Jag är mycket tveksam till att det är en Rb på bilden, anledningen till mitt antagande är att Rb loken har något lägre höjd på frontrutorna än Rc. Rb loken har ett bredare brandgult fält ovan frontrutorna detta fält saknas på loket på bilden.

Tror Martin :-)

Även målningen ovan frontrutorna var annorlunda på 1001. Där är den vita linjen placerad mer likt Rc-lokens målning; närmare frontrutorna. Men det finns ett smalt orange fält, till skillnad mot Rc.
Se detta PV-inlägg.

På t ex Rb3 ser man att den översta vita linjen är placerad högre upp - jämför den röda lampan i relation till linjen. Länk. Här är det orange fältet mycket bredare, precis som Martin norterar. :-)

Plogarna ser ut att vara två separata.
Så hade Rb-loken, med gardjärn emellan.
Rc1/2 hade då helplog med en annan form.

Vid inzoomning blir det förstås oskarpt. Jag vill inte bestämt hävda att det är ett Rb, men med de kännetecken jag noterat så kan det vara så. Vi får ju aldrig säkert veta...

Jag vidhåller nog att det är en Rb. Dök upp i Bollnäs två gånger under dagen vid den här tiden. Rc-lok var däremot mycket ovanliga norr om Stockholm 1969

Vintern 1966 beskrevs det som exceptionellt att man fick ta fram ångloken p.g.a. att den hårda vintern hade decimerat antalet driftdugliga ellok. Att man under sommarhalvåret 1969 skulle behöva ha ett B-lok i reserv för resandetåg på stambanan finner jag föga troligt. Persontrafiken Bollnäs-Orsa gick med rälsbussar och godstågen så länge de gick med ånglok mycket riktigt med E-maskiner. Något arrangemang av något slag bör det vara. Det hände att man körde loktåg mellan Bollnäs och Edsbyn vid speciella tillfällen med många resande, typ bandymatch Bollnäs-Edsbyn, men det kan det ju inte vara här.

Vilken STAX gällde tills Edsbyn? Fick B-lok ens gå dit?

Hursomhelst så användes väl ånglok (E & B) i gruståg och liknande ända till 1971 (72?) på olika håll i landet, kanske även i Bollnäs? I så fall det ju mycket väl vara grusning på Stambanan som var aktuell.

(Råkade loket vara påeldat, något annat (gods- eller person)tåg fick lokskada och inget annat lok fanns tillgängligt, så hade man nog tagit ångloket. Men om situationen ens inträffade, så var det i varje fall mycket sällsynt.)

/funderar
Leif

Vintern 1966 beskrevs det som exceptionellt att man fick ta fram ångloken p.g.a. att den hårda vintern hade decimerat antalet driftdugliga ellok. Att man under sommarhalvåret 1969 skulle behöva ha ett B-lok i reserv för resandetåg på stambanan finner jag föga troligt. Persontrafiken Bollnäs-Orsa gick med rälsbussar och godstågen så länge de gick med ånglok mycket riktigt med E-maskiner. Något arrangemang av något slag bör det vara. Det hände att man körde loktåg mellan Bollnäs och Edsbyn vid speciella tillfällen med många resande, typ bandymatch Bollnäs-Edsbyn, men det kan det ju inte vara här.

B-loken 1281 och 1428 började gå på fd DHdJ från våren 1966 även om E2 och E10 var vanligast de gånger ånglok framförde gods- och arbetståg. Bollnäs hade ånglok i reservtjänst och för arbetståg i varje fall till 1970.

/Christer

De sista åren SJ hade lok kvar i tjänst så var det främst som reserv. Mitt minne är inte helt bra när det gäller 50 år tillbaka i tiden. Jag har för mig att 1967 så var det sista året som ånglok sattes in som ordinarie lok i tidtabellssatta tåg. Ånglok användes i extratåg, banarbetståg och som reserv efter det. Jag har också för mig att SJ slopade de sista ångloken 1972 men då hade inget ånglok används sedan 1971 annat än att vara reservlok som varit påeldade vid ett fåtal tillfällen.

Som jag skrev, minnet är inte helt bra, men det finns säkert någon här som vet de exakta årtalen.

Vintern 1966 beskrevs det som exceptionellt att man fick ta fram ångloken p.g.a. att den hårda vintern hade decimerat antalet driftdugliga ellok. Att man under sommarhalvåret 1969 skulle behöva ha ett B-lok i reserv för resandetåg på stambanan finner jag föga troligt. Persontrafiken Bollnäs-Orsa gick med rälsbussar och godstågen så länge de gick med ånglok mycket riktigt med E-maskiner. Något arrangemang av något slag bör det vara. Det hände att man körde loktåg mellan Bollnäs och Edsbyn vid speciella tillfällen med många resande, typ bandymatch Bollnäs-Edsbyn, men det kan det ju inte vara här.

Lions i Bollnäs ordnade ett utflyktståg på fd DHdJ draget av ett B-lok, troligen just 1321, men vad jag förstår var det sommaren 1970.

En E 10, tror det var 1743, (har inte tillgång till min lista nu) som man drog ut ur stallet för fotografering på vändskivan med hjälp av en Ha(460??/ 463???) på vår första dag på den påbörjade Nils Holgersonrundturen per järnväg sommaren 1970. Det fanns ytterligare ånglok kalla vid detta tillfälle. Resan skulle denna dag sedan fortsätta med min första lokhyttsåkning mot Ånge i Ma 829. Var det inte detta lok som senare förolyckades i en frontalkollision med ett annat tåg i mellansverige (Munktorp).
tobbe

Bollnäs lokstation hade behov av driftånglok fram till 1972-01-01 för växling, godståg och som reserv. Bollnäs var den sista lokstation som i huvudsak hade olje eldade ånglok i tjänst, t.ex. B 1321.
B 1321 originaltender tillkopplades f.ö Cd 734 som var stationerat i Bollnäs som beredskapslok och var utrustat med ångtvätt anordning. B 1321 fick istället C tender från lok Tb 887.

B 1321 ställdes av 1971-09-01. Stod kvar i Bollnäs och slopades för skrotning redan 1973.
Bollnäs hade dock kvar E10 1743 som driftånglok. 1743 ersattes 1971 av E10 1741.
1741 avställdes 1972-01-01. Därmed avslutades reguljära ång epoken vid Bollnäs lokstation.

Jag var i Bollnäs den 29/12 1970 och då fanns där B 1321, 1428, C 734, E10 1741 och 1743. Av dessa var 1741 under ånga. Övriga stod avställda utomhus. Samma lok fanns i Bollnäs även den 15/7 1971 men då kalla.
1741 hade kanske körts över till Bollnäs den dagen? Innan jag såg det i Bollnäs hade jag sett loket i Mora Noret både augusti 1969 och juli 1970. Sedan drog loket SJK:s extratåg Falun-Kil den 25/10 1970. Var placeringen i Mora Noret innan Bollnäs?
Gjorde det någon tjänst i Bollnäs under 1972?
Den 29/12-70 fanns även A6 1541 och 1542 där. Vid besöket i juli 71 var de borta.
B 1428 gjordes iordning och provkördes Linköping - Mjölby tor den 2/6-1972. Finns nu på Järnvägsmuseum. Borde allts varit i bättre skick än 1321.

Kan tillägga att jag var i Bollnäs dagen efter, den 30/12 1970 och även då var E10 1741 under ånga. Tillmötesgåendet från stallpersonalen var stort. E10:an kördes ut från stall för fotografering på vändskivan och undertecknad fick sedan köra tillbaks loket in i stallet! Under förutsättning att du "inte tar i för kung och fosterland och kommer ut på andra sidan!" Jo det gick bra, jag stannade innan väggen tog emot!

Misstänker att du Sven-Olof var i Bollnäs av samma anledning som jag, dvs att göra en sista resa på Bollnäs-Kilafors-Söderhamn!?
Sista tåget gick dagen efter, dvs på nyårsafton 1970. Trafiken kom ju visserligen igång igen efter c:a 50 år, men då utan stopp på mellanstationerna.

Jodå Bengt, det stämmer. Att resa Kilafors - Söderhamn var det primära den dagen. Besöket vid lokstationen med påeldad och utkörd E10 1741 blev bara en extra bonus på den resan.
1741 stod nog stallad i Falun natten innan SJK-resan men om den körts ner från Mora någon dag innan efter att ha ställts iordning där eller befunnit sig i Falun en längre tid innan resan har jag ingen aning om. Någon annan som vet? Jag har för mig att den gick tillbaka från Kil till Falun som ensamt lok samma kväll.

... Fanns det inte 2 lokstall vid denna tid?
tobbe

Det finns fortfarande 2 lokstall i Falun, GDJ-stallet och BJ-stallet. Båda dessa ägs numera av MfGDJ. //Anders