ERTMS och 1435-föreningarna del 1 (Järnvägs- och Museiföreningar)
Jag har ju läst debatten i dagarna om ångloksnostalgi, där det kommer upp en hel del om hoten mot 1435-föreningarna på TRV-nätet.
Istället för att kroka i tråden startar jag en ny om ERTMS för att få lite tydlighet.
I mitt jobb på JVM jobbar jag nära både föreningsbranschen, den moderna branschen, bidrag från staten och statlig administration, så här kommer lite reflektioner från mig, dels om debatten som varit och dels om tankar inför framtiden för 1435-föreningarnas framtid ute på de stora spåren.
ERTMS kommer, var så säkra. I Trafikverkets förslag (obs, förslag) till nationell plan 2022-2033 kan man utläsa några viktiga saker:
-Utbyggnaden kommer fortgå, men saktas upp lite, så TRV räknar med att deras när har ERTMS ca 2040-2045.
-Trafikverket önskar att alla fordon som trafikerar nätet har ETCS-utrustning 2029, även om fordonet trafikerar en infrastruktur som inte har ERTMS. Om detta går igenom är 2029 sista året ett museifordon utan ETCS rullar på TRV huvudspår. Detta är något helt nytt och inte bra så klart. Här kan man ju tycka att ett fordon utan ETCS-utrustning bör kunna användas på en infra utan ERTMS-utrustning.
-Trafikverket föreslår att staten måste gå in och finansiera ETCS. Detta är också nytt och bra för vår sak.
Kom ihåg att är man en förening eller JHRF så kan man vara remissinstans på detta förslag till och med februari. Och ju fler som har åsikter om detta, kanske desto tyngre väger det. Sitt inte på baken utan vässa remisspennan!
Prislappen pratas det om då och då, som hyfsat insatt kan jag berätta att en ”first of class” kostar en hel del pengar. Upp mot 18 miljoner vet jag fordon "i min närhet" som kostat, men har även av säker källa fått höra 37…Löpande installationer kan man nog sägs 2-3 MSEK. Problemet med ”first of class” är att det är väldigt otydligt vad som blir en ”first of class” och vem som bestämmer det? Beställaren? ERA? Den som ger anbud? Det känns också väldigt oklart vad den kan kosta, innan en upphandling är klar.
Kan ett ånglok med gasbelysning vara ”first of class” för andra ånglok (av olika littera)? Kanske, kanske inte, men ett lok utan elsystem kanske kan ses som samma ”class” om det sedan byggs el- och luftmässigt på samma sätt, även om loken har olika längd, sth och drivhjulsdiameter?
Kan ett ånglok (eller för all deo annat lok) ha en FV1-vagn tillkopplad och allt detta är ett ”fordon” med det mesta tekniska i FV1-vagnen, som endast kan kopplas till-och från på verkstad? Varför inte, så ser ju ett motorvagnståg ut? Kortkopplat med komponenter i olika delar av tåget. Och isärkopplingsbart på verkstad. Kan man då byta X2 drivenhet mellan tågsätten, kan FV1-tendern ena veckan åka bakom ett E-lok och andra bakom ett B-lok. På ångloket sitter bara en antenn, en DMI (förarpanel), en cylinder som stänger regulatorn (som på B 1429) medan resten av tekniken finns i FV1? Kanske, kanske inte. Men ett ånglok med tender kan vara ett ånglok med två tendrar. Det är en definition. Och tendrar kan bytas.
Forts del 2.