Kungavagnen på rull vid Näknen den 12/6 1965, 5 bilder

Bilderna tagna vid sjön Näknen strax norr om Graversfors (Katrineholm-Åby) den 12/6 1965 som var en lördag det året.
Text under bilder.

[image]
12/6 1965

[image]
12/6 1965, jag har kommit med på bilden när jag fotar bild 2
Den gamla enkelspårstunneln till höger längre fram, se även de 2 bilderna här under.
Länk till kartbild. https://kartbild.com/#16/58.7029/16.1496/0x4

[image]
Bilden tagen mot söder den 18/5 1964 när arbete med dubbelspåret fortfarande pågick.

[image]
Bilden tagen mot norr den 18/5 1964

Stiligt, och F-loket skäms inte heller för sig!

Och rätt strömavtagare uppe!

Och rätt strömavtagare uppe!

Enligt en del förare ska den främre varit den normala på t ex F och Ra. Vad stödjer ditt påstående?

Jag tror att det var senare, 1970-tal?, man började använda den främre strömavtagaren på F-lok. På alla äldre bilder jag sett har den bakre bågen varit uppe.

Alla SJ:s brunlok använde den bakre strömavtagaren förr, så även F-loket. Senare bytte man till den främre på F-loket då den bakre slets ut snabbt pga lokets dåliga gångegenskaper i bakänden. Man provade första att byta strömavtagartyp till MK2 men det hjälpte inte, då beslöt man att byta till den främre.

Fin bild för övrigt

//Ove

Helt korrekt. Främre var mer hållbart men estetiskt sämre - därför föredrar jag de äldre bilderna med den bakre strömavatagaren uppe.

Alla SJ:s brunlok använde den bakre strömavtagaren förr, så även F-loket. Senare bytte man till den främre på F-loket då den bakre slets ut snabbt pga lokets dåliga gångegenskaper i bakänden. Man provade första att byta strömavtagartyp till MK2 men det hjälpte inte, då beslöt man att byta till den främre.

Fin bild för övrigt

//Ove

Ursprungligen körde man väl med bägge strömavtagarna uppe? När slutade man med det, början av 50-talet kanske?

/TKO

Alla SJ:s brunlok använde den bakre strömavtagaren förr, så även F-loket. Senare bytte man till den främre på F-loket då den bakre slets ut snabbt pga lokets dåliga gångegenskaper i bakänden. Man provade första att byta strömavtagartyp till MK2 men det hjälpte inte, då beslöt man att byta till den främre.

Fin bild för övrigt

//Ove

Ursprungligen körde man väl med bägge strömavtagarna uppe? När slutade man med det, början av 50-talet kanske?

/TKO

Det var väl så länge som man hade slitskena av aliminium.
När man bytte till kolslitskena (slutet på 40-början på 50-talet) blev det en strömavtagare.

Alla SJ:s brunlok använde den bakre strömavtagaren förr, så även F-loket. Senare bytte man till den främre på F-loket då den bakre slets ut snabbt pga lokets dåliga gångegenskaper i bakänden. Man provade första att byta strömavtagartyp till MK2 men det hjälpte inte, då beslöt man att byta till den främre.

Fin bild för övrigt

//Ove

Ursprungligen körde man väl med bägge strömavtagarna uppe? När slutade man med det, början av 50-talet kanske?

/TKO

Det var väl så länge som man hade slitskena av aliminium.
När man bytte till kolslitskena (slutet på 40-början på 50-talet) blev det en strömavtagare.

Körde inte GDG-banorna med aluminiumslitskenor och två strömavtagare uppe?

/TKO

Alla SJ:s brunlok använde den bakre strömavtagaren förr, så även F-loket. Senare bytte man till den främre på F-loket då den bakre slets ut snabbt pga lokets dåliga gångegenskaper i bakänden. Man provade första att byta strömavtagartyp till MK2 men det hjälpte inte, då beslöt man att byta till den främre.

Fin bild för övrigt

//Ove

Ursprungligen körde man väl med bägge strömavtagarna uppe? När slutade man med det, början av 50-talet kanske?

/TKO

Det var väl så länge som man hade slitskena av aliminium.
När man bytte till kolslitskena (slutet på 40-början på 50-talet) blev det en strömavtagare.

Körde inte GDG-banorna med aluminiumslitskenor och två strömavtagare uppe?

/TKO

Även GDG gick omsider över till kolslitskenor och som regel bara en strömavtagare i drift, dock skedde inte övergången samtidigt som hos t ex SJ. Man bör notera att det har förekommit körning med båda strömavtagarna uppe även med kolslitskenor, när det har varit dåliga förhållanden (t ex isbildning på kontaktledningen eller hård vind).

Alla SJ:s brunlok använde den bakre strömavtagaren förr, så även F-loket. Senare bytte man till den främre på F-loket då den bakre slets ut snabbt pga lokets dåliga gångegenskaper i bakänden. Man provade första att byta strömavtagartyp till MK2 men det hjälpte inte, då beslöt man att byta till den främre.

Fin bild för övrigt

//Ove

Ursprungligen körde man väl med bägge strömavtagarna uppe? När slutade man med det, början av 50-talet kanske?

/TKO

Det var väl så länge som man hade slitskena av aliminium.
När man bytte till kolslitskena (slutet på 40-början på 50-talet) blev det en strömavtagare.

Körde inte GDG-banorna med aluminiumslitskenor och två strömavtagare uppe?

/TKO

Även GDG gick omsider över till kolslitskenor och som regel bara en strömavtagare i drift, dock skedde inte övergången samtidigt som hos t ex SJ. Man bör notera att det har förekommit körning med båda strömavtagarna uppe även med kolslitskenor, när det har varit dåliga förhållanden (t ex isbildning på kontaktledningen eller hård vind).

Jag skrev tyvärr fel i min fråga!
Jag tror att GDG-banorna använde kolslitskenor men ändå körde med två strömavtagare aktiva - t ex på GDG-expressen. Eller minns jag fel?

/TKO

Bilden tagen mot söder den 18/5 1964 när arbete med dubbelspåret fortfarande pågick.

Bilden tagen mot norr den 18/5 1964

Vad kan den lilla kuren ha haft för funktion? Den har både fönster och skorsten så den var inte till bara för förvaring av materiel.

Rast/kilkur för lite materiel, samt kamin för govärme.

Rast/kilkur för lite materiel, samt kamin för govärme.

Ja det stämmer säkert, en liknande bod fanns mellan Simontorp och Näkna den 17/5 1964 när min bror och jag gick längs spåret mellan Ändebol och Åby för att se hur det gick med dubbelspårsbygget.
Dörren var olåst så vi passade på att ta en matrast där.
Boden stod ungefär vid Ö-et i Övre Vekmangeln, strax söder om Kojan, se länk, fotot taget mot norr.
https://kartor.eniro.se/?c=58.751685,16.166725&z=13

[image]

Jag svarar mej själv, har hittat en bild från den 12/6 1965 där boden är med.
Dubbelspåret är klart och det gamla spåret demonterat, bilden tagen mot norr.

[image]

En rå gissning då är att kungen är på väg till sommarvistelsen på Sofiero slott. Den brukade sedan stå uppställd rätt väl synlig på Helsenborg C . Sista gång Gustaf VI Adolf använde den var för en resa t.o.r Helsingborg-Oslo 1973 för att bevista kung Olavs födelsedag.
Nuvarande kungafamilj använde den för resor till stugan i Jämtland. Numera finns den på Jvm och kronprinsessan mindes vagnen med förtjusning när hon besökte Jvm

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Kungavagnen på rull vid Näknen den 12/6 1965, 5 bilder (Fordon: allmänt)