Ännu en bild med en för mig obekant vy. Jag gissar att mannen står på en järnvägsbro då jag tror mig skymta ett vattentorn alldeles vid brofästet. Inga mer ledtrådar finnes. Tacksam om någon kunde hjälpa till att identifiera motivet.
![[image]](http://www.lindroos.org/Foto/IMG_0009.jpg)
Ännu en bild med en för mig obekant vy. Jag gissar att mannen står på en järnvägsbro då jag tror mig skymta ett vattentorn alldeles vid brofästet. Inga mer ledtrådar finnes. Tacksam om någon kunde hjälpa till att identifiera motivet.
Lite googling gav "Järnvägsbro över Vrenaån vid Vrena." och "Parti från Wrena. Järnvägsbron".
Vrena är beläget mellan Flen och Oxelösund.
Är det en kontinuerlig balk på flera stöd, eller är det flera balkbroar ?
Alla som har studerat hållfasthetslära vet att det är en stor skillnad mellan dessa båda fall.
År 1910 var den längsta bron vid OFWJ 95,2 meter, och det längsta spannet var på 18,7 meter.
4 broar vid OFWJ hade en total längd på över 30 meter. Rälsvikten i huvudspåret var 40,5 kg/meter. Största lutning 10 promille.
Tack David, visst är det järnvägsbron vid Vrena. Tänkte inte på att man kunde bildgoogla bilden.
Är det inte mekanik / (bygg)statik man bör ha studerat för att förstå skillnaden på balktyperna?
funderar
Thomas K Ohlsson
Jag ser ett mörkt stråk mellan brosektionerna mitt för varje pelare. Ur tillverknings- och transportsynpunkt borde bron ha byggts i sektioner. Tillverkad 1870 enligt text i nedan länk
https://www.hembygd.se/vrena/plats/5918/text/4188
Det ser ut ut som att det är flera balkar med som är skarvade med skarvplåtar eller vinkeljärn. En sådan skarv ger en försvagning av balken just där, men kan ändå ta upp moment så att det blir viss kontinuitet i balken.
Jag tycker det ser ut som att spannen är lika långa och då har man förlorat lite av vinsten med kontinuerlig balk. Ytterfacken (första och sista delen) borde varit lite kortare.
Sedan kan man fundera på hur stor vinst det är med kontinuerlig balk på bro. Ett fack kan ju var fullt belastat med ett lok och inget på de andra facken. Då måste det vara kraftig förankring i brofundamenten för att kunna utnyttja vinsten med kontinuerlig balk.
Denna bild från digitaltmuseum.se
https://digitaltmuseum.se/021018114418/jarnvagsbro-over-vrenaan-vid-vrena
Tåg på väg norrut(?)
Foto 1914
Edit 1: föregående bild är från 1900-1909, id: JvmKCAC06329
Edit 2: Jo, det är ett vattentorn, eller "pumpstation" som det står på digitaltmuseum.se