Vill först bara upplysa om att hittills inte brytt mig så mycket om var i helskotta rälsens utvidgning tar vägen nu för tiden. Frågan har nu dock blivit aktuell efter att livets frågor dykt upp runt middagsbordet. När jag var barn fanns det rälsskarvar. Så icke nu. Vad är nytt! Stål expanderar väl fortfarande eller är jag helt mossig? Någon som har en enkel förklaring?

Stål expanderar bara om ingen håller emot. Det blir fortfarande en kraft men nuförtiden har Banverket fixat en motkraft. ;-)

Motkraft!?
I alla riktningar då? Framåt, bakåt, åt sidorna, upp och ner.
I ett "järngrepp" alltså?
Eller är det väl förankrade betongslipers som är svaret på gåtan?
Vi trodde att det stack ut järnvägsräls en bit över Öresund då det var riktigt varmt! :-)

Naturlagarna kan vi inte ändra på så skenorna vill fortfarande ändra sin längd beroende på temperaturen. Man har en s.k. neutralpunkt vid ca +15 grader där det inte finns några krafter i rälsen. Vid högre temperatur blir det tryckkrafter och vid lägre temperaturer blir det dragkrafter i rälsen. Genom spårbäddens utformning kan dessa krafter tas upp utan att spårläget ändras. Ungefär som när man trycker ihop eller drar ut ett radergummi. Så ett rälsbrott vid låg temperatur kan innebära att det blir ett stort gap mellan rälsändarna vid brottstället.
PLj

En OT lustifikation är att Vägverket brottas med samma frågor. Asfalten tillåter ju lite mer kompression eftersom den mjuknar i värmen, men problematiken är densamma, även om konsekvenserna skiljer sig lite åt. Vägbrott, huga!

Efter vad jag har hört var det förr viktigt att utgå från ÅRSMEDELTEMPERATUREN för platsen i fråga då spåret svetsades ihop... Gäller inte detta längre??

Jo, detta är givetsvis fortfarande viktigt. Som sagt naturlagarna ändrar vi inte på...
Man tar hänsyn till detta genom att olika neutraltemperatur tillämpas i olika delar av landet. Från ca 15grader i norra norrland till ca 22grader i Skåne.
Sedan så kan man ibland behöva ta lokal hänsyn till temeperaturförhållanden på ställen som bergskärningar och annat, i de fallen är det nog erfarenhet från tidigare problem med tex solkurvor som utgör underlag för vilken neutraltemperatur som man skall eftersträva.

Naturlagarna kan vi inte ändra på så skenorna vill fortfarande ändra sin längd beroende på temperaturen. Man har en s.k. neutralpunkt vid ca +15 grader där det inte finns några krafter i rälsen. Vid högre temperatur blir det tryckkrafter och vid lägre temperaturer blir det dragkrafter i rälsen. Genom spårbäddens utformning kan dessa krafter tas upp utan att spårläget ändras. Ungefär som när man trycker ihop eller drar ut ett radergummi. Så ett rälsbrott vid låg temperatur kan innebära att det blir ett stort gap mellan rälsändarna vid brottstället.
PLj

Den så kallade spänningsfria temperaturen SFT, är den temperatur då inga längsgående krafter finns rälen. Denna kan variera mycket och ska inte förväxlas med neutraltemperatur. Neutraltemperatur är den temperatur där man i varje fall inom Banverket har bestämt att den spänningsfria temperaturen ska ligga på, eller rättare sagt, den får variera inom ett visst intervall. Eftersom Sverige är väldigt avlångt varierar klimatat mycket mellan tex Malmbanan och Trelleborgsbanan. Tidigare var det varje banregionchef som beslutade vilken neutraltemperarur som gällde inom banregionen, och det fanns fem regioner. I många andra länder har man samma neutraltemperatur i hela landet.

Det är också så att SFT förändras genom att spåret baxas, till exempel vid spårriktning. För att få rätt temperatur kan man antingen sträcka rälen eller kapa bort det som inte behövs. Det kallas neutralisering. För att ta reda på SFT var man förr tvungen att kapa rälen. Sedan några finns också en oförstörande metod, som dock inte fungerar i för små kurvradier.

Ballasten har en oerhört viktig roll i att hålla spåret i rätt läge. Så mycket som upp til 70 % av spårkrafterna kan tas upp av den omgivande ballasten. Det gäller ju även skarvspår. Är det då grusballast, vilket i praktiken ofta är sand, så är det ju inte mycket som står emot en sliper som rör på sig....

Tänk vad man kan få lära sig efter att en fråga dykt runt middagsbordet och man sedan skickar ut den i "cyberrymden" . Tack för alla skickade kommentarer!

Men säg den olycka som inte kommer ensam!

Vid samma middagsbord var en liknande fråga på tapeten. Detta med anledning av att vi skall släcka lyset en timme nu i helgen.

Var tar strömmen vägen då vi alla släcker lyset samtidigt!? Ström kan väl inte "absorberas" hur som helst i "det globala systemet" i detta ögonblick? Är det något som går i taket vid Harvattnet om ni förstår vad jag menar!? Han som sköter dammluckorna måste vara alert kan tänkas.

Frågar om detta även i detta forum kan kanske vara på sin plats då ju den elektrifierade järnvägen ju också har plötsliga strömuttag varvat med plötslig stiltje då tågen stannar. Hur klaras den "dynamiken" på ett fiffigt sätt?

Som ni förstår så hade jag väl inte så lysande fysikbetyg i skolan men nyfiken har jag ändå varit under årens lopp.

Hej hopp!

Angående elnätet:
Det finns miljontals belastningsobjekt inkopplade på de svenska elnätet.
Att alla skulle avkopplas samtidigt är otänkbart.
Vattenkraften användes för belastningsreglering eftersom den är lättare att reglera än kärnkraftverk.
Från början matade vissa generatorer i porjus enbart malmbanan, då var belastningsvariationerna stora. Turbinregleringen klarade dessa belastningsvariationerna.
Jag tror det var samma sak med kraftverket i Borensberg ?

Angående elnätet:
Det finns miljontals belastningsobjekt inkopplade på de svenska elnätet.
Att alla skulle avkopplas samtidigt är otänkbart.
Vattenkraften användes för belastningsreglering eftersom den är lättare att reglera än kärnkraftverk.
Från början matade vissa generatorer i porjus enbart malmbanan, då var belastningsvariationerna stora. Turbinregleringen klarade dessa belastningsvariationerna.
Jag tror det var samma sak med kraftverket i Borensberg ?

Fast när det gäller spårtrafik så är det ju inte alls lika många belastningar samtidigt, varje enskilt tåg lär väl synas klart och tydligt. För de roterande omformarna spelar det här nog ingen särskilt stor roll, men för de statiska kanske det är kännbart?