågstilläggsbiljetter, som hade samma pris oavsett reslängd men olika för de olika vagnsklasserna. För korta resor blev det därför ganska dyrt att åka snälltåg.
På 50-talet började man låta snälltågen gå som snabba persontåg utan tilläggsbiljett på vissa sträckor. Uppehållsmönstret var ändå liknande snälltågens, i många fall detsamma. Exempel på detta är tågen 43/44 Ängelholm - Malmö, 31/32 Kil - Charlottenberg (vill jag minnas), 39/40 på Västkustbanan (åtminstone delvis), 52/53 Norrköping - Västerås, 55/58 Norrköping - Nässjö (vissa tider), 83/84 Norrköping - Nässjö, 87/88 Malmö - Trelleborg F.
Med tiden försvann snälltågstilläggen, och senare också begreppet snälltåg.
Under 50-talet fanns också begreppet ilsnälltåg. Deras snabbhet skapades genom att de liksom expresstågen inte medförde gods, vilket gjorde att deras uppehållstider på stationerna blev korta. Men de hade inte speciellt hög största hastighet och inte heller speciellt snabb materiel. X0a7 och D-lok förekom i dessa tåg.
Sven B

Benämningarna snälltåg och persontåg har använts lite olika genom tiderna. De enskilda järnvägarna benämnde ofta rätt många av sina tåg snälltåg, trots att de kunde ha samma uppehållsmönster som vanliga persontåg på samma sträcka. Skillnaden kan ha bestått i olika regler för godsbefordran i snäll- och persontåg.
Vid SJ var principen länge att snälltåg passerade småstationerna medan persontågen vanligen stannade på alla stationer. Snälltågen hade begränsningar i godsbefordringen. Dessutom tillämpade SJ tilläggsavgifter för snälltågen, s k snälltågstilläggsbiljetter, som hade samma pris oavsett reslängd men olika för de olika vagnsklasserna. För korta resor blev det därför ganska dyrt att åka snälltåg.
På 50-talet började man låta snälltågen gå som snabba persontåg utan tilläggsbiljett på vissa sträckor. Uppehållsmönstret var ändå liknande snälltågens, i många fall detsamma. Exempel på detta är tågen 43/44 Ängelholm - Malmö, 31/32 Kil - Charlottenberg (vill jag minnas), 39/40 på Västkustbanan (åtminstone delvis), 52/53 Norrköping - Västerås, 55/58 Norrköping - Nässjö (vissa tider), 83/84 Norrköping - Nässjö, 87/88 Malmö - Trelleborg F.
Med tiden försvann snälltågstilläggen, och senare också begreppet snälltåg.
Under 50-talet fanns också begreppet ilsnälltåg. Deras snabbhet skapades genom att de liksom expresstågen inte medförde gods, vilket gjorde att deras uppehållstider på stationerna blev korta. Men de hade inte speciellt hög största hastighet och inte heller speciellt snabb materiel. X0a7 och D-lok förekom i dessa tåg.
Sven B

D-lok användes vad jag förstått i snälltåg åtminstone fram till att Rc-loken kom in och började ersätta dessa. Även om SJ säkert hellre körde med F-lok i dessa eller Ra. Men åtminstone Ra användes främst i expresståg.

Begreppet snälltåg försvann mer och mer, i alla fall officiellt. Men trots att begreppet saknades i tidtabellerna och att SJ inte använde det som något produktnamn, så levde det ändå kvar. Begreppet levde bland resenärer och även personal använde begreppet. Det var väl egentligen först när begreppet X2000 infördes som begreppet snälltåg började mer och mer glömmas bort. Det fanns lite grand kvar bland lite äldre människor, men de yngre hade många gånger aldrig ens hört talas om ordet Snälltåg.

Men numera har ju begreppet återuppstått, men numera som ett varumärke. PÅ Snälltåget säger de själva att de gärna kopplar ordet till att vara snäll. Men givetvis förstår man också att de medvetet tagit tillbaks ett gammalt begrepp och att de då medvetet har satt liv i det begreppet igen.

Så idag finns det ju åter Snälltåg igen :-)

Begreppet snälltåg försvann mer och mer, i alla fall officiellt.

Från 1980 betecknades alla personförande tåg enhetligt rst=resandetåg.

Begreppet snälltåg försvann mer och mer, i alla fall officiellt.

Från 1980 betecknades alla personförande tåg enhetligt rst=resandetåg.

Men det blev inte långvarigt. CityExpress kom 1983 och från 1985 blev ett flertal tåg på stambanorna IC-tåg (InterCity).

...
Med tiden försvann snälltågstilläggen, och senare också begreppet snälltåg.
...
Sven B

Snälltågstillägget försvann som en del av den stora tidtabellsrevolutionen vid övergången till ny tidtabell sommaren 1968. Då klassades t ex de flesta av resandetågen på Västeråsbanan om från persontåg till snälltåg - innan dess hade endast ett fåtal snälltåg/expresståg gått på den banan... //Anders

...
Med tiden försvann snälltågstilläggen, och senare också begreppet snälltåg.
...
Sven B

Snälltågstillägget försvann som en del av den stora tidtabellsrevolutionen vid övergången till ny tidtabell sommaren 1968. Då klassades t ex de flesta av resandetågen på Västeråsbanan om från persontåg till snälltåg - innan dess hade endast ett fåtal snälltåg/expresståg gått på den banan... //Anders

Snälltågstillägget försvann redan 1 januari 1968 samtidigt som priserna höjdes ordentligt för att kompensera detta.
En tur&retur Falköping-Stockholm 1 2 klass höjdes över en natt från 84:- till 101:- dvs med runt 20%.

...
Med tiden försvann snälltågstilläggen, och senare också begreppet snälltåg.
...
Sven B

Snälltågstillägget försvann som en del av den stora tidtabellsrevolutionen vid övergången till ny tidtabell sommaren 1968. Då klassades t ex de flesta av resandetågen på Västeråsbanan om från persontåg till snälltåg - innan dess hade endast ett fåtal snälltåg/expresståg gått på den banan... //Anders

Snälltågstillägget försvann redan 1 januari 1968 samtidigt som priserna höjdes ordentligt för att kompensera detta.
En tur&retur Falköping-Stockholm 1 2 klass höjdes över en natt från 84:- till 101:- dvs med runt 20%.

Alltid roligt att jämföra priser från förr. 101 kr 1968 motsvarar omräknat till dagens konsumentprisindex 921 kr.

Om man tittar på sj.se och ska åka onsdag-torsdag om drygt två veckor så kan man få resor utan byte för 195 + 285 = 480 kr. Men tänkte man åka som nu i helgen så får man räkna med uppemot 1500 kr.

X0a5 221 enligt anteckningsboken.

Undrar vad en sådan kan ha gjort i Eskilstuna!

Åkte med en X0a5 Västerås-Nässjö-Herrljunga 1964 med plats längst fram/bak/fram. Fin upplevelse!

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Y0a och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder (Fordon: motorvagnar / dressiner)

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, Bråviken uppehåll?

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, Bråviken uppehåll?

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, Bråviken uppehåll?

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, Bråviken uppehåll?

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, Bråviken uppehåll?

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, Bråviken uppehåll?

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, Bråviken uppehåll?

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965,Uppehåll i Sörmland/Österg

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965,Uppehåll i Sörmland/Österg

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder

Y0a202 och X0a5 i Eskilstuna 1965, 2 bilder