Ser ut som att nedtagning av slutsignaler pågår.

Tack för bilden!

Eller uppsättning?

Tack för svar!

De uppehållsmärken vi ser avser ju det tomma spåret till vänster, spår 5. Det ledde ursprungligen till den den speciella vändskiva (egentligen sektorskiva) som fanns för spår 3, 4 och 5 (se ritning hos ekeving.se). Därför var det väl "ännu viktigare" att stanna rätt spår 5 -- jag ser inga uppehållsmärken för spår 6 där tåget står. Fast i mitten av 1960-talet var väl skivan slopad och borttagen?
/up

Här en reprisbild på sektorskivan, daterad 1967?

- - - Troligen år 1964-65.

I stolpen sitter ett uppehållsmärke med '36' (axlar), och i nästa stolpe skymtar ett med '28'. Bra märkligt att talet minskar på nästa uppeållsmärke, tänker jag, och verkligen märkligt att det finns uppehållsmärken alls när nu alla tåg väl rimligen bör köras ända bort till spårets slut -- det är ju bara där som utgången från plattformen finns.

Sedan "går det upp ett ljus" för mig: På sträckan Södertälje S - Södertälje C förekom det planenligt i båda riktningar att vagnarna sköts av loket, som alltså gick sist i tågsättet. Tågbefälhavaren höll uppsikt i tågsättets främsta ände och kunde vid behov stoppa tåget med en nödbromsventil. Men, när tåget kom fram till "slutstationen" var det förstås lämpligare att föraren stoppade tåget på rätt plats med driftbromsning från loket. Uppehållsmärket med '36' måste alltså rimligen här betyda: stopplats för ett lok som skjuter 36 axlar framför sig. Det verkar dessutom som om det viktiga uppehållsmärket är belyst. Snacka om specialare!

De uppehållsmärken vi ser avser ju det tomma spåret till vänster, spår 5. Det ledde ursprungligen till den den speciella vändskiva (egentligen sektorskiva) som fanns för spår 3, 4 och 5 (se ritning hos ekeving.se). Därför var det väl "ännu viktigare" att stanna rätt spår 5 -- jag ser inga uppehållsmärken för spår 6 där tåget står. Fast i mitten av 1960-talet var väl skivan slopad och borttagen?
/up

Dessa rörelser som sköts, var det tåg eller växling? Jag vet att det i vart fall längre tillbaka förekom backande tåg. Bl a Fotevik-Höllviksnäs enl min far.
Jim

De uppehållsmärken vi ser avser ju det tomma spåret till vänster, spår 5. Det ledde ursprungligen till den den speciella vändskiva (egentligen sektorskiva) som fanns för spår 3, 4 och 5 (se ritning hos ekeving.se). Därför var det väl "ännu viktigare" att stanna rätt spår 5 -- jag ser inga uppehållsmärken för spår 6 där tåget står. Fast i mitten av 1960-talet var väl skivan slopad och borttagen?
/up

I SJ Banavdelnings berättelse för 1924 listas de vändskivor som SJ använde, både egna och privatbanors. Där kallas skivan på Södertälje C samt motsvarande på Stockholm C för vickskivor med motivering att de inte kan svängas runt.

Omkring Borås gick under mitten av 50-talet ett par C013/B013-vagnar i lokaltågen. De hade Görlitzboggier, liksom de flesta nitade stålvagnar på den tiden. Inte gav dessa boggier vagnarna goda gångegenskaper. Särskilt var de slängiga i sidled. Så småningom byttes boggierna mot begagnade m/39, och då blev det väl något bättre. Numera finns inga Görlitzboggier kvar i Sverige enligt vad muséets företrädare har sagt i annat sammanhang. Det är ur museal synpunkt synd.
Sven B