Portabelt biljettskåp?

Hej! Det här verkar vara ett portabelt biljettskåp med en massa småländska- och östgötska destinationer.

[image]

Men vem använde dessa? Förare på rälsbuss eller tbfh på tåg som stannade på ombemannade platser utan försäljning?

Mvh HP

Biljettexpeditör på stationer som sällan var bemannade?

Biljettexpeditör på stationer som sällan var bemannade?

Det tror jag också.

Jag vill minnas att jag läste för ett par år sedan om att Malmö-Genarps eller Malmö-Simrishamns Järnväg hade ett dyligt skåp som medtogs till Jägersro när det var trav. Möjligen kan det vara så att det finns hos oss på SkJ. Om jag hade lugnat mig hade säkert Jan-Anders Wihrén vetat svaret :-)
Jim

Biljettexpeditör på stationer som sällan var bemannade?

Det tror jag också.

Jag vill minnas att jag läste för ett par år sedan om att Malmö-Genarps eller Malmö-Simrishamns Järnväg hade ett dyligt skåp som medtogs till Jägersro när det var trav. Möjligen kan det vara så att det finns hos oss på SkJ. Om jag hade lugnat mig hade säkert Jan-Anders Wihrén vetat svaret :-)
Jim

SkJ har ett biljettskåp märkt JÄGERSRO, se bilder nedan. Det har tillhört Malmö-Ystads järnväg. Hållplatsen Jägersro, belägen mellan Hindby och Oxie, öppnades 18 maj 1907 i samband med att trav- och galoppbanan med samma namn kom till. Första tävlingsdagen var 20 maj 1907. Malmöbor och andra tillresta kunde ta tåget från Malmö V eller Södervärn till Jägersro och tillbaka efter tävlingarna. Troligen användes hållplatsen fram till 1932 då Malmö Stads Spårvägar startade busstrafik till Jägersro. Uppgifterna i Järnvägsdata verkar inte stämma. Hållplatsen återkom under krigsåren och det finns tåg inlagda i tidtabellsbok och grafisk tidtabell för år 1945 (men däremot inte för år 1943 och 1948). Av tidtabellsboken för 1945 framgår att tågen efter ankomst till Jägersro backades till Hindby, där lokrundgång gjordes. På kvällen gjordes rundgången i Hindby innan tåget backades till Jägersro för att hämta resenärerna. Den långa plattformen vid Jägersro fanns kvar så sent som i april 1971. Såväl Malmö V som Södervärn var ständigt bemannade så det kan inte vara förklaringen till att man använde biljettskåp. Min gissning är i stället att skåpet användes som ett komplement vid särskilt hög resandetillströmning, som t.ex. vid tävlingarna på Jägersro trav- och galoppbana.
[image]
[image]
[image]
PS! Lyckades tyvärr inte få den sista bilden stående. DS!

PS! Lyckades tyvärr inte få den sista bilden stående. DS!

Som jag har skrivit vid tidigare tillfällen så räcker det inte att vända bilden i Windows. Windows roterar inte bilden utan sparar bara information om att den ska visas roterad. Man måste rotera bilden i ett program som sparar den roterad.
[image]

PS! Lyckades tyvärr inte få den sista bilden stående. DS!

Som jag har skrivit vid tidigare tillfällen så räcker det inte att vända bilden i Windows. Windows roterar inte bilden utan sparar bara information om att den ska visas roterad. Man måste rotera bilden i ett program som sparar den roterad.

Bilden är rättvänd av mig när jag sparade den på datorn men när jag hämtade den till forumet så blev den liggande. Hur vet jag om ett program sparar en roterande bild eller inte? Bilden togs med en mobilkamera och sedan överförde jag den till datorn ocn sparade den där. Är inte allt som visas på datorn i Windows (= fönster)?

Hej Jan-Anders (och andra är välkomna att läsa med också)!

En av utmaningarna med digitala bilder är just rotering - detta kan nämligen ske på två vis bakom kulisserna i bild-programmen - eller direkt via den programvara som finns i kameran/telefonen, etc.

I det enkla fallet så vrider programmet alla pixlar i bilden det önskade antalet grader - svarande till att man skulle rent fysiskt vända bilden,

I det 'luriga' fallet sparar programmet bara en information... "vrid 'det som sänds till skärmen' det önskade antalet grader bilden skall visas". I detta fall sker ingen 'fysisk' vridning, utan programmet sparar bara en information lite vid sidan av bilden, själva bilden ändras inte alls.

I det senare fallet, uppstår så den utmaningen, att 'den lilla informationen vid sidan av' inte understöds när bilden laddas upp till en server - och bilden visas så som "rådata" är.

Varför nu detta? Huvidsakligen för att spara tid och (om applicerbart) batteri: själva överforingen av den uppdaterade informationen vid en fysisk vridning är jämförselsevis tungt - den process när de vridna pixlarna fysisk skall skrivas tillbaka i enhetens disk/kort. Själva vridningen för direkt i minnet (RAM) i förbindelse med att data sänds till display-enheten, och är mycket snabbare.... bara obetydligt tyngre än om ingen ändring skulle ske.

Hur kan man komma runt det?
Tja... reelt finns bara ett vis, när man väl upptäcket att en enhet har dylika hyss för sig: att ladda bilden i ett annat program som gör den stora uppdateringen och rent faktisk sparar den uppdaterade bilden.
Detta sker typiskt i de flesta bildbehandlingsprogram som finns på PC och Mac. Själv använder jag paint.net - ett ganska rättframt gratisprogram (om man downloadar det från utvecklarnas website... såvitt jag kommer ihår är där ett symboliskt pris i Microsoft App Store).

Hoppas detta reder ut begreppen.

I vissa fall kan man ju lösa problemet genom att rotera föremålet innan man tar bilden ;-)

I vissa fall kan man ju lösa problemet genom att rotera föremålet innan man tar bilden ;-)

Ofta är det ännu lättare att rotera kameran. :-)

I vissa fall kan man ju lösa problemet genom att rotera föremålet innan man tar bilden ;-)

Ofta är det ännu lättare att rotera kameran. :-)

Med mobiler är det inte så enkelt.
Fotar man med kamera är det inga problem, tar man bilden i stående format kommer den visas i stående format, tar man bilden i liggande format kommer den visas i liggande format. Iaf har det alltid varit så på alla digitalkameror jag haft och har.

Däremot om man fotar med mobilen kan det börja "spöka", då är där någon programvara som tolkar hur den tycker bilden är tagen. Jag har åtskilliga gånger tagit bilder i ett format och när jag sen ska titta på den har mobilens programvara bestämt sig för att den är tagen i det andra formatet.

Hej Jan-Anders (och andra är välkomna att läsa med också)!

En av utmaningarna med digitala bilder är just rotering - detta kan nämligen ske på två vis bakom kulisserna i bild-programmen - eller direkt via den programvara som finns i kameran/telefonen, etc.

I det enkla fallet så vrider programmet alla pixlar i bilden det önskade antalet grader - svarande till att man skulle rent fysiskt vända bilden,

I det 'luriga' fallet sparar programmet bara en information... "vrid 'det som sänds till skärmen' det önskade antalet grader bilden skall visas". I detta fall sker ingen 'fysisk' vridning, utan programmet sparar bara en information lite vid sidan av bilden, själva bilden ändras inte alls.

I det senare fallet, uppstår så den utmaningen, att 'den lilla informationen vid sidan av' inte understöds när bilden laddas upp till en server - och bilden visas så som "rådata" är.

Varför nu detta? Huvidsakligen för att spara tid och (om applicerbart) batteri: själva överforingen av den uppdaterade informationen vid en fysisk vridning är jämförselsevis tungt - den process när de vridna pixlarna fysisk skall skrivas tillbaka i enhetens disk/kort. Själva vridningen för direkt i minnet (RAM) i förbindelse med att data sänds till display-enheten, och är mycket snabbare.... bara obetydligt tyngre än om ingen ändring skulle ske.

Hur kan man komma runt det?
Tja... reelt finns bara ett vis, när man väl upptäcket att en enhet har dylika hyss för sig: att ladda bilden i ett annat program som gör den stora uppdateringen och rent faktisk sparar den uppdaterade bilden.
Detta sker typiskt i de flesta bildbehandlingsprogram som finns på PC och Mac. Själv använder jag paint.net - ett ganska rättframt gratisprogram (om man downloadar det från utvecklarnas website... såvitt jag kommer ihår är där ett symboliskt pris i Microsoft App Store).

Hoppas detta reder ut begreppen.

Enkelt uttryckt, roteras bilden i ett bildvisningsprogam kommer bilden bara få info tillagt om hur den ska visas i bildvisningsprogramet. Ska bilden verkligen bli vänd måste det göras i ett bildbehandlingsprogram, t.ex. Gimp (gratis), Photoshop, CorelPhoto eller även Paint tydligen. Paint har jag själv dock alltid sett som ett ritprogram men kanske har nyare versioner stöd för bra bildbehandling.

Paint är väl inget riktigt bildbehandlingsprogram men vissa enkla operationer som vridning 90 eller 180 grader eller spegling går bra att göra där.

Man kan gärna skaffa sig något program (finns t ex som plugin eller tillägg till de flesta webläsare) som visar den den dolda informationen i bilderna. Man kan söka på EXIF reader eller något liknande. Och då finns också möjligheten att för hand ta bort "vridningsflaggor" som tolkas olika av olika program som ska visa bilden.

Den som har en dator med Windows och ett lite äldre Microsoft Office-paket, har säkerligen ett program som heter Microsoft Office Picture Manager, det gör precis som man förväntar sig när det gäller att vrida bilder mm, till skillnad från t ex Windows fotovisare.
Ett gratisprogram för Windows som kan läggas till den tidigare listan, är IrfanView.

Bilden är rättvänd av mig när jag sparade den på datorn men när jag hämtade den till forumet så blev den liggande. Hur vet jag om ett program sparar en roterande bild eller inte? Bilden togs med en mobilkamera och sedan överförde jag den till datorn ocn sparade den där. Är inte allt som visas på datorn i Windows (= fönster)?

Nej det finns flera alternativa system. Stora är t.ex Apple med operativsystem iOS och webbläsare Safari.
Och ytterligare webbläsare finns.
Det gör det knepigt med ett sådant här forum om man ska kunna se det med olika system.

Bilden är rättvänd av mig när jag sparade den på datorn men när jag hämtade den till forumet så blev den liggande. Hur vet jag om ett program sparar en roterande bild eller inte? Bilden togs med en mobilkamera och sedan överförde jag den till datorn ocn sparade den där. Är inte allt som visas på datorn i Windows (= fönster)?

Nej det finns flera alternativa system. Stora är t.ex Apple med operativsystem iOS och webbläsare Safari.
Och ytterligare webbläsare finns.
Det gör det knepigt med ett sådant här forum om man ska kunna se det med olika system.

Ett sådant här forum är inte knepigt. Det innehåller ju bara text och bilder och för att visa sådant finns en väl etablerad standard, html. Det är värre när det är mer avancerade saker som ska göras. Vissa e-handelsplatser som jag använder krånglar i Firefox men fungerar bra i Chrome t.ex.

Biljettexpeditör på stationer som sällan var bemannade?

Det tror jag också.

Jag vill minnas att jag läste för ett par år sedan om att Malmö-Genarps eller Malmö-Simrishamns Järnväg hade ett dyligt skåp som medtogs till Jägersro när det var trav. Möjligen kan det vara så att det finns hos oss på SkJ. Om jag hade lugnat mig hade säkert Jan-Anders Wihrén vetat svaret :-)
Jim

SkJ har ett biljettskåp märkt JÄGERSRO, se bilder nedan. Det har tillhört Malmö-Ystads järnväg. Hållplatsen Jägersro, belägen mellan Hindby och Oxie, öppnades 18 maj 1907 i samband med att trav- och galoppbanan med samma namn kom till. Första tävlingsdagen var 20 maj 1907. Malmöbor och andra tillresta kunde ta tåget från Malmö V eller Södervärn till Jägersro och tillbaka efter tävlingarna. Troligen användes hållplatsen fram till 1932 då Malmö Stads Spårvägar startade busstrafik till Jägersro. Uppgifterna i Järnvägsdata verkar inte stämma. Hållplatsen återkom under krigsåren och det finns tåg inlagda i tidtabellsbok och grafisk tidtabell för år 1945 (men däremot inte för år 1943 och 1948). Av tidtabellsboken för 1945 framgår att tågen efter ankomst till Jägersro backades till Hindby, där lokrundgång gjordes. På kvällen gjordes rundgången i Hindby innan tåget backades till Jägersro för att hämta resenärerna. Den långa plattformen vid Jägersro fanns kvar så sent som i april 1971. Såväl Malmö V som Södervärn var ständigt bemannade så det kan inte vara förklaringen till att man använde biljettskåp. Min gissning är i stället att skåpet användes som ett komplement vid särskilt hög resandetillströmning, som t.ex. vid tävlingarna på Jägersro trav- och galoppbana.

PS! Lyckades tyvärr inte få den sista bilden stående. DS!

Du tror alltså inte att en tjm beordrades med tåget till Jägersro för att där sälja biljetter till de som inte hade någon? Alla som åkte in till stan med tåget kanske inte åkte med ut.
Jim

Du tror alltså inte att en tjm beordrades med tåget till Jägersro för att där sälja biljetter till de som inte hade någon? Alla som åkte in till stan med tåget kanske inte åkte med ut.
Jim

Jag vet faktiskt inte. Men sträckan ut till Jägersro tog inte så lång tid att man skulle hinna gå runt och sälja biljetter så jag lutar åt att man hade biljettskåpen vid Malmö V och Södervärn för att snabba upp biljettförsäljningen. Det fanns särskilda edmondsonska biljetter för ändamålet som var delade på mitten. Den ena delen användes för framresa och den andra för återresa. Denna andra del skulle visas upp vid påstigning Jägersro och där fanns en sorts spärr för påstigande. Tror inte att det var aktuellt för någon att enbart åka enkel resa Jägersro - Södervärn/Malmö V. Jag tror mig ha sett en bild av Jägersro hållplats på Järnvägsmuseets digitala sida men vet inte hur man gör för att länka eller bifoga bild därifrån och hit. Det finns säkert någon mera datorkunnig som kan fixa detta.

Med hjälp av biljettpriserna bör det gå att räkna ut vilken station det var avsett för, samt årtal.
Vi kan ju se att Fornåsa, Klockrike, Bjärka Säby och Kimstad har låga priser.

Priserna passar med Linköping 1958.

Bildroterandets mysterier har sitt intresse, men väl så intressant är hur skåpet kan tänkas ha använts i Linköping. De priser som jag har kontrollerat stämmer alltså med priset från Linköping enligt taxan i Sv. Komm. 1958. Hur länge gällde den taxan? Vad kan man tänkas ha haft för behov av en tillfällig försäljningsplats under den tiden?

Bildroterandets mysterier har sitt intresse, men väl så intressant är hur skåpet kan tänkas ha använts i Linköping. De priser som jag har kontrollerat stämmer alltså med priset från Linköping enligt taxan i Sv. Komm. 1958. Hur länge gällde den taxan? Vad kan man tänkas ha haft för behov av en tillfällig försäljningsplats under den tiden?

Det fanns ju många alternativa destinationer i skåpet från Linköping och därför blir jag mer och mer övertygad om att skåpet (liksom Jägersroskåpet) har använts vid särskilda tillfällen med stort antal resande som en komplettering för att undvika köbildning till biljettluckorna och därmed tågförsening. Skåpen är ju inte direkt praktiska att gå omkring med ombord på tåget så den teorin tror jag inte på.

F.ö. var det inte min mening att orsaka stort rabalder kring bilders vändning hit och dit och var och en kan ju själv spara min felvända bild och sedan (i rätt program) rotera den. Men tack i alla fall för allt engagemang av vilket jag dock inte förstått särskilt mycket.

Det är väl självklart att ett skåp med biljetter från en plats är avsett att användas på den platsen, och det var användningen på den platsen jag funderade över och frågade om i rubriken. Jag skrev inte att det hade använts ombord. Ombord ska man kunna sälja biljetter från många platser, så där använde man nog blancobiljetter.

Det är väl självklart att ett skåp med biljetter från en plats är avsett att användas på den platsen, och det var användningen på den platsen jag funderade över och frågade om i rubriken. Jag skrev inte att det hade använts ombord. Ombord ska man kunna sälja biljetter från många platser, så där använde man nog blancobiljetter.

Det har väl förekommit allehanda evenemang som drog mycket folk. Vid Ryd låg på den tiden speedwaybanan och Filbyterna var på 50-talet en storklubb med SM-guld och femdubble världsmästaren Over Fundin i klubben. Klubbens storhetstid upphörde 58-59 men banan vid Ryd fanns kvar och användes till l978.
1949 skulle det spelas landskamp i bandy mellan Sverige och Finland. Matchen skulle egentligen gått på Rocklunda i Västerås men isen där var för dålig (spolad grusplan) varför matchen flyttades till Stångåbadet (sjöis). Dock höll inte isen (jag tror att både spelare och domare fick räddas) så matchen avbröts och flyttades till Handskerydssjön i Nässjö där det var spelbart på måndagen. Skolbarn (bl.a min mamma) fick ledigt och beordrades dit som publik.
1949 var f.ö sista året som en SM-final spelades på sjöis. Nässjö besegrade Edsbyn på Perstorpsgölen utanför Eksjö. Nässjös enda SM-guld på herrsidan. 14809 betalande samt säkert ett par tusen ytterligare som tjuvtittade och tågtrafiken runt Nässjö, inte minst Nässjö-Eksjö, var säkert livlig denna dag. Var tågen stannade vid arenan kanske någon annan vet.

Det är väl självklart att ett skåp med biljetter från en plats är avsett att användas på den platsen, och det var användningen på den platsen jag funderade över och frågade om i rubriken. Jag skrev inte att det hade använts ombord. Ombord ska man kunna sälja biljetter från många platser, så där använde man nog blancobiljetter.

Det har väl förekommit allehanda evenemang som drog mycket folk. Vid Ryd låg på den tiden speedwaybanan och Filbyterna var på 50-talet en storklubb med SM-guld och femdubble världsmästaren Over Fundin i klubben. Klubbens storhetstid upphörde 58-59 men banan vid Ryd fanns kvar och användes till l978.
1949 skulle det spelas landskamp i bandy mellan Sverige och Finland. Matchen skulle egentligen gått på Rocklunda i Västerås men isen där var för dålig (spolad grusplan) varför matchen flyttades till Stångåbadet (sjöis). Dock höll inte isen (jag tror att både spelare och domare fick räddas) så matchen avbröts och flyttades till Handskerydssjön i Nässjö där det var spelbart på måndagen. Skolbarn (bl.a min mamma) fick ledigt och beordrades dit som publik.
1949 var f.ö sista året som en SM-final spelades på sjöis. Nässjö besegrade Edsbyn på Perstorpsgölen utanför Eksjö. Nässjös enda SM-guld på herrsidan. 14809 betalande samt säkert ett par tusen ytterligare som tjuvtittade och tågtrafiken runt Nässjö, inte minst Nässjö-Eksjö, var säkert livlig denna dag. Var tågen stannade vid arenan kanske någon annan vet.

Ja o.k för det men man kunde knappast sälja biljetter avsedda för avresa från en helt annan ort.

Det är väl självklart att ett skåp med biljetter från en plats är avsett att användas på den platsen, och det var användningen på den platsen jag funderade över och frågade om i rubriken. Jag skrev inte att det hade använts ombord. Ombord ska man kunna sälja biljetter från många platser, så där använde man nog blancobiljetter.

Det har väl förekommit allehanda evenemang som drog mycket folk. Vid Ryd låg på den tiden speedwaybanan och Filbyterna var på 50-talet en storklubb med SM-guld och femdubble världsmästaren Over Fundin i klubben. Klubbens storhetstid upphörde 58-59 men banan vid Ryd fanns kvar och användes till l978.
1949 skulle det spelas landskamp i bandy mellan Sverige och Finland. Matchen skulle egentligen gått på Rocklunda i Västerås men isen där var för dålig (spolad grusplan) varför matchen flyttades till Stångåbadet (sjöis). Dock höll inte isen (jag tror att både spelare och domare fick räddas) så matchen avbröts och flyttades till Handskerydssjön i Nässjö där det var spelbart på måndagen. Skolbarn (bl.a min mamma) fick ledigt och beordrades dit som publik.
1949 var f.ö sista året som en SM-final spelades på sjöis. Nässjö besegrade Edsbyn på Perstorpsgölen utanför Eksjö. Nässjös enda SM-guld på herrsidan. 14809 betalande samt säkert ett par tusen ytterligare som tjuvtittade och tågtrafiken runt Nässjö, inte minst Nässjö-Eksjö, var säkert livlig denna dag. Var tågen stannade vid arenan kanske någon annan vet.

Ja o.k för det men man kunde knappast sälja biljetter avsedda för avresa från en helt annan ort.

Jo, men det blev kanske litet otydligt. Skåpet har Linköping som hemort och Ryd och liknande platser runt Linköping borde legat inom taxeområdet. Samma sak med landskampen vid Stångebrobadet. Sedan borde nog de flesta löst t-o-r-biljetter vid avresestationen.

Delen om SM-finalen på Perstorpsgölen var däremot en utvikning som inte hade med Linköping att göra. Men kanske det fanns ett liknande skåp även i N som användes vid evenemang. Bandyn var stor och även isracing-VM har körts i Nässjö även om det var i början av 70-talet. Skid-SM på 1950-talet torde dragit publik.

Taxan var en avståndstaxa med ett pris upp till 6 km och sedan steg om 2 km upp till 50 km, 4 km upp till 190 km och successivt längre steg upp till 50 km över 1900 km. Närmaste station till Linköping C var Tannefors på ett avstånd av 3 km. Det kan inte ha funnits någon annan station än Linköping C med samma pris till alla platser man ser på bilden. Skåpet måste ha använts vid Linköping C eller möjligen någon annan plats i staden där man sålde biljetter för resa från Linköping C.

Man måste kanske tänka in i vilken grad en biljett betraktades som en värdehandling, något som avtrubbats med tiden. Detta alltså för att förstå mer varför ett skåp behövs för att förvara biljetter i.

Säljaren av biljetten har/hade förr ett stort personligt ansvar för värdet som fanns i de osålda biljetterna och skulle redovisa handkassa samt biljettintäkter, med personligt ansvar för mellanskillnaden mellan redovisning och kassa.

Busschaufförer i Stockholm på 80/90-talet hade väl 3000 kr i handkassa, de fick ut det när de började och skulle lämna tillbaka det när de slutade anställningen, och vad som hände däremellan var helt deras sak (kanske man gjorde några handkassarevisioner också däremellan). Ovanpå det tog de ut biljettkuponger, sålde dem, gav tillbaka pengarna som kupongerna de tagit ut var värda, och fick nya kuponger igen. Varifrån pengarna kom var chaufförens eget problem i redovisningsögonblicket. Det var alltså i princip kommissionsförsäljning utförd av anställda med personligt ansvar.

Försäljningen från detta biljettskåp kan ha följt samma slags mönster. Den som ansvarar för biljetterna har då starka incitament att ha koll på dem. Därför är det bra med ett skåp för att kunna hålla reda på "sina" biljetter.

Man måste kanske tänka in i vilken grad en biljett betraktades som en värdehandling, något som avtrubbats med tiden. Detta alltså för att förstå mer varför ett skåp behövs för att förvara biljetter i.

Säljaren av biljetten har/hade förr ett stort personligt ansvar för värdet som fanns i de osålda biljetterna och skulle redovisa handkassa samt biljettintäkter, med personligt ansvar för mellanskillnaden mellan redovisning och kassa.

Busschaufförer i Stockholm på 80/90-talet hade väl 3000 kr i handkassa, de fick ut det när de började och skulle lämna tillbaka det när de slutade anställningen, och vad som hände däremellan var helt deras sak (kanske man gjorde några handkassarevisioner också däremellan). Ovanpå det tog de ut biljettkuponger, sålde dem, gav tillbaka pengarna som kupongerna de tagit ut var värda, och fick nya kuponger igen. Varifrån pengarna kom var chaufförens eget problem i redovisningsögonblicket. Det var alltså i princip kommissionsförsäljning utförd av anställda med personligt ansvar.

Försäljningen från detta biljettskåp kan ha följt samma slags mönster. Den som ansvarar för biljetterna har då starka incitament att ha koll på dem. Därför är det bra med ett skåp för att kunna hålla reda på "sina" biljetter.

Det låter i och för sig rimligt men i så fall borde väl alla som sålde förtryckta biljetter ha haft ett eget skåp. Så var det när man var spärrvakt i tunnelbanan. Där hade man en svart fyrkantig väska med alla biljetter och växelkassa. Vi hade bara en mindre växelkassa. Biljetter fick man kvittera ut och sedan redovisa sålda biljetter varje dag.

Systemet med en större kassa som man köpte biljetter för hade vi i Uppsala på 60-talet. När biljettpriset var 50 öre hade konduktörerna en kassa på 1000 kronor. Den var förstås företagets egendom och skulle hållas åtskild från egna pengar. Oanmälda kassaräkningar förekom. Man blev avlöst och en förman räknade kassan. Mindre avvikelser som kunde skyllas felväxling accepterades, men större brist medförde avsked.

Jag tänker att på en större station där det fanns särskilda biljettförsäljare, så kanske de hade varsitt biljettskåp.

Den nämnda bandylandskampen i Linköping spelades på Tinnerbäcksbadet inom bekvämt gångavstånd från Centrum.

Hej! Det här verkar vara ett portabelt biljettskåp med en massa småländska- och östgötska destinationer.

Men vem använde dessa? Förare på rälsbuss eller tbfh på tåg som stannade på ombemannade platser utan försäljning?

Mvh HP

Kan den här länken om tidiga biljettmaskiner vara svaret på din fråga.
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=56723
Kjell Aghult hade svaret och säkert svarat rätt på frågan om han fått leva.
Råkade komma på den när jag letade efter ett gammalt inlägg. Länkade direkt in till Kjells svar men tråden kan med nöje läsas från början.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Portabelt biljettskåp? (Historiskt material)