av Håkan Zaar, Saturday, October 29, 2022, 09:02 (797 dagar sedan)
Det är säkert många som redan sett den, men den här filmen om tillverkningen av denna loktyp är rätt intressant.
Loken fanns ju som 2-8-0 och 2-10-0.
Vi köpte in G11 1930 och 1931 till Sverige.
Märkligt att vi inte skaffade fler eller BR52.
av Micke Carlsson, Saturday, October 29, 2022, 13:54 (796 dagar sedan) @ Håkan Zaar
Vi skaffade 2 och konstaterade väl att de inte var så bra som vi var vana vid. Dessutom stod ju diesel för dörren.
av Anders Sandgren, Sunday, October 30, 2022, 11:11 (795 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Vi skaffade 2 och konstaterade väl att de inte var så bra som vi var vana vid. Dessutom stod ju diesel för dörren.
Engelsmännen själva skrotade ut allihop så för att få ett musealt exemplar köpte de ett av de svenska och 'återställde' till originalskicket.
På någon brittisk site hävdas det att svenska loken gått i närmast polarklimat. Deras aktiva tjänst var nog mest på fd HNJ även om de till slut hamnade i lokhus längre norrut. Provkördes loken norr om Dalälven ö.h.t?
av Per Ljungberg, Monday, October 31, 2022, 09:17 (795 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Jag var bekant med en gammal HNJ-förare och frågade vid något tillfälle honom om hur G11-loken var. Han svarade då att de var starka men att de inte var så omtyckta. Om jag minns rätt tyckte han de att de avvek för mycket från de andra. Jag har för mig att han gillade "Nohabbarna", senare E9 bäst.
av Olof W, Sunday, October 30, 2022, 16:15 (795 dagar sedan) @ Håkan Zaar
Syftet med loken var att de skulle ställas upp som beredskapslok och kunna användas vid krig eller kris då det inte gick att importera diesel.
Tanken var att det var bättre att ha en enhetlig flotta med likadana beredskapslok än den uppsjö av olika sorters ånglok som då fanns vid SJ. Dock föll det hela på att ombyggnaden till "svensk standard" blev för dyr. Man fick nöja sig med att konservera de lok man hade istället.
Vilket kan ses som turligt för oss entusiaster eftersom det innebar att loken fanns kvar så länge att det hann utvecklas en museirörelse som kunde bevara dem.
Källa "SJ:s ånglok" av Lars Olov Karlsson
av Conny Sernfalk, Sunday, October 30, 2022, 18:58 (795 dagar sedan) @ Olof W
Syftet med loken var att de skulle ställas upp som beredskapslok och kunna användas vid krig eller kris då det inte gick att importera diesel.
Tanken var att det var bättre att ha en enhetlig flotta med likadana beredskapslok än den uppsjö av olika sorters ånglok som då fanns vid SJ. Dock föll det hela på att ombyggnaden till "svensk standard" blev för dyr. Man fick nöja sig med att konservera de lok man hade istället.
Vilket kan ses som turligt för oss entusiaster eftersom det innebar att loken fanns kvar så länge att det hann utvecklas en museirörelse som kunde bevara dem.
Källa "SJ:s ånglok" av Lars Olov Karlsson
Jag har iof inte sett några handlingar från Försvarsbyrån från den tiden som styrker att loken köptes in för beredskapsändamål. Samtidigt har det gallrats väldigt mycket handlingar av det som idag finns kvar i Riksarkivet och att skriftväxling kan även ha skett mellan annan enhet (än Försvarsbyrån) och NS som SJ köpte loken ifrån.
Men "LOK" har säkert funnit källor för sina slutsatser som finns i båda upplagorna av hans böcker om SJ:s ånglok.
Frågan är bara vilken enhet inom SJ som betalade för inköpet? Torde ge fingervisning om orsak till inköpet vid den tidpunkten.
Uppenbarligen hade f.d HNJ (som båda loket gick i trafik på) behov av båda loken och t.ex deras dragkraft under flera års tid.
Att loken ursprungligen konstruerades för en beräknad kort livslängd är något helt annat.
Förhandlingar om inköp av det två G11 loken skedde ungefär samtidigt som Försvarsbyrån använder ordet förpuppning och började planera och genomföra en lokpark av Beredskapslok.
En inventering från december 1952 tog upp drygt 30 övertaliga normalspårlok vid SJ som i flera fall blev de första beredskapsloken 1953. Det var lok av bl.a litt. A8, E11, KA3, L, L16 m.fl. I början av 1953 uppmärksammades även ett antal avställda ånglok i Örebro som i flera fall blev överförda till att bli de första beredskapsångloken.
Båda G11 loken genomgick omfattande ombyggnader i Örebro innan dom togs i trafik (1954?). Det finns skriftliga handlingar om provkörning av 1931 under februari 1954 där man anhåller om ytterligare ändringar.
Båda loken tycks ha ställts av 1957 och blev först då beredskapslok. Försvarsbyrån beordrar t.ex. januari 1958 loken till konservering snarast möjligt.
Därefter tycks loken ha varit uppställda i Mellansjö grusgrop fram tills slopningen 1973.
1957 fanns både E, E2 och B (och många andra loktyper) som beredskapslok men de två udda loken hade t.ex. en god dragkraft och fick vara med förvånansvärt länge som beredskapslok (1973).
Inga handlingar finns som tyder på att loken någonsin provkördes som beredskapslok.
av BD, Sunday, October 30, 2022, 19:04 (795 dagar sedan) @ Olof W
Det var fördelaktigare att utmönstra gamla dåliga pannor och ersätta dem med nytillverkade pannor litt E och BGb.
av Conny Sernfalk, Sunday, October 30, 2022, 20:17 (795 dagar sedan) @ BD
Det var fördelaktigare att utmönstra gamla dåliga pannor och ersätta dem med nytillverkade pannor litt E och BGb.
Visst är det så. Försvarsbyrån var med och bekostade nya pannor till ett störra antal E, E2 och B under 1950 talet. Nytillverkade pannor pågick fram till 1960.
Distrikten tjänade också på det då loken fick lång panntid och i praktiken kunde bli driftlok fram tills utgången panntid eller övertalighet och kunde då överföras till att bli beredskapslok.
Även verkstadsresurser på huvudverkstäder kunde avvecklas där Östersund var sist ut med ångloks kompetens fram till tidigt 1970 tal.
Personligen tror jag inte att man övervägde att köpa in Engelska / holländska krigslok för att lösa sin egen beredskap av ånglok.
Beredskapsloken var även avsedda att tjänstgöra en kortare tidsperiod innan ny revision erfordrades. För lok med utgången panntid ofta en gräns på sex månader.
De första övertaliga B loket som blev beredskapslok kom redan 1953 och E/E2 ett par år senare, trots att många erhöll nytillverkade pannor.
vartefter som fler lok av B, E/E2/E10 m.fl standardlok med god prestanda blev överförda som beredskapslok kunde udda loktyper samt lok med begränsad dragkraft m.m slopas. dock förvånansvärt att G11 fick hänga med ända fram till 1973 och slopas efter t.ex. A6, E5, E6, S1 och S2.
av Micke Carlsson, Monday, October 31, 2022, 00:24 (795 dagar sedan) @ Conny Sernfalk
Att G11 fanns kvar så länge, kan det ha berott på något så simpelt som bokföring? (Avskrivningstid eftersom de köpts in och byggts om bara 20 år tidigare)
av BD, Monday, October 31, 2022, 03:51 (795 dagar sedan) @ Micke Carlsson
Att G11 fanns kvar så länge, kan det ha berott på något så simpelt som bokföring? (Avskrivningstid eftersom de köpts in och byggts om bara 20 år tidigare)
Kan även ha berott på propåer flera år innan slopningen från England om köp av loken.
av Micke Carlsson, Monday, October 31, 2022, 09:08 (795 dagar sedan) @ BD
Du menar då att det fanns någon i ledande ställning som var lite extra förtjust i dem?
(Inget orimligt skäl alls)
av Conny Sernfalk, Monday, October 31, 2022, 20:05 (794 dagar sedan) @ BD
Att G11 fanns kvar så länge, kan det ha berott på något så simpelt som bokföring? (Avskrivningstid eftersom de köpts in och byggts om bara 20 år tidigare)
Kan även ha berott på propåer flera år innan slopningen från England om köp av loken.
Något du vet eller tror? Utveckla gärna om dessa propåer.
När beredskapslok slopades fanns knappast något om avskrivningstider. Värdet var oavsett ålder o slitage skrotvärdet och som var vägledande vid ev. försäljning. G11 1931 såldes t.ex. för 25.000 skr 1973. Därutöver tillkom fraktpris på 8.000:-
Slopningar av loktyper var knappast en person som tyckte något ogrundat. Av skriftliga handlingar framkommer att både MA, Dbr och Fsbr var inblandade vid slopningar för skrotning.
Det fanns både kunskap och koll om både loktyper och lokindivider.
Vi kan vara säkra på att slopningar föregicks av olika överväganden och kunskap som inte är känt idag eller som finns styrkta i arkiv.
När det gäller G11 kan det dessutom funnits ej kända men avgörande skäl till att de två loken klarade utgallringarna av loktyper sent 60 tal och tidigt 1970 tal.
av Anders Jansson, Monday, October 31, 2022, 21:01 (794 dagar sedan) @ Conny Sernfalk
Den som till äventyrs vill kartlägga anskaffningen kan börja med:
Maskintekniska byrån diarienr 431/52. Akten bör finnas i Mbr serie E1 volym 109.
av BD, Tuesday, November 01, 2022, 08:04 (794 dagar sedan) @ Anders Jansson
Den som till äventyrs vill kartlägga anskaffningen kan börja med:
Maskintekniska byrån diarienr 431/52. Akten bör finnas i Mbr serie E1 volym 109.
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19520903.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19521101-1.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19521101-2.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19521101.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530115.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530120-1.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530120-2.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530120-3.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530120-4.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530219.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530223-1.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530223-2.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530223-3.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530223-4.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530302-DB.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530302.jpg[/img]
Notera användningen av ordet "eventually".
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530310.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530312.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530323.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530327.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530402-1.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530402-2.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530407.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530411.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530428.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530430.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530513.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530604.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530617-DB.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530617-NS.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530617.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530620-.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530620.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530622.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530623-Bs.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530623.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530703.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530708.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530710-NS.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530710.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530714.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530716.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530730.jpg[/img]
av BD, Tuesday, November 01, 2022, 08:33 (794 dagar sedan) @ BD
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530810.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19530811.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531008.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531110.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531112-r.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531112.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531113-1.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531113-2.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531117.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531209.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19531219.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19540222.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19540226.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19540820.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19540825.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-19550426.jpg[/img]
[img]https://hosting.photobucket.com/albums/c63/bengts/Anglok/G-/G11/Inkop/.highres/G11-a.jpg[/img]
av HP, Tuesday, November 01, 2022, 11:25 (793 dagar sedan) @ BD
BD: Mycket stort tack för att du scannat och lägger ut dessa intressanta dokumenr!/HP
av Anders Wejryd, Tuesday, November 01, 2022, 12:18 (793 dagar sedan) @ HP
Instämmer verkligen. Ni arkivforskare som har ordning på era samlingar och delar med er håller detta forum verkligt intressant.
av Richard Loe, Tuesday, November 01, 2022, 19:59 (793 dagar sedan) @ BD
Utifrån BD:s återgivning av dokumentationen kan vi nu svara på en fråga avseende loken. De lok som SJ köpte har fått sin fyrbox utbytt vid något tillfälle. Loken som byggda hade fyrbox i stål med fallrost, vilket dessa två lok inte har.
Jag undrar också över asklådan på loken, då den denna i sitt ursprungliga skick var ökänd för att bli skev och spricka. Även de brittiska loken fick dessa ombyggda och frågan är om dessa två lok har fått fyrboxen utbytt utan att få asklådan ombyggd.
Loken som byggda hade ingen pannisolering eller cylinderisolering, men detta tillfördes av LNER på de lok som bolaget köpte strax efter andra världskriget. De andra loken som British Railways tog över fick ingen sådan isolering, men detta tycks inte ha gjort någon större skillnad i lokens prestanda i det brittiska klimatet.
Det är intressant att SJ ansåg att sliderna hade för långt försprång, för några sådana problem konstaterade man inte i brittisk tjänst. Loken var dock kända i brittisk tjänst för sin skramlande slidstyrning och fick därmed fick diverse olika smeknamn: [i]bed irons[/i], [i]kerplunks[/i] och [i]clankies[/i] är de jag känner till.
av BD, Wednesday, November 02, 2022, 02:59 (793 dagar sedan) @ Richard Loe
De lok som SJ köpte har fått sin fyrbox utbytt vid något tillfälle. Loken som byggda hade fyrbox i stål med fallrost, vilket dessa två lok inte har.
Uppenbarligen inte.
Förutom en sats lok som tydligen [b]inte[/b] hamnade i Holland.
I [link=https://www.lner.info/locos/O/o7.php]LNER Encyclopedia[/link] finns att läsa: "The firebox design suffered some problems. The drop gate mechanism was in the ashpan and tended to warp and burn due to the buildup of ashes and clinker. The LNER removed the mechanism on many of its locomotives. The firebox design was also criticised for being too rigid. The LNER made this criticism in 1942 before construction and Sir William Stanier agreed, but it was too late to fix. [b]In the immediate post-war period, cracks and failures of the copper firebox tubeplates were common. From August 1948, replacement copper tubeplates with 1in radius flanges were used in-place of the original 0.75in flanges.[/b] [b][color=#f66]The steel plate used in one batch of the boilers appears to have had problems, and a number of boilers had to be scrapped before 1945 due to fractures[/color][/b]. "
[link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=7992][b][size=large]Länk[/size][/b][/link]
av Richard Loe, Wednesday, November 02, 2022, 20:36 (792 dagar sedan) @ BD
De lok som SJ köpte har fått sin fyrbox utbytt vid något tillfälle. Loken som byggda hade fyrbox i stål med fallrost, vilket dessa två lok inte har.
Uppenbarligen inte.
Förutom en sats lok som tydligen [b]inte[/b] hamnade i Holland.I [link=https://www.lner.info/locos/O/o7.php]LNER Encyclopedia[/link] finns att läsa: "The firebox design suffered some problems. The drop gate mechanism was in the ashpan and tended to warp and burn due to the buildup of ashes and clinker. The LNER removed the mechanism on many of its locomotives. The firebox design was also criticised for being too rigid. The LNER made this criticism in 1942 before construction and Sir William Stanier agreed, but it was too late to fix. [b]In the immediate post-war period, cracks and failures of the copper firebox tubeplates were common. From August 1948, replacement copper tubeplates with 1in radius flanges were used in-place of the original 0.75in flanges.[/b] [b][color=#f66]The steel plate used in one batch of the boilers appears to have had problems, and a number of boilers had to be scrapped before 1945 due to fractures[/color][/b]. "
[link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=7992][b][size=large]Länk[/size][/b][/link]
Fallrost = drop grate. Tubeplate = tubplåt.
Alltså, åtminstone askpannan är utbytt på SJ-loken. Möjligen även fyrboxen.
Att tubplåten i LNER loken var av koppar innebär inte med automatik att hela fyrboxen var gjord i koppar. Fyrboxarna på dessa lok var, liksom pannan, av nitad konstruktion. (Detta till skillnad från de samtida Bullied loken som hade svetsade pannor och svetsade fyrboxar helt i stål.) Vissa lok kan ha haft en fyrbox helt i koppar. Men, det var också möjligt att använda koppar till tubplåten och stål till resten av fyrboxen. Att den kombinationen sedan ger mindre lyckade variationer i expansionsegenskaper mellan de olika delar av fyrboxen kan ju såklart vara en anledning till sprickbildningar i tubplåtarna.
Observera nu att de 22 WD 2-8-0 lok (vilka inte hade varit LNER lok) som min farmorsfar hade hand om hade fyrboxar helt i stål (inklusive tubplåtar). Så uppenbarligen hade en hel del lok av denna typ fyrboxar i stål. Men eftersom det fanns 733 sådana lok i brittisk tjänst (av 935 byggda) och eftersom det handlar om krigslok byggda i olika serier av olika tillverkare så förekommer säkert variationer i lokens konstruktion.
Det kan också vara värt att betrakta föregångaren i form av LMS 8F loken. Dessa hade 4 olika panntyper och 3 olika typer av fyrbox som kunde förekomma i olika kombinationer. Så även loktyper konstruerade i fredstid kunde ha variationer mellan konstruktionsserier.
av Håkan Zaar, Wednesday, November 02, 2022, 10:10 (792 dagar sedan) @ BD
Hade ju varit intressant att få ta del av alla dessa ritningar!
Liksom ritningarna på kinesvagnarna (Originalen) som endast sporadiskt fick MBR-nummer så ligger de kanske kvar i en rulle någonstans på riksarkivet.
Du råkar inte ha koll på OM dessa ritningar finns kvar?
/Håkan
av Micke Carlsson, Monday, October 31, 2022, 21:46 (794 dagar sedan) @ Conny Sernfalk
När beredskapslok slopades fanns knappast något om avskrivningstider. Värdet var oavsett ålder o slitage skrotvärdet och som var vägledande vid ev. försäljning. G11 1931 såldes t.ex. för 25.000 skr 1973. Därutöver tillkom fraktpris på 8.000:-
Mja, men de bör ju ha haft ett bokföringsvärde. Det i sin tur kan bygga på skrotvärdet, men eftersom loken var så pass nyanskaffade så finns det ett anskaffningsvärde som med all säkerhet baseras på en tänkt livstid, alltså en avskrivningsperiod. Det ser ju snyggare ut att skrota när den tiden löpt ut, annars gör man ju på papperet en förlust, alltså skrotar bort något som man investerat i för en längre framtid än så.
Gamla SJ-lok var med all säkerhet avskrivna sedan länge, alltså värda noll kronor relativt investeringen vid anskaffandet men med ett marknadsvärde på 25.000 kronor på skrotmarknaden. Marknadsvärde och bokföringsvärde är olika ting.
G11-loken som anskaffats 1953 måste ha kostat något. Avskrivningsperiod brukar baseras på schablontid, så den skulle kunna vara 20 år för ett lok oavsett investeringskostnaden, 1 krona eller en miljon kronor. Om den tiden inte har löpt ut när det är dags för skrot så gör man en förlust på restvärdet, alltså pengar i sjön och en felsatsad investering. Det vore ju skäl nog för att behålla dem längre än "nödvändigt", tills bokföringsvärdet har ramlat ned på noll. Annars kanske man fick riksrevisionen i hasorna.
Alltså: Man köper något för en miljon, det ska hålla i 20 år enligt schablonen för den typen av grej, avskrivningarna blir 50.000 per år. Efter 20 år är bokföringsvärdet noll. Då har investeringen "gått i mål" och om grejen/loket håller längre så är det bonus, investeringen blir bättre och bättre för varje extra år (utom för privata företag vars skatt istället ökar, detta för att stimulera till nyinvesteringar och därmed förknippade skatteavdrag för att hålla samhällshjulen rullande, man ska inte tjäna något på att ha gamla grejor jämfört med nya).
Anta nu att vi inte vill ha kvar loket vi köpte redan efter 10 år. Bokföringsvärdet är fortfarande 500.000 kr efter halva avskrivningstiden och det måste vi minst ha vid en försäljning, annars är det ju tjänstefel och vanvård av skattebetalarnas pengar. Men det finns ingen som är beredd att köpa loket för det priset, marknadsvärdet är bara skrotpriset 25.000 kronor. Vi får behålla loket för att slippa en meningslös förlust i bokföringen och konstatera att investeringen var en dålig sådan. In i beredskapen med loket så gör det åtminstone nytta på papperet under sin återstående avskrivningstid.
Min tanke är då alltså att detta i teorin kanske kan vara skälet till att loken var kvar i beredskap så länge som de ändå var trots att de inte var "bra". Var det inte trassel med ramsprickor på dessa eller minns jag fel?
av Anders Jansson, Tuesday, November 01, 2022, 10:18 (793 dagar sedan) @ Micke Carlsson
SJ och andra affärsverk tillämpade på den tiden helt andra regler för avskrivning. Dessa baserades på återanskaffningsvärdet. Jag har svårt att se att det med den bakgrunden på något sätt skulle vara fördelaktigt att behålla loken i bokföringen.