Hittade denna bild på nätet. Skall var från 1930-40 talet.
Jag tror att det är bron för Sjöbobanan under stambanan längst till vänster på bilden.
Men vad är det för arbete som pågår?
Är det för järnvägen eller för sockerbruket?
//gt

Södra stambanan med elstolpar längst bak. Eslöv ligger till höger.
Sjöbobanan går där kryssmärkena syns.
Normalspåret t h är sockerbrukets.
Troligen arbete för sockerbrukets räkningm men vet inte vad.

Jag tycker att grävaren verkar spårbunden, hade SJ eller Kävlinge-Sjöbo sådana?

Jag tycker att grävaren verkar spårbunden, hade SJ eller Kävlinge-Sjöbo sådana?

Sockerbruket kan nog haft nån egen maskin.

Kan det vara samma som Ulf Diehl fotograferade en gång och som finns med i Industrilok i Skåne?

Eftersom bilden är tagen efter stambnans elektrifiering så ingick Kävlinge-Sjöbo i SJ-nätet.
Men att LKSJ skulle haftnågon sådan på privatbanetiden kan vi nog utesluta. Däremot hade entrprenören som byggde banan grävmaskin (ej spårgående) vid bygget 1904-06.

Södra stambanan med elstolpar längst bak. Eslöv ligger till höger.
Sjöbobanan går där kryssmärkena syns.
Normalspåret t h är sockerbrukets.
Troligen arbete för sockerbrukets räkningm men vet inte vad.

På den ekonomiska kartan från 10-talet ser man en bit söder om vägkorsningen med Sjöbobanan en rektangulär byggnad i nästan nord-sydlig riktning. Det bör vara den man ser i vänster bildkant. Omedelbart söder om plankorsningen går en väg mot sydost som korsar sockerbrukets spår. Kryssmärket till höger bör stå vid den korsningen. Om man växlar till flygbild från 40-talet så ser man en cistern på platsen där grävskopan står.

Ja, det måste vara grundarbeten för den stora cisternen som pågår.
Återstår frågan var den spårbundna grävaren kommer ifrån?
mvh gt

SJ BYCF hade dylika tingestar men jag kan inte svära på att det är en av dessa.

Lånade (hyrde) SJ ut grävmaskiner till privata bolag?

Jag vet inte vad som gällde normalt men om bilden är tagen efter världskrigets utbrott så är det troligt. Staten satsade mycket på att säkra sockertillgången och däri ingick bland annat betlastningsanordningar. Så det känns inte otroligt att SJ ställde upp när det gällde något som var relaterat till folkförsörjningen.

I varje fall Hasslarp och Hököpinge hade spårbundna grävmaskiner som - i vart fall i Hasslarp - användes även för växling. Så det är väl inte otänkbart att fler sockerbruk använde sig av spårbundna grävmaskiner. Här är Hököpinges maskin (och det är inte den som fanns i Örtofta).
Enligt uppgift var Hasslarps en DEMAG och Hököpinge en ARDELT
Ulf Diehl

På museet Kulturens bildsida finns en bild daterad 1939:
https://carl.kulturen.com/web/object/301624

På flygfotot syns den cistern som byggdes. Om dateringen på Kulturenn är rätt så är arbetsbilden från tiden 1933 (elektrifieringen) - 1939. På bilden syns också spårdragningarna tydligt.

Då är problemet utrett - tack
Men en ytterligare fråga, det spåret som på bilden går mot Sjöbospåret i bildens underkant, ansluter det till Sjöbospåret, eller är det internt för sockerbruket?
//gt

Då är problemet utrett - tack
Men en ytterligare fråga, det spåret som på bilden går mot Sjöbospåret i bildens underkant, ansluter det till Sjöbospåret, eller är det internt för sockerbruket?
//gt

Det känns som att det bör ha varit anslutet till Sjöbospåret, måste ju kommit en hel del betor från Sjöbo-hållet och det underlättar ju då att slippa gå in till Örtofta station med medföljande växling då tågen från Sjöbo inkom till motsatt sida bangården som sockerbrukets bangård låg/ligger. Kollade på bangårdar.se men tyvärr slutar ritningen innan man ser om spåret slutar i en stoppbock eller om där är en anslutningsväxel.

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J1-Jpeg/Jvm1184_J1_-1440.jpg

Då är problemet utrett - tack
Men en ytterligare fråga, det spåret som på bilden går mot Sjöbospåret i bildens underkant, ansluter det till Sjöbospåret, eller är det internt för sockerbruket?
//gt

Det känns som att det bör ha varit anslutet till Sjöbospåret, måste ju kommit en hel del betor från Sjöbo-hållet och det underlättar ju då att slippa gå in till Örtofta station med medföljande växling då tågen från Sjöbo inkom till motsatt sida bangården som sockerbrukets bangård låg/ligger. Kollade på bangårdar.se men tyvärr slutar ritningen innan man ser om spåret slutar i en stoppbock eller om där är en anslutningsväxel.

http://www.bangardar.se/filer/ritningar/J1-Jpeg/Jvm1184_J1_-1440.jpg

Eftersom infartssignalen står strax före porten under stambanan, hade en växel där varit en lastplats. Någon sådan finns inte listad i Järnvägsdata.

Enligt kartor och flygbild slutar brukets spår paralellt med Sjöbospåret utan att ansluta.
Sanningen angående bettransporter är att det inte var mycket betor på Sjöbobanan. Största betstation på sträckan var Harlösa med 2000 ton 1947. Detta kan jämföras med 12 500 ton, Stångby 8300 ton och Lund C 8400 ton Därtill kom Lund Östras och Häjebros betor. Marken i Jävlingeåns dalgång är inte lämplig för betodling. Hade det gått mer betor på banan hade den nog inte gått i konkurs.