Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25 - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Här kommer juliomgången av Björn Alnebos bilder. Även den här månaden är det Eddavägslinjen för hela slanten. Som vanligt tar jag med så gott som alla bilder, även om skillnaderna mellan vissa bilder inte är så stor. Björn gjorde mycket grundliga dokumentationer under de här åren, och jag vill visa i princip allting.

Som ni säkert märkte var flera bilder i juniomgången (Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 24) utfrätta. Jag var inte nöjd med resultatet, så jag har nu bearbetat om samtliga bilder som jag visade juni. Nu ser de i alla fall något bättre ut. För er som varit inne i den tråden innan jag bytte ut bilderna häromveckan krävs förmodligen rensning av cachen i webbläsaren för att kunna se de nya versionerna.

Länkar till mina tidigare bildvisningar från Roslagsbanan.

[image]
Okänd X9p vid Eddavägen ca 1970.

[image]
Okänd X9p vid infarten till Eddavägen ca 1970.

[image]
Eddavägen stn, infarten med södra plattformen, ca 1970.

[image]
Djursholms Sveavägen stn ca 1970. Kiosken var nedlagd och väntsalen var stängd då. Är det någon som vet när kiosken lades ned och när väntsalen upphörde att användas?

[image]
Okänd X9p lämnar Djursholms Sveavägen ca 1970.

[image]
X9p 60, fordonsmärkningen, ca 1970. Kan forumexpertisen reda ut vad som menas med M REV 3/7 69 och Möb 12.67? Vilken typ av revision var det denna nia genomgick sommaren 1969?

[image]
X9p 60 vid Eddavägen ca 1970. Med ledning av föregående bild bör det vara X9p 60 på denna och på nedanstående bilder. Går det att särskilja de enskilda niorna från varandra på någon eller några detaljer?

[image]
X9p 60 vid Eddavägen ca 1970.

Det var månadens tio bilder. Förhoppningsvis hinner jag med en omgång även i augusti. I annat fall återkommer jag i september.

Tack till alla för förra månadens kommentarer. Ett särskilt tack till Leif B. som lärde mig att det var kontaktorrassel jag hörde när jag åkte mellan Djursholms Ösby och Eddavägen under perioden 1968–1973. Det ljudet gjorde stort intryck på mig när jag var i fyraårsåldern. :-)

Hälsningar
Peter Bolin

...
X9p 60, fordonsmärkningen, ca 1970. Kan forumexpertisen reda ut vad som menas med M REV 3/7 69 och Möb 12.67? Vilken typ av revision var det denna nia genomgick sommaren 1969?
...

Skulle drista mig till att översätta förkortningarna m m till Revision vid Malmö huvudverkstad 1969-07-03 resp Revision vid Mörby verkstad 1967-12. //Anders

...
X9p 60, fordonsmärkningen, ca 1970. Kan forumexpertisen reda ut vad som menas med M REV 3/7 69 och Möb 12.67? Vilken typ av revision var det denna nia genomgick sommaren 1969?
...

Skulle drista mig till att översätta förkortningarna m m till Revision vid Malmö huvudverkstad 1969-07-03 resp Revision vid Mörby verkstad 1967-12. //Anders

Malmö? Nja…

Målad?

...
X9p 60, fordonsmärkningen, ca 1970. Kan forumexpertisen reda ut vad som menas med M REV 3/7 69 och Möb 12.67? Vilken typ av revision var det denna nia genomgick sommaren 1969?
...

Skulle drista mig till att översätta förkortningarna m m till Revision vid Malmö huvudverkstad 1969-07-03 resp Revision vid Mörby verkstad 1967-12. //Anders

Malmö? Nja…

Målad?

M för mindre revision 3 juli 1969.
Den brutna ringen betyder storrevision.
/tell

Alltid trevliga bilder, tack för dem!
Noterar att även Eddavägen saknade bommar. Hade några övergångar på Eddavägslinjen bommar utöver Bragevägen, eller var det ljus/ ljud som gällde?
På Näsby Park-linjen saknade Östberga bommar in i "modern" tid (tidigt 90-tal..?)

Alltid trevliga bilder, tack för dem!
Noterar att även Eddavägen saknade bommar. Hade några övergångar på Eddavägslinjen bommar utöver Bragevägen, eller var det ljus/ ljud som gällde?
På Näsby Park-linjen saknade Östberga bommar in i "modern" tid (tidigt 90-tal..?)

Enligt den här ritningen var det bara Bragevägen som hade bommar.

https://www.ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_570-001.jpg

Alltid trevliga bilder, tack för dem!
Noterar att även Eddavägen saknade bommar. Hade några övergångar på Eddavägslinjen bommar utöver Bragevägen, eller var det ljus/ ljud som gällde?
På Näsby Park-linjen saknade Östberga bommar in i "modern" tid (tidigt 90-tal..?)

Enligt den här ritningen var det bara Bragevägen som hade bommar.

https://www.ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_570-001.jpg

Men den ritningen visar ju inte vad det var för typ av "vägsignalanläggning" vid Eddavägen.

Dessutom kan ju möjligen något hunnit förändras mellan 1964 och -76. Kan det tillkommit bommar vid någon olycksdrabbad korsning?

/funderar
Leif

Noterar att även Eddavägen saknade bommar. Hade några övergångar på Eddavägslinjen bommar utöver Bragevägen, eller var det ljus/ ljud som gällde?
På Näsby Park-linjen saknade Östberga bommar in i "modern" tid (tidigt 90-tal..?)

Enligt den här ritningen var det bara Bragevägen som hade bommar.

https://www.ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_570-001.jpg

Men den ritningen visar ju inte vad det var för typ av "vägsignalanläggning" vid Eddavägen.

Dessutom kan ju möjligen något hunnit förändras mellan 1964 och -76. Kan det tillkommit bommar vid någon olycksdrabbad korsning?

På Eddavägslinjen var det bara plankorsningen vid Bragevägen som fick en helbomsanläggning (A). Övriga vägskyddsanläggningar bestod av endast ljussignaler (C), alltså inte en ljus- och ljud (CD):

Sköldvägen (till 1968: Vasavägen)
Sveavägen
Danavägen
Vendevägen
Germaniavägen
Eddavägen

Över plankorsningen Sköldvägen (f.d. Vasavägen) fanns det, åtminstone på 1970-talet, en hastighetsnedsättning till 10 km/h. Troligen berodde det på att normerna för vägskydd inte godkände endast en C-anläggning på dubbelspår, och dessutom var sikten dålig i kombinationen vägtrafik norrifrån och tåg från Djursholms Ösby. Och kanske hade det inträffat någon olycka där?
/up

P.S. Namnbytet på gatan/vägen Vasavägen i Djursholm till Sköldvägen föranleddes sannolikt av inkorporerandet 1967 i Djursholms stad av Stocksunds köping, i vilken det också fanns en Vasavägen. Denna korsade också järnvägen, vid den plankorsning mellan Stocksund och Mörby som omväxlande under årens lopp hette antingen Mormors grind eller Vasavägen.

Första vägskyddsanläggningen, en försöksanläggning med 1-skenssignal och kryssmärke samt signal mot tåget installerades 1923. Plats?
Vägen vid Restaurangen och Bragevägen fick varningssignaler 1939. Förmodligen 2-skensignal mot vägen, kryssmärke och ringklocka, samt signaler mot tåg. 1948 fick Bragevägen fällbommar.

Första vägskyddsanläggningen, en försöksanläggning med 1-skenssignal och kryssmärke samt signal mot tåget installerades 1923. Plats?
Vägen vid Restaurangen och Bragevägen fick varningssignaler 1939. Förmodligen 2-skensignal mot vägen, kryssmärke och ringklocka, samt signaler mot tåg. 1948 fick Bragevägen fällbommar.

Vid Vendevägen (vid hållplatsen Restauranten) tror jag inte att det infördes klockor, eftersom sådana inte fanns på 1970-talet och inte verkar ha funnits 1943 (se foto från Signalbolagets annons, hos Ekeving).

Däremot kan det ju ha funnits klockor vid den första vägskyddsanläggningen vid Bragevägen, men det tvivlar jag på. Djursholmarna ville inte störas av plingande.
/up

Vid Norevägen fanns (finns) både bommar och ljudsignaler, de senare dock starkt dämpade, vilket innebar ett "klickande" ljud i stället för det normala klämtandet.
Märkligt att inte korsningen vid Sveavägen fick bommar.

Vid Norevägen fanns (finns) både bommar och ljudsignaler, de senare dock starkt dämpade, vilket innebar ett "klickande" ljud i stället för det normala klämtandet.

Ja, vid Norevägen, plankorsningen inne på Djursholms Ösby station, är det ju helbommar, och bomanläggningar som inte manövreras på stället av en vägvakt har "alltid" haft ljudsignal som ljuder vid bomfällning

Märkligt att inte korsningen vid Sveavägen fick bommar.

Att vägskyddsanläggningarna på Eddavägslinjen inte ursprungligen fick annat än bara ljussignaler mot vägen beror rimligen på banans förortsbanekaraktär, begränsad hastighet och korta motorvagnståg med hyfsat bra bromsförmåga. Att anläggningarna inte heller senare (bortsett från den vid Bragevägen) kompletterades ens till ljus- och ljudsignaler tror jag beror på "inflytande" från Djursholms stad, från 1971 från Danderyds kommun.

Den vid Bragevägen fick sina helbommar 1954 (sedan dubbelspåret hade öppnats 1947 eller 1948).

Vid Sveavägen var hastigheten över plankorsningen begränsad till 30 km/h, närmast beroende på den fjäderväxel som låg alldeles intill. Det var hýfsat goda siktförhållanden, även om situationen komplicerades något med också korsande vägtrafik alldeles intill.
/up

Broms KEO-P - var det en särskild variant på KE-broms (Knorr med Enhetsverkan)?

Broms KEO-P - var det en särskild variant på KE-broms (Knorr med Enhetsverkan)?

Inget konstigt, en Basic styrventil KE noll med endast P-broms.

Här ser man ju tydligt att boggi-nollan är just en gemen nolla och inte ett gement o, men även typsiffran 9 är gemen. Det skulle den väl inte vara.

Här ser man ju tydligt att boggi-nollan är just en gemen nolla och inte ett gement o, men även typsiffran 9 är gemen. Det skulle den väl inte vara.

Det kanske bara fanns gemena typer i verkstaden? ;-)

Här ser man ju tydligt att boggi-nollan är just en gemen nolla och inte ett gement o, men även typsiffran 9 är gemen. Det skulle den väl inte vara.

Det kanske bara fanns gemena typer i verkstaden? ;-)

Ja, och så kanske de hade stört sig på en uppstickande nia.

Märningen är helt riktig med huvudlitteran som en versal bokstav uch underlitteran med gemena tecken (även siffrorna). Ersättandet av den gemena nollan med ett gement o är en gammal felskrivnig som fått leva kvar så länge att den i vissa kretsar betecknats som riktig. (Finns inga gemsna siffror att tillgå skall versala siffror användas!)

Ersättandet av den gemena nollan med ett gement o är en gammal felskrivnig som fått leva kvar så länge att den i vissa kretsar betecknats som riktig. (Finns inga gemsna siffror att tillgå skall versala siffror användas!)

På gamla skrivmaskiner fanns ingen nolla så o O användes i stället. Därav tror jag "felet" består.
/tell

Märningen är helt riktig med huvudlitteran som en versal bokstav uch underlitteran med gemena tecken (även siffrorna). Ersättandet av den gemena nollan med ett gement o är en gammal felskrivnig som fått leva kvar så länge att den i vissa kretsar betecknats som riktig. (Finns inga gemsna siffror att tillgå skall versala siffror användas!)

[image]

Är alltså den här märkningen fel och borde ha varit Yc05p?

https://digitaltmuseum.se/021018117465/ralsbuss-statens-jarnvagar-sj-yco5p-788

Märningen är helt riktig med huvudlitteran som en versal bokstav uch underlitteran med gemena tecken (även siffrorna). Ersättandet av den gemena nollan med ett gement o är en gammal felskrivnig som fått leva kvar så länge att den i vissa kretsar betecknats som riktig. (Finns inga gemsna siffror att tillgå skall versala siffror användas!)

Är alltså den här märkningen fel och borde ha varit Yc05p?

https://digitaltmuseum.se/021018117465/ralsbuss-statens-jarnvagar-sj-yco5p-788

Det har vi en tråd om här.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25 (Bana)

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25

Bommar

Bommar

Bommar. Planritning 483190?

Bommar bara vid Bragevägen

Bommar

Nog inte klockor

Nog inte klockor

Nog inte klockor

Broms KEO-P

Broms KEO-P

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25, gemena siffror

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25, gemena siffror

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25, gemena siffror

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25, gemena siffror

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25, gemena siffror

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25, gemena siffror

Björn Alnebos Roslagsbanebilder – del 25, gemena siffror