Vi kan väl göra en utvikning till olika färger på skenen. Vid SL byttes 1970 den gröna linsen mot en orange. Tidigare hade man som signalvakt haft en röd och en grön flagga som dagsignaler och handsignallykta med en röd och en grön lins som nattsignal. Instruktionen sade "Stoppsignal ges med röd flagga" resp. "Stoppsignal ges med signallykta med rött sken". Signalen som gavs med grön flagga/grönt sken kallades "körsignal". När Säo tub införde 1970 hade man bestämt sig för att det inte fick heta "körsignal" och att grön flagga/grönt sken inte skulle användas. Nu skulle signalvakten i stället ge "Framåt" när det inte var något hinder och det gavs med handen förd i cirkel som dagsignal och orange sken fört i cirkel som nattsignal.

Grönt byttes till orange för att man skulle kunna använda även färgblind personal som depåförare. (Röd/grön färgblindhet är som bekant den vanligaste formen.)

Jag tror inte riktigt på att det var pga färgblindhet som man behövde byta färg i handsignalen ”framåt” till ett annat färgat sken. På den tiden fanns det inte någon annan cirkelformad signal med lykta, så man hade kunnat ha godtycklig färg på just den signalen utan risk för förväxling. Det Harald skriver tyder nog snarare på att förarna annars tenderade att köra mot rött när de fick ”framåt” från banpersonal som inte förstod att det var pga en huvudsignal i stopp som tåget hade stannat i deras närhet.

Jag förstår egentligen inte varför man envisades med färgat sken i signalen ”framåt”. Den hade lika gärna kunnat ges med vitt sken, som det är idag.

Ja, skälet var att uttrycket "kör" och den gröna färgen skulle användas enbart för säkrade tågvägar och det skulle vara tydligt att signalvaktens signal inte hade något med detta att göra utan enbart angav om man fick passera arbetsplatsen eller ej.