Backen upp från Sävsjöström mot Lenhovda - 70 - talet - - 2008

[image]

;-) tacka Lars för att du delar med dig av din bildskatt
Mvh Henrik

Instämmer:)

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

[img]images/uploaded/20220303175706622101728b55a.jpg[/img]

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

Blev väll inte så mäktigt ljud från en Z4p!
BJ

[img]images/uploaded/20220303175706622101728b55a.jpg[/img]

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

Blev väll inte så mäktigt ljud från en Z4p!
BJ

Medhålles i detta fall, körde många år med en D 812:a i knähöjd med Yp, ingen vidare arbetsmiljö i A-änden, hellre en Gp med 400 ton i kroken och öppet sidofönster men så var det det där med arbetsmiljö men vissa saker får man gärna stå ut med (ironi) :-D Palle i Vika ångloksnörd.

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

Blev väll inte så mäktigt ljud från en Z4p!
BJ

Medhålles i detta fall, körde många år med en D 812:a i knähöjd med Yp, ingen vidare arbetsmiljö i A-änden, hellre en Gp med 400 ton i kroken och öppet sidofönster men så var det det där med arbetsmiljö men vissa saker får man gärna stå ut med (ironi) :-D Palle i Vika ångloksnörd.

Yp hade ingen D812, det satt en bensinsexa i dessa, minns dock inte typbeteckningen. Byttes sen till en dieselsexa, D611(?).

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

Blev väll inte så mäktigt ljud från en Z4p!
BJ

Medhålles i detta fall, körde många år med en D 812:a i knähöjd med Yp, ingen vidare arbetsmiljö i A-änden, hellre en Gp med 400 ton i kroken och öppet sidofönster men så var det det där med arbetsmiljö men vissa saker får man gärna stå ut med (ironi) :-D Palle i Vika ångloksnörd.

Yp hade ingen D812, det satt en bensinsexa i dessa, minns dock inte typbeteckningen. Byttes sen till en dieselsexa, D611(?).

De Yp jag körde hade denna beteckning efter omlittreringen från Ybo5p och de har fortfarande gamla Scania-Vabis 812 dieslar under huvarna och huvaligen vilket oljud i knähöjd i A-änden.:-( Palle i Vika som var placerad i Vk mellan 1979-1984 ;-)

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

Blev väll inte så mäktigt ljud från en Z4p!
BJ

Medhålles i detta fall, körde många år med en D 812:a i knähöjd med Yp, ingen vidare arbetsmiljö i A-änden, hellre en Gp med 400 ton i kroken och öppet sidofönster men så var det det där med arbetsmiljö men vissa saker får man gärna stå ut med (ironi) :-D Palle i Vika ångloksnörd.

Yp hade ingen D812, det satt en bensinsexa i dessa, minns dock inte typbeteckningen. Byttes sen till en dieselsexa, D611(?).

De Yp jag körde hade denna beteckning efter omlittreringen från Ybo5p och de har fortfarande gamla Scania-Vabis 812 dieslar under huvarna och huvaligen vilket oljud i knähöjd i A-änden.:-( Palle i Vika som var placerad i Vk mellan 1979-1984 ;-)

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

Blev väll inte så mäktigt ljud från en Z4p!
BJ

Medhålles i detta fall, körde många år med en D 812:a i knähöjd med Yp, ingen vidare arbetsmiljö i A-änden, hellre en Gp med 400 ton i kroken och öppet sidofönster men så var det det där med arbetsmiljö men vissa saker får man gärna stå ut med (ironi) :-D Palle i Vika ångloksnörd.

Yp hade ingen D812, det satt en bensinsexa i dessa, minns dock inte typbeteckningen. Byttes sen till en dieselsexa, D611(?).

De Yp jag körde hade denna beteckning efter omlittreringen från Ybo5p och de har fortfarande gamla Scania-Vabis 812 dieslar under huvarna och huvaligen vilket oljud i knähöjd i A-änden.:-( Palle i Vika som var placerad i Vk mellan 1979-1984 ;-)

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Ska verkligen B:et vara så där litet? ;-)

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Ska verkligen B:et vara så där litet? ;-)

Nej. Det skall vara YBo5p och inget annat. Blev bara ytterligare ett bidrag till förvirringen.

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Ska verkligen B:et vara så där litet? ;-)

Nej. Det skall vara YBo5p och inget annat. Blev bara ytterligare ett bidrag till förvirringen.

Vad jag vill minnas av märkningar jag sett på bilder, ritningar över märkningsutförande samt på museibanor så är det versala B:et en aning mindre än det versala Y:et. YBo5p står det definitivt inte på märkningar, det var i pappren det skrevs så. Jag får leta i "arkivet" i datorn när jag åter är hemma. Därför jag skrev Y[size=small]B05p[/size], ni menar alltså att det ska vara YB[size=small]05p[/size].

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Ska verkligen B:et vara så där litet? ;-)

Nej. Det skall vara YBo5p och inget annat. Blev bara ytterligare ett bidrag till förvirringen.

Vad jag vill minnas av märkningar jag sett på bilder, ritningar över märkningsutförande samt på museibanor så är det versala B:et en aning mindre än det versala Y:et. YBo5p står det definitivt inte på märkningar, det var i pappren det skrevs så. Jag får leta i "arkivet" i datorn när jag åter är hemma. Därför jag skrev Y[size=small]B05p[/size], ni menar alltså att det ska vara YB[size=small]05p[/size].

Ju mer man försöker göra sig till, desto lättare blir det fel!

I vanlig text brukar man skriva YBo5p. Märkningen på själva fordonet är en delvis annan historia.

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Ska verkligen B:et vara så där litet? ;-)

Nej. Det skall vara YBo5p och inget annat. Blev bara ytterligare ett bidrag till förvirringen.

Vad jag vill minnas av märkningar jag sett på bilder, ritningar över märkningsutförande samt på museibanor så är det versala B:et en aning mindre än det versala Y:et. YBo5p står det definitivt inte på märkningar, det var i pappren det skrevs så. Jag får leta i "arkivet" i datorn när jag åter är hemma. Därför jag skrev Y[size=small]B05p[/size], ni menar alltså att det ska vara YB[size=small]05p[/size].

Ju mer man försöker göra sig till, desto lättare blir det fel!

I vanlig text brukar man skriva YBo5p. Märkningen på själva fordonet är en delvis annan historia.

Göra sig till? Det får du gärna förtydliga vad du med det vill ha sagt.

Ja det var väl just märkningen på fordonen frågan gällde då jag tidigare skrev att rälsbussarna var märkta med YP.

Att man i vanlig text brukar skriva YBo5p (även om jag ibland ser dom som skriver med en 0:a istället för o) har inte ifrågasatts öht.

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Ska verkligen B:et vara så där litet? ;-)

Nej. Det skall vara YBo5p och inget annat. Blev bara ytterligare ett bidrag till förvirringen.

Vad jag vill minnas av märkningar jag sett på bilder, ritningar över märkningsutförande samt på museibanor så är det versala B:et en aning mindre än det versala Y:et. YBo5p står det definitivt inte på märkningar, det var i pappren det skrevs så. Jag får leta i "arkivet" i datorn när jag åter är hemma. Därför jag skrev Y[size=small]B05p[/size], ni menar alltså att det ska vara YB[size=small]05p[/size].

Ju mer man försöker göra sig till, desto lättare blir det fel!

I vanlig text brukar man skriva YBo5p. Märkningen på själva fordonet är en delvis annan historia.

Göra sig till? Det får du gärna förtydliga vad du med det vill ha sagt.

Ja det var väl just märkningen på fordonen frågan gällde då jag tidigare skrev att rälsbussarna var märkta med YP.

Att man i vanlig text brukar skriva YBo5p (även om jag ibland ser dom som skriver med en 0:a istället för o) har inte ifrågasatts öht.

Jag tyckte mest att du överarbetade textformateringen i ditt inlägg i forumet och det var det jag kallade för att "göra sig till". Tycker kanske att du tar det här på lite för stort allvar. Och då har jag inte ens kommenterat det komiska i att du läxar upp den personal som faktiskt har kört de här rälsbussarna på riktigt... :-P

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Ska verkligen B:et vara så där litet? ;-)

Nej. Det skall vara YBo5p och inget annat. Blev bara ytterligare ett bidrag till förvirringen.

Vad jag vill minnas av märkningar jag sett på bilder, ritningar över märkningsutförande samt på museibanor så är det versala B:et en aning mindre än det versala Y:et. YBo5p står det definitivt inte på märkningar, det var i pappren det skrevs så. Jag får leta i "arkivet" i datorn när jag åter är hemma. Därför jag skrev Y[size=small]B05p[/size], ni menar alltså att det ska vara YB[size=small]05p[/size].

Ju mer man försöker göra sig till, desto lättare blir det fel!

I vanlig text brukar man skriva YBo5p. Märkningen på själva fordonet är en delvis annan historia.

Göra sig till? Det får du gärna förtydliga vad du med det vill ha sagt.

Ja det var väl just märkningen på fordonen frågan gällde då jag tidigare skrev att rälsbussarna var märkta med YP.

Att man i vanlig text brukar skriva YBo5p (även om jag ibland ser dom som skriver med en 0:a istället för o) har inte ifrågasatts öht.

Jag tyckte mest att du överarbetade textformateringen i ditt inlägg i forumet och det var det jag kallade för att "göra sig till". Tycker kanske att du tar det här på lite för stort allvar. Och då har jag inte ens kommenterat det komiska i att du läxar upp den personal som faktiskt har kört de här rälsbussarna på riktigt... :-P

Jisses, snacka om att överanalysera andra skribenter och deras inlägg. Det du kallar överarbeta textformatering är en enkel html-tag som tar några sekunder att skriva, kallar du det överarbeta så är det tydligen inte mycket som krävs för att definieras som överarbeta för dig.

Jag är långt ifrån den enda skribenten som använt mig av html-taggen "size" för att skriva gemena siffror i litteran, men ok, då gör vi väl oss till allihop.

Härligt att du är så lättroad. :-D Jag har inte läxat upp någon, däremot påpekat att det underlättar för läsare att förstå vilken fordonstyp som avses om man skriver rätt litterabeteckning, hur ska man kunna veta att det är YP som avses när det skrivs Yp som är ett helt annat fordon. Om man sen kört dessa YP så menar du alltså att man lite slentriant kan kalla dom vad man vill och alla ska förstå ändå och ingen ska påpeka något, och alla som inte var förare på den tiden ska hålla käft.

Hur kör man ett fordon inte på riktigt? :-P

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp.

...

Jag är långt ifrån den enda skribenten som använt mig av html-taggen "size" för att skriva gemena siffror i litteran, men ok, då gör vi väl oss till allihop.

Nu var det ett tag sedan jag skrev html men är det där verkligen html? :-)

Härligt att du är så lättroad. :-D Jag har inte läxat upp någon, däremot påpekat att det underlättar för läsare att förstå vilken fordonstyp som avses om man skriver rätt litterabeteckning, hur ska man kunna veta att det är YP som avses när det skrivs Yp som är ett helt annat fordon. Om man sen kört dessa YP så menar du alltså att man lite slentriant kan kalla dom vad man vill och alla ska förstå ändå

Ja, det tycker jag inte är för mycket begärt i det här fallet. Förväxlingsrisken är ju näst intill obefintlig och det finns väl ingen nu levande som har kört trä-Yp i ordinarie trafik...

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp.

...

Jag är långt ifrån den enda skribenten som använt mig av html-taggen "size" för att skriva gemena siffror i litteran, men ok, då gör vi väl oss till allihop.

Nu var det ett tag sedan jag skrev html men är det där verkligen html? :-)

Den frågan får du nog ställa på ett webbdesignforum? Här handlar det om järnvägshistoria. ;-)

Härligt att du är så lättroad. :-D Jag har inte läxat upp någon, däremot påpekat att det underlättar för läsare att förstå vilken fordonstyp som avses om man skriver rätt litterabeteckning, hur ska man kunna veta att det är YP som avses när det skrivs Yp som är ett helt annat fordon. Om man sen kört dessa YP så menar du alltså att man lite slentriant kan kalla dom vad man vill och alla ska förstå ändå

Ja, det tycker jag inte är för mycket begärt i det här fallet. Förväxlingsrisken är ju näst intill obefintlig och det finns väl ingen nu levande som har kört trä-Yp i ordinarie trafik...

Det är fullt möjligt att någon idag levande person skulle kunna ha kört Yp även om dom är få med tanke på att det bara fanns tre st Yp. Men då ska man alltså enligt dig känna till ålder, yrkesbakgrund m.m på skribenterna i forumet så man vet om dom har något undantag till att benämna saker vid dess rätta namn innan man tar upp en diskussion rörande något sådant med en skribent. Kan du lägga upp en lista över vilka dessa skribenter är som har undantag och som man inte får påpeka fel för?

Nog från min sida nu rörande detta trams, nu har jag jobb att göra.

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp.

...

Jag är långt ifrån den enda skribenten som använt mig av html-taggen "size" för att skriva gemena siffror i litteran, men ok, då gör vi väl oss till allihop.

Nu var det ett tag sedan jag skrev html men är det där verkligen html? :-)

Den frågan får du nog ställa på ett webbdesignforum? Här handlar det om järnvägshistoria. ;-)

Härligt att du är så lättroad. :-D Jag har inte läxat upp någon, däremot påpekat att det underlättar för läsare att förstå vilken fordonstyp som avses om man skriver rätt litterabeteckning, hur ska man kunna veta att det är YP som avses när det skrivs Yp som är ett helt annat fordon. Om man sen kört dessa YP så menar du alltså att man lite slentriant kan kalla dom vad man vill och alla ska förstå ändå

Ja, det tycker jag inte är för mycket begärt i det här fallet. Förväxlingsrisken är ju näst intill obefintlig och det finns väl ingen nu levande som har kört trä-Yp i ordinarie trafik...

Det är fullt möjligt att någon idag levande person skulle kunna ha kört Yp även om dom är få med tanke på att det bara fanns tre st Yp. Men då ska man alltså enligt dig känna till ålder, yrkesbakgrund m.m på skribenterna i forumet så man vet om dom har något undantag till att benämna saker vid dess rätta namn innan man tar upp en diskussion rörande något sådant med en skribent. Kan du lägga upp en lista över vilka dessa skribenter är som har undantag och som man inte får påpeka fel för?

Nog från min sida nu rörande detta trams, nu har jag jobb att göra.

Jag är inte heller intresserad av att diskutera detta men vill bara be att få påpeka att det faktiskt fanns sex Yp (plus två normalspåriga). De båda sist kvarvarande avregistrerades 1957.

Jag är inte heller intresserad av att diskutera detta men vill bara be att få påpeka att det faktiskt fanns sex Yp (plus två normalspåriga). De båda sist kvarvarande avregistrerades 1957.

Intressant, det var nytt för mig, men jag fick ett svagt minne av att det även möjligen fanns en fd NVHJ buss. vilka var dom övriga två/(tre) Yp? Jag känner till 727 som väl var f.d VB? Därutöver dom två lite annorlunda med mindre sidofönster vid förarhytterna och annat axelavstånd som SJ byggde för trafik på NHJ, minns inte numren nu på rak arm.

Hur menar du med två normalspåriga?

Jag är inte heller intresserad av att diskutera detta men vill bara be att få påpeka att det faktiskt fanns sex Yp (plus två normalspåriga). De båda sist kvarvarande avregistrerades 1957.

Intressant, det var nytt för mig, men jag fick ett svagt minne av att det även möjligen fanns en fd NVHJ buss. vilka var dom övriga två/(tre) Yp? Jag känner till 727 som väl var f.d VB? Därutöver dom två lite annorlunda med mindre sidofönster vid förarhytterna och annat axelavstånd som SJ byggde för trafik på NHJ, minns inte numren nu på rak arm.

360, 361 och 727. Tillverkade av Hilding Carlsson.
435 (f.d. ULB), 462 (f.d. VÅHJ) och 716 (f.d. NVHJ). Tillverkade av Motala Verkstad. Se Sidospår nr 1 2012.

Hur menar du med två normalspåriga?

[link=https://digitaltmuseum.se/021018120278/godsdressin-ostkustbanan-okb-2]Denna[/link] och ytterligare en. OKB-dressinen blev på SJ Yd2, senare Yp, 315 och den andra hade nummer 316. Se särtryck 77.

Jag är inte heller intresserad av att diskutera detta men vill bara be att få påpeka att det faktiskt fanns sex Yp (plus två normalspåriga). De båda sist kvarvarande avregistrerades 1957.

Intressant, det var nytt för mig, men jag fick ett svagt minne av att det även möjligen fanns en fd NVHJ buss. vilka var dom övriga två/(tre) Yp? Jag känner till 727 som väl var f.d VB? Därutöver dom två lite annorlunda med mindre sidofönster vid förarhytterna och annat axelavstånd som SJ byggde för trafik på NHJ, minns inte numren nu på rak arm.

360, 361 och 727. Tillverkade av Hilding Carlsson.
435 (f.d. ULB), 462 (f.d. VÅHJ) och 716 (f.d. NVHJ). Tillverkade av Motala Verkstad. Se Sidospår nr 1 2012.

Hur menar du med två normalspåriga?

[link=https://digitaltmuseum.se/021018120278/godsdressin-ostkustbanan-okb-2]Denna[/link] och ytterligare en. OKB-dressinen blev på SJ Yd2, senare Yp, 315 och den andra hade nummer 316. Se särtryck 77.

Ahh, såklart, tänkte inte på Motala-bussarna, var helt inne på HC bussarna. 360-361 var dom jag tänkte på som rullade på NHJ och som hade ett lite annorlunda utseende. Hamnade inte dom eller en av dom iaf i Växjö sen?

Men dom där normalspåriga var helt okända för mig. Hur kom det sig att dom fick littera Yp, var det innan p stod för 891 spårvidd, var det inte r som användes för 891 innan p, eller r var för 1067? För inte byggdes väl OKB fordonen om till 891, eller?

Jag är inte heller intresserad av att diskutera detta men vill bara be att få påpeka att det faktiskt fanns sex Yp (plus två normalspåriga). De båda sist kvarvarande avregistrerades 1957.

Intressant, det var nytt för mig, men jag fick ett svagt minne av att det även möjligen fanns en fd NVHJ buss. vilka var dom övriga två/(tre) Yp? Jag känner till 727 som väl var f.d VB? Därutöver dom två lite annorlunda med mindre sidofönster vid förarhytterna och annat axelavstånd som SJ byggde för trafik på NHJ, minns inte numren nu på rak arm.

360, 361 och 727. Tillverkade av Hilding Carlsson.
435 (f.d. ULB), 462 (f.d. VÅHJ) och 716 (f.d. NVHJ). Tillverkade av Motala Verkstad. Se Sidospår nr 1 2012.

Hur menar du med två normalspåriga?

[link=https://digitaltmuseum.se/021018120278/godsdressin-ostkustbanan-okb-2]Denna[/link] och ytterligare en. OKB-dressinen blev på SJ Yd2, senare Yp, 315 och den andra hade nummer 316. Se särtryck 77.

Ahh, såklart, tänkte inte på Motala-bussarna, var helt inne på HC bussarna. 360-361 var dom jag tänkte på som rullade på NHJ och som hade ett lite annorlunda utseende. Hamnade inte dom eller en av dom iaf i Växjö sen?

Jodå. Och därefter i Mönsterås.

Men dom där normalspåriga var helt okända för mig. Hur kom det sig att dom fick littera Yp, var det innan p stod för 891 spårvidd, var det inte r som användes för 891 innan p, eller r var för 1067? För inte byggdes väl OKB fordonen om till 891, eller?

"p" stod för paketdressin. Det ändrades 1943 till "T". Yp blev alltså Yp.
Spårviddsbeteckningarna "p" för 891 mm och "r" för 1067 mm infördes 1942. Det gällde enbart ånglok. Motorvagnar, rälsbussar och släpvagnar på 891 mm utmärktes med ett "m". 1943 infördes "p" och "r" även för dessa fordon. "r" ändrades 1944 till "t".

Beträffande personvagnarna har Anders Jansson gjort en bra sammanställning [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=121388]här[/link].

Jag är inte heller intresserad av att diskutera detta men vill bara be att få påpeka att det faktiskt fanns sex Yp (plus två normalspåriga). De båda sist kvarvarande avregistrerades 1957.

Intressant, det var nytt för mig, men jag fick ett svagt minne av att det även möjligen fanns en fd NVHJ buss. vilka var dom övriga två/(tre) Yp? Jag känner till 727 som väl var f.d VB? Därutöver dom två lite annorlunda med mindre sidofönster vid förarhytterna och annat axelavstånd som SJ byggde för trafik på NHJ, minns inte numren nu på rak arm.

360, 361 och 727. Tillverkade av Hilding Carlsson.
435 (f.d. ULB), 462 (f.d. VÅHJ) och 716 (f.d. NVHJ). Tillverkade av Motala Verkstad. Se Sidospår nr 1 2012.

Hur menar du med två normalspåriga?

[link=https://digitaltmuseum.se/021018120278/godsdressin-ostkustbanan-okb-2]Denna[/link] och ytterligare en. OKB-dressinen blev på SJ Yd2, senare Yp, 315 och den andra hade nummer 316. Se särtryck 77.

Ahh, såklart, tänkte inte på Motala-bussarna, var helt inne på HC bussarna. 360-361 var dom jag tänkte på som rullade på NHJ och som hade ett lite annorlunda utseende. Hamnade inte dom eller en av dom iaf i Växjö sen?

Jodå. Och därefter i Mönsterås.

Men dom där normalspåriga var helt okända för mig. Hur kom det sig att dom fick littera Yp, var det innan p stod för 891 spårvidd, var det inte r som användes för 891 innan p, eller r var för 1067? För inte byggdes väl OKB fordonen om till 891, eller?

"p" stod för paketdressin. Det ändrades 1943 till "T". Yp blev alltså Yp.
Spårviddsbeteckningarna "p" för 891 mm och "r" för 1067 mm infördes 1942. Det gällde enbart ånglok. Motorvagnar, rälsbussar och släpvagnar på 891 mm utmärktes med ett "m". 1943 infördes "p" och "r" även för dessa fordon. "r" ändrades 1944 till "t".

Beträffande personvagnarna har Anders Jansson gjort en bra sammanställning [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=121388]här[/link].

Tack Ola för ett som alltid informativt inlägg. Jag är alltid lika imponerad över hur du lyckas hitta gamla inlägg med infon man söker.

Anders sammanställning hoppar över perioden mellan 1941 till 1944 som du beskriver. så förstår jag det rätt då att från 1941 till 1942 var det bara passvagnar som hade underlittera för spårvidd och det var då ett "b". Men från 1942 hade 891 ånglok underlittera "p" som betecknade 891 mm spårvidd medan på motorvagnar, rälsbussar, släpvagnar blev underlitteran för 891 mm spårvidd "m". Passvagnar behåller underlittera "b" för 891 mm.

På 1067 var det också bara passvagnar från 1941 till 1942 som hade underlittera för spårvidd, då med ett "a". Från 1942 får ångloken också underlittera för spårvidd, då med ett "r".
Vad fick då motorvagnar, rälsbussar och släpvagnar för underlittera för spårvidd 1067 om 891 fick "m"?
Passvagnarna behåller underlittera "a" för 1067 mm.

Från 1943 får alla 891 fordon "p" och alla 1067 fordon "r" som underlittera för spårvidd.

Från 1944 får alla 1067 fordon "t" istället för "r".

"p" stod för paketdressin. Det ändrades 1943 till "T". Yp blev alltså Yp.
Spårviddsbeteckningarna "p" för 891 mm och "r" för 1067 mm infördes 1942. Det gällde enbart ånglok. Motorvagnar, rälsbussar och släpvagnar på 891 mm utmärktes med ett "m". 1943 infördes "p" och "r" även för dessa fordon. "r" ändrades 1944 till "t".

Beträffande personvagnarna har Anders Jansson gjort en bra sammanställning [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=121388]här[/link].

Tack Ola för ett som alltid informativt inlägg. Jag är alltid lika imponerad över hur du lyckas hitta gamla inlägg med infon man söker.

Tack för berömmet.

Anders sammanställning hoppar över perioden mellan 1941 till 1944 som du beskriver. så förstår jag det rätt då att från 1941 till 1942 var det bara passvagnar som hade underlittera för spårvidd och det var då ett "b". Men från 1942 hade 891 ånglok underlittera "p" som betecknade 891 mm spårvidd medan på motorvagnar, rälsbussar, släpvagnar blev underlitteran för 891 mm spårvidd "m". Passvagnar behåller underlittera "b" för 891 mm.

Beteckningen "m" dyker upp i Str 77 redan 1937 - 1938. 1937 levereras Ydm 360, 361 och Yfm 507. "m" står då för smalspårig (m som i mindre enligt någon källa).

På 1067 var det också bara passvagnar från 1941 till 1942 som hade underlittera för spårvidd, då med ett "a". Från 1942 får ångloken också underlittera för spårvidd, då med ett "r".
Vad fick då motorvagnar, rälsbussar och släpvagnar för underlittera för spårvidd 1067 om 891 fick "m"?

Det är möjligt att det finns beskrivet någonstans vad man hade gjort om man nybeställt fordon för 1067 mm tidigare än man gjorde. "m" även för dessa? Det fanns bara en rälsbuss och en släpvagn, övertagna från BKB 1942. De fick gå kvar med sin gamla beteckning den första tiden, precis som man gjorde med ångloken fram till 1942.

Passvagnarna behåller underlittera "a" för 1067 mm.

Från 1943 får alla 891 fordon "p" och alla 1067 fordon "r" som underlittera för spårvidd.

Från 1944 får alla 1067 fordon "t" istället för "r".

Beträffande godsvagnarna se [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234100]detta inlägg[/link].

Givetvis glömde jag en fordonskategori, lokomotorerna. ULB 1 och ÖSmJ 101 inregistrerades 1941 som SJ Z 142 och 143. De normalspåriga motsvarigheterna hade vid denna tid littera Zm. 1943-01-01 blev de Zp (och den nylevererade Z 146 Z2p) samtidigt som fyra stycken övertagna från BKB inregistrerades som Zr.

Detta är en väldigt rörig historia. På normalspåret fanns andra varianter som jag inte tänker fördjupa mig i, men 1940 fanns Statliga Järnvägsbolagen, Hälsingborgssektionen och Kalmarsektionen. Det gör inte det hela enklare.

/Ola

"p" stod för paketdressin. Det ändrades 1943 till "T". Yp blev alltså Yp.
Spårviddsbeteckningarna "p" för 891 mm och "r" för 1067 mm infördes 1942. Det gällde enbart ånglok. Motorvagnar, rälsbussar och släpvagnar på 891 mm utmärktes med ett "m". 1943 infördes "p" och "r" även för dessa fordon. "r" ändrades 1944 till "t".

Beträffande personvagnarna har Anders Jansson gjort en bra sammanställning [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=121388]här[/link].

Tack Ola för ett som alltid informativt inlägg. Jag är alltid lika imponerad över hur du lyckas hitta gamla inlägg med infon man söker.

Tack för berömmet.

Anders sammanställning hoppar över perioden mellan 1941 till 1944 som du beskriver. så förstår jag det rätt då att från 1941 till 1942 var det bara passvagnar som hade underlittera för spårvidd och det var då ett "b". Men från 1942 hade 891 ånglok underlittera "p" som betecknade 891 mm spårvidd medan på motorvagnar, rälsbussar, släpvagnar blev underlitteran för 891 mm spårvidd "m". Passvagnar behåller underlittera "b" för 891 mm.

Beteckningen "m" dyker upp i Str 77 redan 1937 - 1938. 1937 levereras Ydm 360, 361 och Yfm 507. "m" står då för smalspårig (m som i mindre enligt någon källa).

På 1067 var det också bara passvagnar från 1941 till 1942 som hade underlittera för spårvidd, då med ett "a". Från 1942 får ångloken också underlittera för spårvidd, då med ett "r".
Vad fick då motorvagnar, rälsbussar och släpvagnar för underlittera för spårvidd 1067 om 891 fick "m"?

Det är möjligt att det finns beskrivet någonstans vad man hade gjort om man nybeställt fordon för 1067 mm tidigare än man gjorde. "m" även för dessa? Det fanns bara en rälsbuss och en släpvagn, övertagna från BKB 1942. De fick gå kvar med sin gamla beteckning den första tiden, precis som man gjorde med ångloken fram till 1942.

Passvagnarna behåller underlittera "a" för 1067 mm.

Från 1943 får alla 891 fordon "p" och alla 1067 fordon "r" som underlittera för spårvidd.

Från 1944 får alla 1067 fordon "t" istället för "r".

Beträffande godsvagnarna se [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234100]detta inlägg[/link].

Givetvis glömde jag en fordonskategori, lokomotorerna. ULB 1 och ÖSmJ 101 inregistrerades 1941 som SJ Z 142 och 143. De normalspåriga motsvarigheterna hade vid denna tid littera Zm. 1943-01-01 blev de Zp (och den nylevererade Z 146 Z2p) samtidigt som fyra stycken övertagna från BKB inregistrerades som Zr.

Detta är en väldigt rörig historia. På normalspåret fanns andra varianter som jag inte tänker fördjupa mig i, men 1940 fanns Statliga Järnvägsbolagen, Hälsingborgssektionen och Kalmarsektionen. Det gör inte det hela enklare.

/Ola

Tack Ola för ännu mer intressant fakta information.

Var 1067-banorna (undantaget HBJ) så gott som ointresserade av att inskaffa motorvagnar och/eller rälsbussar förutom då BKB rälsbussen? Redan 1937 inköpte HBJ deras första HC boggierälsbuss, nästa 1938 och ytterligare två 1944 och 1946. Inga andra 1067-banor valde alltså att köpa HC-bussar, eller för den delen motorvagnar från andra tillverkare?

BKB rälsbussen förmodar jag är denna Motala byggda rälsbuss.
https://digitaltmuseum.se/021018038820/blekinge-kustbanors-bkb-ralsbuss-nummer-1-tillve...

Det slog mig att även KVBJ hade en rälsbuss, deras Nohab bygge, men KVBJ förstatligades 1943 och då gällde ju "r" som underlittera för spårvidd.
https://digitaltmuseum.se/021018119819/karlshamn-vislanda-bolmens-jarnvag-kvbj-motorvagn-1

Vad jag vill minnas av märkningar jag sett på bilder, ritningar över märkningsutförande samt på museibanor så är det versala B:et en aning mindre än det versala Y:et. YBo5p står det definitivt inte på märkningar, det var i pappren det skrevs så. Jag får leta i "arkivet" i datorn när jag åter är hemma. Därför jag skrev Y[size=small]B05p[/size], ni menar alltså att det ska vara YB[size=small]05p[/size].

Y och B har samma storlek, däremot ska siffrorna (05) ha ungefär halva storleken jämfört med bokstäverna. Underlittera skrivs med gemena tecken men då med övriga bokstäver som utgångspunkt för storlek.

Halvstor nolla ersätts enkelt med o både på datorer och skrivmaskiner, halvstor femma är knepigare.

Det där gäller alltså littera före 1970.

Sedan finns det exempel där underlitterat skrivits ut med samma teckenstorlek som siffrorna ska ha, så till exempel p har blivit jättelitet i förhållande till Y, det är helt fel. Den enda skillnaden på bokstävernas storlek är om shift använts eller inte.

[img]images/uploaded/2022030517190262239b8658b8b.jpg[/img]

Hittade ingen bättre bild just nu men teckenstorleken framgår. Ritning Mbr 62120.

[img]images/uploaded/2022030517190262239b8658b8b.jpg[/img]

Hittade ingen bättre bild just nu men teckenstorleken framgår. Ritning Mbr 62120.

Tack Ola, då slipper jag leta efter märkningsritningar när jag åter är hemma och ledig.

Men jag har ett svagt minne av att ha sett iaf museifordon märkta med underlitterans versaler något mindre än huvudlitterans versal. Detta är då en felmärkning? Eller kan det ha varit utfört så före 1956 reformen?

[img]images/uploaded/2022030517190262239b8658b8b.jpg[/img]

Hittade ingen bättre bild just nu men teckenstorleken framgår. Ritning Mbr 62120.

Tack Ola, då slipper jag leta efter märkningsritningar när jag åter är hemma och ledig.

Men jag har ett svagt minne av att ha sett iaf museifordon märkta med underlitterans versaler något mindre än huvudlitterans versal. Detta är då en felmärkning? Eller kan det ha varit utfört så före 1956 reformen?

Jag vill också minnas att jag sett sådan märkning. Kan ju vara felmärkning, autentisk eller inte. Förr som nu var det människor som höll på med det här!

[img]images/uploaded/2022030517190262239b8658b8b.jpg[/img]

Hittade ingen bättre bild just nu men teckenstorleken framgår. Ritning Mbr 62120.

Tack Ola, då slipper jag leta efter märkningsritningar när jag åter är hemma och ledig.

Men jag har ett svagt minne av att ha sett iaf museifordon märkta med underlitterans versaler något mindre än huvudlitterans versal. Detta är då en felmärkning? Eller kan det ha varit utfört så före 1956 reformen?

Jag kan lova att det finns mängder av felmärkta museifordon...

Nej, på tidigare upplagor av samma ritning är C lika stort som Y. [link=https://digitaltmuseum.se/021018117465/ralsbuss-statens-jarnvagar-sj-yco5p-788]Här[/link] ser man hur 788 var märkt vid leveransen. Notera den stora femman. Den var inte riktigt enligt ritningen. Å andra sidan var det fler tillverkare än HC som lyckades få till avvikelser.

Hittade ingen bättre bild just nu men teckenstorleken framgår. Ritning Mbr 62120.

Här är ritningen, som är från 1952, som helhet.
Sorry. Ser nu att Anders redan lagt upp denna ritning.
BJ
[img]images/uploaded/2022030608150262246d86c4544.jpg[/img]

Hittade ingen bättre bild just nu men teckenstorleken framgår. Ritning Mbr 62120.

Här är ritningen, som är från 1952, som helhet.
BJ
[img]images/uploaded/2022030608150262246d86c4544.jpg[/img]

En besynnerlighet på ritningen är att K:et i Vk (Västervik) är en kapitäl medan r:et i Ör (Örebro) är en gemen.

Men det var kanske avsiktligt olika på motorvagnar och släpvagnar? ;-)

Vad jag vill minnas av märkningar jag sett på bilder, ritningar över märkningsutförande samt på museibanor så är det versala B:et en aning mindre än det versala Y:et. YBo5p står det definitivt inte på märkningar, det var i pappren det skrevs så. Jag får leta i "arkivet" i datorn när jag åter är hemma. Därför jag skrev Y[size=small]B05p[/size], ni menar alltså att det ska vara YB[size=small]05p[/size].

Y och B har samma storlek, däremot ska siffrorna (05) ha ungefär halva storleken jämfört med bokstäverna. Underlittera skrivs med gemena tecken men då med övriga bokstäver som utgångspunkt för storlek.

Ok, var lite osäker på B:et, tack för förtydligandet. Detta förmodar jag du menar märkningen på fordonet. Ungefär så här då alltså, YB[size=small]05[/size]p.

Halvstor nolla ersätts enkelt med o både på datorer och skrivmaskiner, halvstor femma är knepigare.

Det där gäller alltså littera före 1970.

Precis, då kom ju litterareformen då det t.ex blev YP.

Sedan finns det exempel där underlitterat skrivits ut med samma teckenstorlek som siffrorna ska ha, så till exempel p har blivit jättelitet i förhållande till Y, det är helt fel. Den enda skillnaden på bokstävernas storlek är om shift använts eller inte.

Två märkningsritningar för den som händelsevis är intresserad av närmare studier:

[img]images/uploaded/202203051902506223b3dac2ce6.jpg[/img]

[img]images/uploaded/202203051903056223b3e9b2ef2.jpg[/img]

Antalet smalspåriga SJ-rälsbussar som ommärktes med 1970 års littera torde ha varit nära nog försumbart.

Jag tror många blivit förvirrade av inkonsekvensen i omlittereringen. Att den enbart omfattade ellok, motor- och personvagnar men inte övriga lok, lokomotorer, godsvagnar och tjänstefordon. Där fortsatte ju underittera inkl spårviddsbeteckning vara gemener. Som "p" då. Medan man i den förstnämnda kategorin t o m skrev underlittera med med versaler, och slutade beteckna boggifordon (tidigare "o" ) utan i stället tvåaxliga med "V". T ex de få tvåaxliga smalspåriga person och resgodsvagnar som fanns kvar vilka då blev litt BFVP respektive BFVT, Dom var ju inte många, och i praktiken tjänstevagnar vid den tidpunkten (1970). Ja, kanske t o m (i praktiken iallafall) avställda. Som de 1067-rälsbussar som samtidigt blev litt Y4T och Y5T.

Men även här fanns inkonsekvenser. Ellokens underlittera [b]utom[/b] spårviddsbeteckningen fortsatte skrivas med gemener, t ex litt BbP. Men allt detta försvann från SJ 1972 när Roslagsbanan -där de enda smalspåriga elloken och personvagnarna då fanns- togs över av SL. Och sen kunde väl "RB" göra som de ville. Vilket dom också gjorde, med rälsbussarna i varje fall (litt "Yp" )

/ L G :-)

Jag tror många blivit förvirrade av inkonsekvensen i omlittereringen. Att den enbart omfattade ellok, motor- och personvagnar men inte övriga lok, lokomotorer, godsvagnar och tjänstefordon.

Ändringen omfattade inte ellok heller. Da fortsatte heta Da, till exempel. Samma sak med Bap, Bbp och Bdp. Möjligen även Bcp, minns inte vilket år det loket försvann.

Jag tror många blivit förvirrade av inkonsekvensen i omlittereringen. Att den enbart omfattade ellok, motor- och personvagnar men inte övriga lok, lokomotorer, godsvagnar och tjänstefordon.

Ändringen omfattade inte ellok heller. Da fortsatte heta Da, till exempel. Samma sak med Bap, Bbp och Bdp. Möjligen även Bcp, minns inte vilket år det loket försvann.

Bcp "Hitler" krockade med en lastbil mellan Rö och Rimbo november 1971 och slopades oktober året efter. Alltså efter litterareformen men innan SL tog över.

Bcp "Hitler" krockade med en lastbil mellan Rö och Rimbo november 1971 och slopades oktober året efter. Alltså efter litterareformen men innan SL tog över.

Nej. Påstår jag (vad det nu är värt). Lok 53 tillhörde de fordon "RB" tog över 1972. Dock ej körklart efter nämnda smäll. Så det var [b]SL´s[/b] beslut att skrota loket 1973 (har jag för mig).

/ L G

Tb, Tc och Tp var ju också kvar. Hade Gp gått i trafik så hade det inte heller blivit GP.

Som jag skrev: Litterareformen omfattade inte diesellok och ånglok (och lokomotorer). Därför fortsatte det att heta litt Tp och Gp. Det sistnämnda var väl då ingen praktisk fråga eftersom inga smalspåriga ånglok gick i trafik 1970 hos SJ.

/ L G

Som jag skrev: Litterareformen omfattade inte diesellok och ånglok (och lokomotorer). Därför fortsatte det att heta litt Tp och Gp. Det sistnämnda var väl då ingen praktisk fråga eftersom inga smalspåriga ånglok gick i trafik 1970 hos SJ.

/ L G

Och inte heller ellok, som Karlsson mycket riktigt påpekade här.

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

[link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/hultsfred-343/]Exemplariskt märkt YP.[/link]

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

[link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/hultsfred-343/]Exemplariskt märkt YP.[/link]

Tänk, jag tycker det var viktigare att Karin Svensson fick hjälp med barnvagnen, än om det stod YP, Yp, yP eller yp på plåtlådan de hade åkte med ....

Ok, men om det var omlittererade YB05p så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

Exemplariskt märkt YP.

Tänk, jag tycker det var viktigare att Karin Svensson fick hjälp med barnvagnen, än om det stod YP, Yp, yP eller yp på plåtlådan de hade åkte med ....

Då kan väl du starta en ny tråd om det. :-)

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

[link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/hultsfred-343/]Exemplariskt märkt YP.[/link]

Tänk, jag tycker det var viktigare att Karin Svensson fick hjälp med barnvagnen, än om det stod YP, Yp, yP eller yp på plåtlådan de hade åkte med ....

Då kan väl du starta en ny tråd om det. :-)

Eftersom den här tråden handlar om backen i Lenhovda menar du?

/Over and out!
Leif

Ok, men om det var omlittererade Y[size=small]B05p[/size] så blev dom YP och inte Yp. Yp var en 2-axlig trärälsbuss från HC och YP en boggie stålrälsbuss, också av HC tillverkning. Jag trodde i min enfald att majoriteten av skribenter på forumet fått detta rätt för sig efter alla trådar rörande detta under åren, så att missförstånd kan undvikas rörande vilken fordonstyp man talar om. Har du dessutom kört dom så förstår jag än mindre varför du skriver Yp när dom t.o.m var märkta YP.

[link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/hultsfred-343/]Exemplariskt märkt YP.[/link]

Tänk, jag tycker det var viktigare att Karin Svensson fick hjälp med barnvagnen, än om det stod YP, Yp, yP eller yp på plåtlådan de hade åkte med ....

Då kan väl du starta en ny tråd om det. :-)

Eftersom den här tråden handlar om backen i Lenhovda menar du?

/Over and out!
Leif

Ironi gick uppenbarligen inte fram trots smiley. :-|

Backen hade eller har ett namn, har glömt, någon som vet.
R.Ö.

Backen hade eller har ett namn, har glömt, någon som vet.
R.Ö.

"Singelstorpsbacken"

Tack, kom jag ihåg det också.
R.Ö.

[img]images/uploaded/20220303175706622101728b55a.jpg[/img]

Motlut och bergsskärning, typiskt ställe man som dieselnörd öppnar hyttfönstret. :-)

Tack för bilden Lars.

Blev väll inte så mäktigt ljud från en Z4p!
BJ

Vem har nämnt nåt om "mäktigt ljud", dieselmotorljud är dieselmotorljud och förstärkt av en bergsskärning är aldrig fel. En Z4p (eller multade än hellre) som drar på i motlut med lite tågvikt i kroken är ett härligt ljud för en dieselnörd, sen går det ju inte att jämföra med en Tb eller t.ex T42. Dock var där väl aldrig värst mycket i kroken på Lenovda-stumpen under vut-åren.

Hur många Z4P fanns på den här lilla smalspårsresten?

Hur sköttes underhållet, förutom den tillsyn som stinsen i Sävsjöström och expeditionsföreståndaren i Lenhovda utförde? Kom det nån bilburen guube från SJ Ma i Växjö eller Vetlanda och bytte växellåda eller axlar när det behövdes? Eller anlitade man ASG-åkeriets i Vetlanda verkstad? Det kanske gick att köra dit på asfalten längs Storgatan?

Eftersom ingen annan svarat så får du hålla tillgodo med lite killgissningar baserade på tidigare inlägg.

Mer än en Zäta åt gången var det nog aldrig i Sävsjöström men det var nog inte det du frågade. Jag tror att sävsjöström löd under Växjö och så länge som spåret dit låg kvar så fanns det kanske ett roterande schema för skiften men efter 1967 så fick dom stanna i Sävsjöström tills dom stupade. Från 1971 till 1983 ska 4 st ha passerat revy. 265, 313, 264 och 232 som var den sista. Angående underhåll så var det nog minsta möjliga och när de blev så dåliga att axel- eller motorcykel krävdes så skickades dom nog till Vislanda. Åtminstone 313 verkar ha gått direkt dit från sävsjöström 1978.

För övrigt hade inte Lenhovda nån egen personal. Det var en gubbe som åkte dit från sävsjöström med Zätan varje vardag för att hålla öppet godsexpeditionen så han åkte oavsett om det fanns vagnslaster eller ej.

Eftersom ingen annan svarat så får du hålla tillgodo med lite killgissningar baserade på tidigare inlägg.

Mer än en Zäta åt gången var det nog aldrig i Sävsjöström men det var nog inte det du frågade. Jag tror att sävsjöström löd under Växjö och så länge som spåret dit låg kvar så fanns det kanske ett roterande schema för skiften men efter 1967 så fick dom stanna i Sävsjöström tills dom stupade. Från 1971 till 1983 ska 4 st ha passerat revy. 265, 313, 264 och 232 som var den sista. Angående underhåll så var det nog minsta möjliga och när de blev så dåliga att axel- eller motorcykel krävdes så skickades dom nog till Vislanda. Åtminstone 313 verkar ha gått direkt dit från sävsjöström 1978.

För övrigt hade inte Lenhovda nån egen personal. Det var en gubbe som åkte dit från sävsjöström med Zätan varje vardag för att hålla öppet godsexpeditionen så han åkte oavsett om det fanns vagnslaster eller ej.

Åtminstone 264 och 232 fick ett fortsatt liv. 264 hos TJF och används i trafik, 232 finns hos AGJ och väntar på sin tur i verkstan

256 oxå

Vart finns 256 då?

Enligt en [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=9616]tidigare tråd[/link] så skrotades den 1975. Återuppstånden?

För övrigt hade inte Lenhovda nån egen personal. Det var en gubbe som åkte dit från sävsjöström med Zätan varje vardag för att hålla öppet godsexpeditionen så han åkte oavsett om det fanns vagnslaster eller ej.

Var det inte så att sista tiden (hur länge vet jag ej) innan nedläggning så kom det personal från Åseda till Lenhovda och att Z4:an då utgick från Lenhovda istället? Var möjligen Sävsjöström avbemannad sista tiden?

Har för mig detta varit uppe i någon tidigare tråd om vut-trafiken Sävsjöström - Lenhovda. En banstump som inte många av dåtidens järnvägsintresserade tycks ha fotodokumenterat då det är sparsamt med bilder därifrån, sen kan det ju förstås finnas massor av bilder hemma hos folk som aldrig visats.

Samma gäller Nässjö - Nybro, väldigt få bilder jag sett därifrån.

För övrigt hade inte Lenhovda nån egen personal. Det var en gubbe som åkte dit från sävsjöström med Zätan varje vardag för att hålla öppet godsexpeditionen så han åkte oavsett om det fanns vagnslaster eller ej.

Var det inte så att sista tiden (hur länge vet jag ej) innan nedläggning så kom det personal från Åseda till Lenhovda och att Z4:an då utgick från Lenhovda istället? Var möjligen Sävsjöström avbemannad sista tiden?

Har för mig detta varit uppe i någon tidigare tråd om vut-trafiken Sävsjöström - Lenhovda.

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=186504

Enligt Kjell Aghult, som sällan har fel, avbemannades Sävsjöström i samband med att trafiken till Lenhovda lades ner den första oktober 83.

Nu ska jag såklart inte säga säkert men det verkar som att godsexpeditionen i Lenhovda lades ner i samma veva så Zätafyran stod nog i Sävsjöström tills slutet.
https://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=1101573
Om man läser här så tycks det som att personalen i Sävsjöström också delvis tjänstgjorde i åseda. Måhända är det det du tänker på?

För övrigt hade inte Lenhovda nån egen personal. Det var en gubbe som åkte dit från sävsjöström med Zätan varje vardag för att hålla öppet godsexpeditionen så han åkte oavsett om det fanns vagnslaster eller ej.

Var det inte så att sista tiden (hur länge vet jag ej) innan nedläggning så kom det personal från Åseda till Lenhovda och att Z4:an då utgick från Lenhovda istället? Var möjligen Sävsjöström avbemannad sista tiden?

D

Har för mig detta varit uppe i någon tidigare tråd om vut-trafiken Sävsjöström - Lenhovda.

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=186504

Enligt Kjell Aghult, som sällan har fel, avbemannades Sävsjöström i samband med att trafiken till Lenhovda lades ner den första oktober 83.

Nu ska jag såklart inte säga säkert men det verkar som att godsexpeditionen i Lenhovda lades ner i samma veva så Zätafyran stod nog i Sävsjöström tills slutet.
https://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=1101573
Om man läser här så tycks det som att personalen i Sävsjöström också delvis tjänstgjorde i åseda. Måhända är det det du tänker på?

Precis, Kjell A har sällan fel.

Kan vara det jag blandat ihop. Men som jag minns det stod det i den tråden att sista tiden var det enbart någon från Åseda som körde Z4:an och att han då körde från Åseda dit för att köra vändan med Z4:an och styckegodsvagnen och att man då hade utgått från Lenhovda istället. Om det var här eller i Pv jag läst det vet jag inte.

För övrigt hade inte Lenhovda nån egen personal. Det var en gubbe som åkte dit från sävsjöström med Zätan varje vardag för att hålla öppet godsexpeditionen så han åkte oavsett om det fanns vagnslaster eller ej.

Var det inte så att sista tiden (hur länge vet jag ej) innan nedläggning så kom det personal från Åseda till Lenhovda och att Z4:an då utgick från Lenhovda istället? Var möjligen Sävsjöström avbemannad sista tiden?

D

Har för mig detta varit uppe i någon tidigare tråd om vut-trafiken Sävsjöström - Lenhovda.

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=186504

Enligt Kjell Aghult, som sällan har fel, avbemannades Sävsjöström i samband med att trafiken till Lenhovda lades ner den första oktober 83.

Nu ska jag såklart inte säga säkert men det verkar som att godsexpeditionen i Lenhovda lades ner i samma veva så Zätafyran stod nog i Sävsjöström tills slutet.
https://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=1101573
Om man läser här så tycks det som att personalen i Sävsjöström också delvis tjänstgjorde i åseda. Måhända är det det du tänker på?

Precis, Kjell A har sällan fel.

Hade. Han är borta liksom flera andra av skribenterna på detta forum.

Kan vara det jag blandat ihop. Men som jag minns det stod det i den tråden att sista tiden var det enbart någon från Åseda som körde Z4:an och att han då körde från Åseda dit för att köra vändan med Z4:an och styckegodsvagnen och att man då hade utgått från Lenhovda istället. Om det var här eller i Pv jag läst det vet jag inte.

Troligen [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=249534#p249701]här[/link].